Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rankfotingar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1017
Rantzau
1018
blef 1562 dansk öfverste. 1565-69 var han fältherre
öfver hären i Sverige (anförde särskildt rytteriet,
medan Fr. Brockenhuus var fotfolkets befälhafvare)
och vann där större namnkunnighet än egentligen
afgörande resultat. Märkliga äro hans seger vid
Axtorna 20 okt. 1565 mot en öfverlägsen svensk här
(8,000 man mot 24,000) och hans mycket djärfva tåg i
nov. 1567 genom Holaveden in i Östergötland, där han
härjade och levererade flera träffningar, bl. a. vid
Kungs-Norrby i jan. 1568, hvarefter han, medförande
rikt krigsbyte, gjorde ett mästerligt återtåg
genom Småland till Halland. Dessutom lyckades han
två gånger tillfångataga de svenske härförarna. Vid
belägringen af Varberg dödades han af en kanonkula. -
II. F. Ewald har skildrat E:s lefnad i sin roman
"Daniel R". (1899).
5. Gert R., son till R. 3, dansk statsman
och krigare, f. 1558, d. 1627, blef 1600
sin faders efterträdare som ståthållare i hertigdömena
och kämpade tappert, men utan synnerlig framgång i
Kalmarkriget 1611-13. Detsamma gjorde den äldre
brodern Breide R. (f. 1556, d. 1618), som redan 1581
blifvit danskt riksråd och 1601 blef ståthållare
i Köpenhamn.
6. Frants R., son till nyssnämnde Breide R.,
dansk ämbetsman, f. 1604, d. 5 nov. 1632,
blef 1627 riksråd och sin faders efterträdare som
ståthållare i Köpenhamn samt förlofvades med Kristian
IV:s och Kirsten Munks dotter Anna Katrine. 1632
blef han rikshofmästare, men drunknade s. å.
i slottsgrafven vid Rosenborg efter ett
gille hos konungen. Hans fästmö dog redan året
därpå, blott 15 år gammal. - Börge Janssen har
skildrat paret i "En roman fra Rosenborg" (1913).
7. J osias R., den föregåendes broder, krigare,
f. 1609, d. 14 sept. 1650, utmärkte sig 1632-35 i
svensk och sedermera i fransk krigstjänst samt blef
1645 fransk marskalk. Genom sin skönhet och sitt
älskvärda sätt vann han stor ynnest hos damerna,
äfven hos drottning Anna,’ och påstås t. o.
m. vara fader till Ludvig XIV. Efter hand blef R. 60
gånger sårad och miste en arm, ett ben och ett öga;
han var begifven på utsväfningar, dryckenskap och
slösaktighet.
8. K r i s t i a n R., son till R. 5, dansk
statsman, f. 1614, d. 1663, blef 1648 ståthållare
i hertigdömena och 1650 tysk riksgrefve (jfr
Rantzau, grefskap). Han tyckes ha medverkat
till Kor-fitz Ulfelds fall 1651 och blef efter
regementsförändringen 1661 öfverståthållare i
Köpenhamn samt preses i statskollegiet och
premiärminister. Han visade stor hårdhet i
processerna mot Kaj Lykke och Korfitz Ulf eld samt
mot Leonora Kristina, då hon 1663 kom som fånge
till Köpenhamn. Kort därpå dog han själf.
9-10. Johan R., dansk krigare, f. 1650, d. 1708 i
Bruxelles, och hans broder Jörgen R., dansk krigare,
f. omkr. 1652, d. 1713 i
Lübeck, utmärkte sig bägge under Spanska
tronföljdskriget, sedan 1701 som öfverstar vid danska
rytteriet under Marlborough. Jörgen R. anförde danska
trupperna i slaget vid Hälsingborg 1710 och tog 1711
repressalier för nederlaget genom att nedhugga den
svenska trupp, som gjorde utfall vid Wismar.
11. Kristian Ditlev R., sonson till R. 8,
grefve, öfverståthållare i Slesvig-Holstein,
f. 1670, mördad 1721, tillträdde vid faderns,
ståthållaren i Slesvig-Holstein grefve
Ditlev R:s (f. 1644, d. 1697), frånfälle
grefskapet Rantzau och blef 1698 vice-ståthållare
i Slesvig-Holstein. Hans grymma framfart mot
sina underhafvande framkallade 1705 ett uppror i
grefskapet, hvilket därefter 1706-09 hölls besatt
af hertigen af Holstein-Got-torp, hos hvilken de
upproriske sökt bistånd. R. satt 1715-20 fången
för skuld till konung Fredrik Vilhelm I af Preussen
och blef kort efter hemkomsten mördad på en
jakt i närheten af slottet Rantzau, 11 nov. 1721.
Som anstiftare till mordet utpekades hans broder,
Vilhelm Adolf R., grefve, f. 1688, d.
1734, hvilken vid arf-skiftet efter fadern
svårt förorättats af Kr. D. R., fört en långvarig
process med brodern samt under dennes fångenskap i
Preussen styrt grefskapet. Vilhelm Adolf R. dömdes
1726 i Danmark till lifs-tids fängelse, sedan
broderns mördare, en kapten D. PraBtorius, bekant
sig ha handlat på V. A. R:s tillskyndan. Denne,
som till sin död satt fängslad på Akershus,
bedyrade intill det sista sin oskuld, och
bevisen mot honom anses ej helt tillfyllestgörande.
Danska regeringen indrog i samband med domen
grefskapet Rantzau och införlif-vade det med
hertigdömet Holstein.
12. Schack Karl R., grefve R.-Asche-berg, son till
riksgrefven Hans R., dansk äfven-tyrare, f. 1717,
d. 1789 i närheten af Avignon, var 1750-56 dansk
öfverste och bosatte sig sedan i Danzig, användes
1762 vid de hemliga underhandlingarna med Ryssland,
ehuru utan resultat, och var sedan bitter rysshatare.
Han flyttade nu till Altona, där han gjorde Struensees
bekantskap och dessutom trädde i förbindelse med
general Saint-Germain. Denne utnämnde honom 1767
till general i Norge, men i dec. s. å. aflägsnades han
därifrån och förvisades till Holstein, där han förde
ett utsväfvande och förargelseväckande lefverne.
Stru-ensee åvägabragte 1770 hans försoning med hofvet,
och R. medföljde till Köpenhamn och hjälpte till
att störta Bernstorfr, men hade ej därmed fått sin
maktlystnad tillfredsställd. Då Struensee
i juli 1771 lät utnämna sig till
kabinettsminister och sålunda fick hela makten i
sin hand, åstadkom R. sammansvärjningen mot honom.
Det förefaller dock, som om han senare varit sinnad
att förråda den, och han deltog blett nödtvungen i
utförandet. Det därvid åt honom öfverlåtna uppdraget
att arrestera drottning Karolina Matilda utförde han
med opassande råhet. I gengäld blef han preses i
krigskollegiet och medlem af geheimestatsrådet,
men ’knappt ett halft år därefter fick han afsked på
kejsarinnan Katarina ILs begäran och bosatte sig då
i Syd-Frankrike.
13. Andreas Konrad R., grefve till Brei-tenburg,
yngste son till geheimerådet riksgrefve
Fredrik R. till Breitenburg, dansk statsman, me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
