Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ras el-Milh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rosman "Rasmus Ludvigsson som genealog" (1897).
K. H. K. (H. Rn.)
Rasmussen, Poul Edvard, dansk kompositör,
f. 1776, d. 1860, skalden E. Storms fosterson,
utgaf tills, med K. Nyerup Udvalg af danske viser
fra 16. til 18 aarh. (2 bd, 1821) och skref 1811
melodien till "Danmark dejligst vang og vsenge".
E. Ebg.
Rasmussen, Janus Lassen, dansk orientalist, f. 1785,
d. 1826, tog teol. examen 1806, blef lektor 1813 samt
professor i österländska språk 1815. Han behandlade i
lärda skrifter i synnerhet arabernas äldsta historia,
såsom i Historia prcecipuo-rum arabum regnorum ante
islamismum (1817), Annales islamismi (1825), skref
vidare Arabernes og persernes handel og bekiendtskab
med Rusland og Skandinavien i middelalderen (1814;
sv. öfv. 1817 samt öfv. till engelska och franska;
ny bearb, på latin: De orientis commercio cum Russia
et Scandinavia medio cevo, 1825). E. författade äfven
Det afrikanske kompagnies historie (1818).
E. Ebg.
Rasmussen, Jens Erik Karl, dansk målare, f. 1841,
d. 1893, var sjöman i sin ungdom, studerade från 1862
vid akademien i Köpenhamn, målade stämningar från
hafvet (Storm på Atlanten, Midnatt vid Grönlands
kust, Kunstmuseet) och friska, originella bilder
ur det grönländska folklifvet (Grönländare dansa
fångstdans, De unge roa sig). Han målade äfven sådana
motiv som Jesus sofver på Genesaret och Jesus stillar stormen.
G-g N.
Rasmussen, Georg Anton, norsk målare, f. 1842 i
Stavanger, studerade hufvudsakligen i Diis-seldorf
och förblef länge bosatt där, men flyttade
sedan till Berlin. R. målade norska fjord- och
fjällbilder. Hans Utsikt vid Hardangerfjorden (1878)
har länge varit en af de mest populära och flitigast
kopierade målningarna i Stockholms nationalmuseum.
G-g N.
Rarsmussen, Rasmus, norsk skådespelare, f. 1862 i
Molde, var 1885–87 anställd vid teatrar i Amerika
och 1887–1910 vid Bergens nationale scene. Därunder
idkade han sångstudier i Stockholm 1901-02 och
har lagt sig vinn om att vid musikföredrag Norge
rundt sprida kännedom om de gamla religiösa
och kyrkliga folkmelodier, som på senare
tiden återfunnits. Han var 1913-15 chef för och
bärande skådespelarkraft vid Det norske theatret,
den nyinrättade stående scenen för landsmålet.
K. V. H.
Rasmussen, Knud, dansk Grönlandsforskare, f. 7 juni
1879 i grönländska kolonien Jakobshavn, där hans
far var präst, blef student 1900 och företog redan
1901 en resa i norra Lappland, skildrad i Lapland
(1907). Därefter deltog han 1902–04 i Mylius-Erichsens
Grönlandsfärd och vistades sista vintern hos
polareskimåerna vid Kap York. Resultatet af detta
uppehåll nedlade han i skrifterna Nye mennesker (om
polareskimåerna, 1905) och Under nordenvindens svöbe
(om väst- och östgrönländarna, 1906). Han sändes 1905
på nytt till Grönland för att undersöka möjligheterna
af ren-afvel och 1906-08 (som Garlsbergfondens
stipendiat) för att insamla grönländska sagor
och företaga etnologiska undersökningar. 1909
genomreste han hela Väst-Grönland för att hålla
föredrag om Grönlands förhållande till Danmark och
om grönländarnas kulturella och materiella utveckling
samt följde två infödda grönländska missionärer
till deras blifvande station vid North Står
bay, och 1910 for han ånyo till Kap York för att
upprätta en handelsstation bland polareskimåerna,
som han särskildt intresserar sig för och hvilkas
förtroende han fullt förmått vinna. För att göra
efterforskningar efter Mylius-Erichsens dagböcker och
skaffa upplysningar om hans uppsökares, Mikkelsens
och Iversens, öde anträdde han och P. Freuchen
samt två grönländare 6 april 1912 en färd från
Kap York tvärs öfver Nord-Grönlands inlandsis och
kommo efter 16 dagsresor - 9 dagar måste de för
snöstorm tillbringa i tält - till Danmarks fjord
och foro därifrån västerut till Peary-kanalen, som
antagits skilja Pearys land från det öfriga Grönland
(se Grönland, sp. 491) och utgöra en fortsättning af
Independence bay till Lincolnhafvet, men som befanns
vara ett stort isfritt och öppet uppland, såsom ock
Mylius-Erichsens expedition funnit. Där uppehöll sig
sällskapet öfver en månad med naturvetenskapliga
och etnografiska samlingar, hvarefter återfärden
anträddes till stationen Thule nära Kap York,
dit de anlände 15 sept. Färden, som i betydelse
och utsträckning (distansen var sammanlagdt öfver
1,700 km., högsta punkten 2,225 m.) går fullt upp
mot andra isvandringar, är märklig äfven därför, att
den var baserad uteslutande på eskimåisk utrustning,
utan konservproviant och emedan för första gången
eskimåer vågat sig upp på inlandsisen, för hvilken de
dittills visat en vidskeplig fruktan. Om denna resa
utgaf R. 1915 skildringen Min rejsedagbog ff a den
förste Thule ex p edition (sv. öfv. s. å.). 1913
företog han med ett par följeslagare en slädtur
öfver inlandsisen till Danmarksfjord i Öst-Grönland
och tillbaka till Kap York. - Utom ofvan nämnda
skrifter har R. på grönländska utgett en samling
skildringar af polar-eskimåernas lefnadssätt,
verksamhet och religiösa föreställningar.
E. Ebg.
Rasmussen, Vilhelm Robert, norsk skulptör, f. 15
juni 1879 i Skien, studerade i Kristiania för
Bergslien och Utne samt på flera resor i utlandet,
aflöste 1908 G. Vigeland som skulptör vid Trondhjems
domkyrkobygge och har 1909-13 utfört många bilder
för densamma, bl. a. en Korsfästelsegrupp för
västra portalen, madonna och änglar i relief,
fantasifigurer för sträfpelarna (människobilder,
troll, djäfvulen omfamnande en kvinna m. m.). Hans
bilder äro hållna i strängt historisk stil, men prisas
på samma gång för personligt innehåll.
G–g N.
Rasoherina, drottning på Madagaskar (se d. o., sp. 397).
Rasores, zool., benämning på den af den äldre
zoologiska systematiken uppställda fågelordningen
hönsfåglar. Jfr Fåglar.
Rasori [-så-], Giovanni, italiensk läkare,. f. 1766
i Parma, d. 1837 i Milano, vardt 1796 professor i
patologi i sin födelsestad. Om R:s medicinska teori,
rasorismen, se Contrastimulus.
Rasorism, med. Se Contrastimulus.
Rasp. 1. Mek. tekn. Se Fil, sp. 190. – 2. Veter.,
en form af mugg (se d. o.).
Raspail [raspa’j], François Vincent, fransk
naturforskare och politiker, f. 1794 i Car-pentras,
d. 1878, egnade sig först åt teologien, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
