- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1021-1022

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ranula ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1021

Raoult-Raphanus

1022

Raoult [rao’lt], F r a n 9 o i s Marie, fransk
kemist, f. 10 maj 1830 i Fournes-en-Weppes
(dep. Nord), d. l april 1901 i Grenoble, verkade
som lärare i kemi vid lyceet i Sens, förflyttades
i samma egenskap 1867 till faculté des sciences
i Grenoble. Hans arbeten afhandla företrädesvis
termokemi och elektrokemi. R. upptäckte lagen för
smältpunktsnedsättningen och kokpunktsförhöjningen
hos lösningar och angaf den efter honom uppkallade
metoden för bestämningar af molekylarvik-ten. Se M
o l e k y l a r v i k t, sp. 837.

Raoux [rao’], Jean, fransk målare, f. 1677, d. 1734,
studerade i Montpellier, Paris och Italien, där han
länge stannade. Han målade histo-rietaflor (Télémaque,
Louvre, Bacchus och Ariadne, Montpellier), men med
största framgång unga kvinnor, som ofta uppträda
i allegorisk förkläd-ning i tidens smak (Vestal,
Bordeaux, Mme Boucher som vestal, Versailles).
G-g N.

Rapagnetta [rapanje^ta], Gabriel e, italiensk
författare, känd under pseudonymen Gabriele d’A n n
u n z i o (se d. o.).

Rapa iti, ö. Se O p äro.

Ra’pakivi (fi., förvittrande sten), petrogr., geol.,
benämning på en grofkornig, något porfyriskt
utbildad granit, som har en ovanligt stor
benägenhet att vittra och delvis falla sönder till
grus. Orto-klasindividerna äro nämligen omgifna af
en lättare vittrande zon af oligoklas. Bergarten
har i Finland icke obetydlig utbredning.
E- E-

Rapakivigranit, petrogr., dets. som rapakivi (se
d. o.).

Rapallo [rapa’llå], stad uti italienska prov. Genua,
vid Genuabukten på Riviera di Levante och vid
järnvägen Pisa-Genua. 11,791 inv. (1911). Liflig
handel med olivolja. I närheten ligger vallfartskyrkan
Madonna di Montallegro.

Rapanuy. Se Påskön.

Ra’paätno, Rapa älf ven. Se Lule älf, sp. 1351.

Räpé [rape], fr., snussort. Se R a p p e.

Raperd, Rapert, Rappert 1. Sjörå p-p e r t, äldre
benämning på ett slags lavetter till fartygspjäser. Se
L a v e 11 a g e, sp. 1428.

Raphael [raf-], Axel Ferdinand, svensk nationalekonom
och jurist, f. 4 okt. 1850 i Göteborg, student
i Uppsala 1868, promoverades 1875 till filos.
doktor på afhandlingen Bidrag till historien
om Gustaf III:s planer på Polen och därmed
sammanhängande underhandlingar
. 1884 aflade R. juris
kandidatexamen. Sedermera har han i Stockholm
verkat som skriftställare och föreläsare, var
1891–92 sekreterare i jordbrukslägenhetskommittén,
1899–1901 likaledes sekreterare i förliknings- och
skiljenämndskommittén samt 1911–12 led. af litterära
och konstnärliga eganderättskommittén. Alltsedan
1894 sekreterare i Sveriges författarförening,
har R. utfört ett framgångsrikt arbete för
Sveriges anslutning till Bernkonventionen (jfr
Eganderätt). R. drogs tidigt till den
historiska skolan inom nationalekonomien och
slöt sig med lifligt intresse till den med samma
skola förenade socialpolitiska riktningen (jfr
Katedersocialister). R:s mest betydande insats är, att
han meddelat en af mångsidig lärdom och af kritiskt
sinne präglad, vägröjande och utredande
upplysning om den positiva socialpolitikens väsen
och syften i skrifter som Arbetsgifvare och
arbetare. Förlikningsmetoder vid deras intressetvister
i England och Förenta staterna
(1888), i hvilket
arbete problemet om industriell strid och fred gjordes
till föremål för en framställning, buren af en modern
åskådning, samt gafs en klar och samvetsgrant tecknad
bild af den faktiska utvecklingen på detta område inom
industriens föregångsland – och de två omfattande
afhandlingarna Industrien och Den industriella
arbetarefrågan
(i "Det ekonomiska samhällslifvet",
1891 o. 1902). Bland öfriga skrifter märkas Om
ansvarighet för skada i följd af järnvägsdrift

(1886), Åtgärder för upprättande af smärre
jordbrukslägenheter i Preussen och Storbritannien

(1893), Rätt till tidnings titel (1894), Förlikning
och skiljedom i arbetstvister i utlandet
(1901),
Bostadsfrågan (1903), Den engelska lagstiftningen
om arbetstvister
(1907) och Blockad, bojkott och
svarta listor
(1908). R. har bidragit med artiklar i
"Sveriges land och folk" (1901), Nordisk familjebok
samt i in- och utländska tidskrifter, såsom "Archiv
für soziale gesetzgebung" och "Soziale praxis", där
han, liksom också i "Internationales arbeitsamts"
rapporter, redogjort för svenska förhållanden. Se
E. B. Rinman, "A. R." (i "Social tidskrift", 1904).
E. H. T.

Raphaela, astron., en af småplaneterna.

Raphania, med. Se Ergotism.

Ra’phanus L., bot., ett släkte af tämligen högväxta
örter: hörande till fam. Cruciferce. Bladen äro
lyrformigt parflikade. Blommorna äro gula hos den
vilda R. Raphanistrum L., men blekt violetta hos
den odlade R. sativus L. Frukten är en ledad skida,
hvars enfröiga rum hos den förstnämnda arten vid
mognaden brista från hvarandra, emedan de ära
afsnörda med djupa inskärningar, hvilka hos den
senare äro helt grunda inbuktningar på den långa,
rundade, uppsvällda skidan, som icke brister af i
ledstyckena. R. Raphanistrum är ett ogräs i åkrar
här och där från Skåne upp till Ångermanland och
Jämtland. Fröna af denna växt, "rocka", "krampfrö",
hvilka kunna vara inblandade i den säd, som användes
till bröd, ansågos på Linnés tid vara orsaken till den
med svår kramp förenade "dragsjukan", hvarför denna
sjukdom af Linné benämndes raphania. Man vet nu, att
"dragsjukan" förorsakas af mjöldryga (se d. o.). Af
R. sativus L. har odlingen frambragt två, hvad
rötterna beträffar, vidt skilda former: rättik an, med
stor, grof, långsträckt eller rundad, vanligen svart
"rot" (som egentligen icke är själfva roten, utan
den uppsvällda hypokotyla stjälkdelen) och rädisan
(båda namnen af lat. radix, gen. radicis, rot), hvars
uppsvällda, köttiga del är helt liten, rundad, ko-nisk
eller aflång, röd eller hvitaktig (R. Raphanistrum
radicula L.). Af hvartdera slaget ha under odlingen
flera varieteter uppkommit. Både rättikan och rädisan
ha en skarp, om senap erinrande smak och användas
som aptitretande på smörgåsbordet. Rättikans saft,
med däri upplöst bröstsocker, är ett folkmedel mot
kikhosta. Madrasrädisa 1. ormrädisa (eng. rat-tailed
radish, serpent ra-dish, R. caudatus L.), som odlas
i vissa varmare länder, har öfver 30 cm. långa,
något köttiga frukter, användbara på samma sätt som
rädisor. O.T.S.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free