Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raspe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig med kortare och färre raster, men i en stor
kolonn måste det hela rätta sig efter infanteriet. -
Rastplats, plats, där rast. sker. - 2. Metall., kallas
i koksmasugnar den skarpa utvidgning af stället,
hvarigenom detta förenas med korsbandet. Jfr
Masugn, sp. 1210. - 3. Vägmått. Se Vika.
1. C. O. N.
Rasta Gaisa (Rastegaissa), bergstopp. Se Kölen.
Rastatt (Rastadt), stad och fästning i
badensiska kretsen Baden, vid Rhens biflod Murg och
järnvägen Mannheim–Basel. 15,196 inv. (1910). Staden
har ett vackert slott, ett gymnasium och en
högre flickskola. R. var en obetydlig köping, då
det 1689 brändes af fransmännen, men uppbyggdes
kort därefter till en regelbunden stad genom den
kejserlige fältherren Ludvig Vilhelm af Baden
och var till 1771 markgrefvarnas af Baden-Baden
residens. Fästningsverken uppfördes 1840–48, och
R. var tysk förbundsfästning till 1866, då den
öfverläts åt Baden ensamt. Efter Strassburgs
införlifning med Tyska riket (1870) sjönk
fästningens betydelse. Genom militärkonvention 25
nov. 1870 öfvertogs den emellertid af Preussen,
dock under badensisk territorialöfverhöghet,
men 1892 slopades fästningsverken. 7 mars 1714
afslöts i R. fred emellan Frankrike och Österrike på
Utrechtfredens grundval. Österrike erhöll Spanska
Nederländerna, Neapel, Sardinien, Milano, Mantua,
Mirandola och Comacchio, men kejsaren förband sig
att återinsätta kurfurstarna af Bajern och Köln i
deras land. Tyska riket återfick Freiburg, Kehl
och Altbreisach. Frankrike behöll Landau. Mellan
Frankrike och Tyska riket fastställdes freden i
Baden 7 sept. s. å. I R. hölls från 9 dec. 1797
till 23 april 1799 en fredskongress för att ordna
Tyska rikets angelägenheter och skaffa ersättning
åt de riksfurstar, som mist sina områden på vänstra
Rhenstranden. På grund af tyskarnas oenighet och
fransmännens öfvermod blefvo underhandlingarna
fruktlösa, och Österrike, som under tiden med England
och Ryssland ingått en ny koalition mot Frankrike,
upplöste slutligen kongressen. Vid afresan från
R. blefvo två af de franska sändebuden, Bonnier och
Roberjot, på aftonen 28 april af österrikiska husarer
mördade strax utanför staden, hvarjämte deras papper
fråntogos dem. I R. började 1849 med militärupplopp
en revolution i Baden, som äfven slutade där genom
stadens eröfring af preussarna 23 juli s. å.
Rastenburg, stad i preussiska reg.-omr. Königsberg
(Ostpreussen), vid järnvägen
Königsberg–Prostken. 11,945 inv. (1910). Gymnasium,
stuteri, två maskinfabriker, sockerfabrik
m. fl. industrianläggningar.
Rastern. Se Bore, fys.
Raster- och kornplaftor (ty. raster-, kornplatte),
fotogr., numera vanligen kallade blott raster. Se
Autotypi.
Rastislav, konung af Mähren (se d. o.).
Rastko, serbisk ärkebiskop. Se Sava.
Rastplats, krigsv. Se Rast.
Rastral (ej rostral; af lat. rastrum, räfsa), mus.,
femdubbelt linjerstift af mässingsbleck, varmed
notplanets fem linjer på en gång uppdragas.
Rastrites Barr., paleont., släkte af graptoliterna,
som står nära Monograptus och skiljer sig från
detta endast därigenom, att tekorna ej vid basen
beröra hvarandra, utan äro skilda genom ett längre
eller kortare mellanrum (se Graptoliter, fig. 21 och
sp. 146). R. tillhör, liksom Monograptus, den öfre
graptolitskiffern, och dennas undre del har fått
namnet rastritesskiffer. B. L-n.*
Rasvaag [-våg]. Se Hiterö.
Ratafia (af malaj, arack, se d. o., och tafia,
sockerbrännvin, rom). Se Likör.
Ratak. Se Marshallöarna.
Ratan, hamnplats vid Bottniska viken i Bygdeå socken,
Västerbottens län, 50 km. n. om Umeå. Platsen
anlöpes af ångbåtar samt har post-, telegraf- och
tullstation. Vid R. landsattes 17 aug. 1809 den
svenska armé under general Wachtmeister, som var
afsedd att anfalla den i trakten af Umeå stående ryska
styrkan under general Kamenski. Efter motgången
vid Säfvar 19 aug. drog armén sig tillbaka till
R., där en liten upptagsstrid 20 aug. utkämpades
från några till landstigningspunktens skydd
uppkastade skansar. 22 s. m. inskeppades armén ånyo.
C. O. N.
Ratanhiaextrakt, farm., med. Se Ratanhiarot.
Ratanhiarot, Radix Ratanhiæ, farm., med., kallas med
infödingsnamn roten af den på sandiga klippavsatser
i Peru och Bolivia växande Krameria triandra
R. et P. (fam. Leguminosæ., Cæsalpinioideæ),
en lågväxt buske med mörkt röda blommor och vidt
i jordbrynet utbredda, fingertjocka rötter, som ha
en mörkt brunröd bark och en ljusare brunröd ved. I
handeln förekomma 2 slag af denna rot: "rund" och
"lång" ratanhia, det förra slaget bestående af de
ofta knytnäfsstora hufvudrötterna med rotgrenar,
det senare af de isolerade långa rotgrenarna. Det
senare slaget, rad. Ratanhia longa, är det enda i
Sv. farmakopén tillåtna. Det eger nämligen relativt
större mängd af bark än den rundade hufvudroten;
och då garfämnet (ratanhiagarfsyran), som är
det verksamma i roten, finnes ymnigare i barken,
eger naturligtvis den barkrikare långa roten högre
värde än den runda barkfattigare. I roten förekommer
därjämte det brunröda färgämnet ratanhiarödt, som är
en sönderdelningsprodukt af den nämnda garfsyran. Den
peruanska ratanhiaroten kallas payta-ratanhia efter
utförselstaden vid Stilla oceanen. En liknande drog,
ehuru ej gillad af Sv. farmakopén, fås äfven af
Kr. tomentosa S:t Hil. (Kr. Ixina L. var. granatensis
Triana), som växer i Colombia (Nya Granada), Mexico
och Västindien såsom en buske af l till nära 2
m. höjd. Dess långa rötter kallas kolumbisk eller
sabanilla-ratanhia efter dess stapelort vid Karibiska
hafvet. Af ratanhiarot bereddes genom utlakning med
vatten och sedermera lösningens inkokning det förr
officinella extractum Ratanhiæ, ratanhiaextrakt,
som är torrt och har svartbrun färg, väl att skilja
från falska, i Amerika af andra växter beredda
s. k. ratanhiaextrakt, hvilka i verkligheten äro att
hänföra till, hvad man kallar kino. Ratanhiaroten är
ett starkt sammandragande medel, som i form af dekokt
eller tinktur kan begagnas att stilla blödningar
och minska slemflöden. Mest nyttjas tinkturen som
adstringerande tillsats till tanddroppar, mun- och
gurgel- vatten. Af andra Krameriaarter i Brasilien,
Texas o. s. v. erhållas falska ratanhiarötter med
gråbrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
