- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1035-1036

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rappel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fall antas, att rasegenskaperna äro ärftliga, ehuru
erfarenheten lär, att detta ingalunda alltid är
förhållandet; man skiljer därför mellan ”rena” eller
konstanta och inkonstanta kulturraser. Jfr
Descendensteori. Se äfven art. Människoraser.

2. Husdjurssk., ett begrepp, som hänför sig till
de kroppsformer hos husdjuren, som ändrats genom
människans inflytande och ärfvas konstant under
likartade lefnadsförhållanden. Ordet användes
sannolikt första gången af Frederico Grisone 1552.
Vetenskapligt sedt, finnes icke någon ren eller
fullt konstant husdjursras. Se Husdjur, sp.
1344.
1. L–e. 2. H. F.

Ras (arab., ”spets”), i Abessinien detsamma
som furste.

Rasamalaträd, bot. Se Altingia och Java,
sp. 1313.

Rasande koller, veter. Se Koller.

Rasande Roland (it. Orlando furioso, se d. o.).
Se Ariosto.

Rasans [-a′ŋs], af fr. rasant, artill., den
egenskap flacka kulbanor besitta att vara raserande l.
bestrykande (se d. o.). Stor banrasans eftersträfvas
vid alla handeldvapen samt vid flackskjutande
artilleripjäser, emedan målet därigenom kan träffas,
äfven om riktmedlet (siktet) ej är inställdt för rätt
afstånd. Rasansen ernås genom stor utgångshastighet,
hög belastning och lämplig form på projektilen.
Jfr Kulbana.
G. af Wdt.

Rasarbete. I grufvor förekommer understundom,
att man vill tillgodogöra sig fyndigheter, som
förekomma i nedrasade bergmassor, som uppfylla äldre
tomrum, eller i söndersprucket och trasigt berg,
eller också, att man vill skaffa sig kommunikation
genom sådana rasade delar af grufvan. De arbeten,
som därvid utföras, benämnas rasarbete. Detta
består vanligen däri, att man i raset framgår med
s. k. bockorter (se Grufbrytning) och genom
dem undanskaffar eller utfordrar, hvad som rasat
af berget. Om raset är rörligt, d. v. s. faller
efter, i mån som delar däraf undantagas, kan man
uttaga det äfven genom en ”ort” drifven i fast
klyft fram till raset. Vid större rasarbeten begagnas
äfven tvärbrytning (se d. o.).
Th. N–m.*

Ras Asir. Se Gardafui.

Rasavāhini, ind. litt., en samling buddistiska
sagor och legender af Vedehathera, en buddistisk
munk från 1100–1200-talen. Handskrifter på pali
och singhalesiska finnas i Köpenhamn och Stockholm.
Palitexten är – efter prof, utgifna af
Fr. Spiegel, ”Anecdota pālica” (1845), och S.
Konow, ”Zwei erzählungen der Rasavāhini” (i
”Zeitschrift der deutschen morgenländischen
gesellschaft”, bd 43, 1889) – utgifven på Ceylon
(1891–93). Jfr D. Andersen, ”Rasavāhini, buddhistiske
legender paa dansk i udvalg med indledning” (i
”Studier fra sprog- og oldtidsforskning”, 6, 1891),
P. E. Pavolini (i ”Giornale della società Asiatica
italiana” bd 8, 10, 11), och Konow,
”Vedehathera” (i ”Videnskabsselskabets skrifter” n:r 4,
1895).
K. F. J.

Rasbiologi. Se Rashygien.

Rasbo. 1. Härad i Uppsala län, ingår i Uppsala
läns mellersta domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Rasbo, Rasbo-Kil och Fundbo. 25,388
har. 3,545 inv. (1914). – 2. Socken i Uppsala
län, Rasbo härad. 11,846 har. 1,767 inv. (1914).
R. bildar med Rasbo-Kil ett pastorat i Uppsala
stift, Vaksala kontrakt.

Rasbo-Kil, socken i Uppsala län, Rasbo härad. 7,553
har. 699 inv. (1914). Annex till Rasbo, Uppsala stift,
Vaksala kontrakt.

Rasbrytning, bergsv. Se Grufbrytning, sp. 390,
och Rasarbete.

Rasch, Halvor Heyerdahl, norsk naturforskare, f. 1805,
d. 1883, blef 1825 konservator vid Zoologiska museet
i Kristiania och var 1852–74 professor i zoologi
vid Kristiania universitet; han var upphofsman till
flera praktiska reformer, bl. a. inverkade han genom
Jagten i Norge (1845) på jaktlagen af s. å. och
var på det hela taget administrationens ständige
konsulent i naturvetenskapliga frågor. Praktiska
mål tjänade äfven hans böcker Om den kunslige
fiskejormerelse og om biavlen (1852) och Om midlerne
til ät forbedre Norges laxe- og ferskvandsfiskerier
(1857; två svenska öfv. 1858). Mycket arbete
nedlade han på att höja ostronodlingen i Norge
K. V. H.

Rasch, Jonas Gottfried, norsk läkare, f. 1831
i Fredrikshald, d. där 1902, offentliggjorde en
rad skrifter i medicinens historia, bl. a. Udvalg
af de celdste medicinske klassikeres skrifter i
oversættelse tilligemed korte levnetsskildringer
af forfatterne og bibliografiske oplysninger
(1887), Om den gammel-ægyptiske lægekunst og dens
indflydelse paa den græske medicin (i ”Norsk
magazin for Isegevidenskaben”, ser. 4, bd VII,
1892), Lægevidenskaben i Alexandrinertiden
(ibid., IX, 1894) och Asklepios fra Prusias
(Kios) og den metodiske skole (ibid., XII, 1897).
K. V. H.

Raschbam (Rashbam), judisk namnform af
Rabbi Samuel ben Meir (jfr härom förklaringen
af namnet Raschi), f. mellan 1080 och 1085,
d. efter 1150, en dotterson till den berömde
Raschi, var en af de förnämste ”tosafisterna”
(se Rabbinska språket och litteraturen,
sp. 818), som fullständigade dennes talmudiska
arbeten. R. skref dessutom en utmärkt Perusch
ha-torä (Pentateuk-kommentar), utg. af Rosin, 1881.
H. A.*

Raschbaz, rabbin. Se Rabbinska språket och
litteraturen, sp. 819.

Raschdorff, Julius, tysk arkitekt, f. 1823 i
Öfre Schlesien, d. 1914, studerade vid Bauakademie
(som nu kallas Tekniska högskolan) i Berlin 1844–47, blef 1853 stadsbyggmästare i
Köln och var verksam där till 1878, då han blef professor vid Bauakademie i Berlin.
Till R:s tidigare arbeten hör restaurerandet af flera romanska och gotiska kyrkor i
Rhen-provinsen samt rådhuset i Köln. I nämnda stad byggde han Wallraf-Richartzmuseet (i
modern gotik, i samarbete med Felten 1861) och
Stadttheater (1872), i Düsseldorf Ständehaus
(1878). Ett verk af R. är äfven Tyska kyrkans i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free