Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ranula ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mecenat f. 2 sept. 1773, d. 3 aug. 1845 i Wiesbaden,
åtföljde 1826-28 prins Fredrik, sedermera
konung Fredrik VII, på hans utländska resa och
var statsminister under Fredrik VI 1831-39 samt
hade hans fulla förtroende. R. visade sitt mecenatskap
mot Thorvaldsen, H. K. Andersen och Kr.
Winther. Hans Erindringer (1826-37) utgafs af
L. Bobé 1900.
1-10, 12 o. 13. K- Ebg. 11. V. S-g.
Ranula, med. Se Grodsvulst.
Ranunculaceae, Smörblomfamiljen, Ranunkulacéer,
bot., är en af växtrikets större
familjer, hörande till serien Ranales, med omkr.
1,200 kända arter, hvilka äro örter eller klätterbuskar
och tillhöra till största delen de nordliga
tempererade jordbältena samt äfven finnas i polartrakterna
och på högfjällen gå upp till den eviga
snöns gräns. Bladen sitta i regel i spiral (hos Clematis
motsatta) samt ha en tydlig, ibland tämligen
stor sliddel (utan stipler) och skifvan ofta handnervig,
stundom fotnervig, hos en del enkelnervig.
Blommorna ha undersittande, enkelt (kronbladlikt)
eller dubbelt hyllle och äro oftast 2-könade, aktinomorfa
eller mera sällan zygomorfa, med oftast
många ståndare. Fruktämnena äro många - 1, vanligen
fria, frukten är sammansatt af nötter, baljkapslar
eller är ett bär. Familjen indelas i följande
grupper: Pæonieæ med ensamma blommor utan nektarier
och baljkapslar med köttig vägg (Pæonia),
Helleboreæ med ensamma blommor eller flera tillsammans
och baljkapslar med torr vägg eller bär (Caltha,
Trollius, Helleborus, Eranthis, Nigella,
Actæa, Aquilegia, Delphinium, Aconitum, Coptis) och Anemoneæ
med smånötter (Anemone, Pulsatilla, Clematis,
Myosurus, Ranunculus, Thalictrum, Adonis). Släktet
Hydrastis, som förts till Pæeonieæ, föres nu till
fam. Berberidaceæ. För de ofta vackra blommornas
skull odlas många ranunkulacéer som prydnadsväxter,
såsom arter af släktena Pæonia (pion), Helleborus
(julros), Nigella (jungfrun i det gröna),
Aquilegia (akleja), Delphinium (riddarsporre), Aconitum
(stormhatt), Anemone, Clematis, Ranunculus
och Adonis (gossen i det gröna). Fröna af Nigella
användas som krydda. Ranunkulacéerna äro giftiga,
och många äro sedan forntiden kända som giftväxter,
t. ex. Aconitum, Delphinium, Actcea, Helleborus,
Anemone, Adonis m. fl., genom sina dels
skarpa, retande ämnen (anemonol), dels alkaloider,
såsom akonitin och delfinin, dels glykosider, t. ex.
helleborein och adonidin. Endast preparat af Aconitum
har någon användning i medicinen. Ett par
äro hjärtgifter (helleborein och adonidin), och man
har anledning antaga, att stenålderns folk i Europa
förgiftade sina pilar med vissa ranunkulacéers
skarpa, döfvande safter. Namnet Lycoctonum,
"vargdödaren", på en Aconitum-art visar åt detta
håll. O. T. S. (G. L-m. C. G. S.)
Ranunculineæ, bot. Se Ranales.
Ranunculus L., Smörblomsläktet, Ranunkel,
bot., ett artrikt släkte, som är typen
för fam., Ranunculaceæ och utgöres af örter växlande
i höjd från 3-4 cm. hos alpina arter
till mer än 50 cm. hos den bland vass i vatten växande
R. Lingua L. Bladen äro spiralställda, vanligen
handnerviga och fingerdelade (sällan enkelnerviga
och hela: R. Lingua L., R. Flammula L.). Blomfoderbladen
5, kronbladen 5, rundade - äggrunda,
med kort klo och en honungsgrop vid basen. Ståndarna
och pistillerna äro många, ställda i spiral på
ett koniskt fäste. Frukten är sammansatt af talrika
smånötter, hvilkas yta vanligen är slät och glatt,
men hos en del arter hårig, punkterad eller taggig.
De flesta arterna ha klart gula blommor. Flera
[bildtext]
Smörblomman, Ranunculus acris. 1 jordstam, 2 stjälkens
öfre del, 3 blomma i längdsnitt, 4 småfrukt.
arter äro mycket allmänna, såsom R. acris (se fig.),
repens, bulbosus och auricomus. Alla dessa "smörblommor"
ha skarp smak och ratas därför af betande
kreatur. I fjälltrakterna växa 2 arter med hvita
blommor, R. aconitifolius och (på snölägen på högfjällen)
R. glacialis, renblomman, isranunkel.
Ranunculus omfattar släktena Ficaria (R. Ficaria,
svalört, med 3 foderblad och 8 kronblad
och klubblika birötter) och Batrachium, grodnate,
hvars arter äro hvitblommiga och växa i
vatten. Som prydnadsväxter odlas R. acris, R.
aconitifolius och andra inhemska arter samt R.
asiaticus (Medelhafsområdet) med fyllda blommor.
O. T. S. (G. L-m.)
Ranunkel, bot. Se Ranunculus.
Ranvier [rãvie], Louis, fransk anatom, f.
1835, blef 1865 med. doktor samt 1875 professor
vid Collège de France, är en af samtidens mest
framstående histologer och har författat en stor
mängd arbeten i sin vetenskap, hvilka dels publicerats
i periodiska skrifter, dels särskildt utgetts.
Bland dessa senare märkas Manuel d’histologie pathologique
(i förening med Cornil, 2 bd, 1869-72;
3:e uppl. 1900 ff.), Traité technique d’histologie
(1875-88), Leçons sur l’histologie du système
nerveux (1878), och Leçons d’anatomie générale
(2 bd, 1880-81). De på hans laboratorium
utförda arbetena finnas samlade i "Travaux du laboratoire
d’histologie du Collège de France". R. T-dt.
Ranz des vaches [rãs ä va’j], fr., mus. Se
Kuhreigen.
Raoul [rao7!], fransk namnform för Rudolf.
Raoul de Houdenc [raol do odä7]. Se Franska
litteraturen, sp. 1195.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
