- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1061-1062

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rationalism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1061

Rationalist-Rationell

1062

gat systemet genom att samla intresset på dess för
individens praktiska fromhet viktigaste moment,
riktades under inflytande af 1700-talets allmänna
idériktning uppmärksamheten på det i läran, som
lät sig rationellt härledas. Hit räknades som
de viktigaste styckena Guds tillvaro och försyn,
en moralisk världsordning och en dygdens belöning
i ett tillkommande lif. Sedan teologien i början
af apologetiskt intresse och med bevarande af
uppenbarelsens karaktär af viktigaste kunskapskälla
och auktoritet upptagit speciellt den Wolffska
filosofiens rationella bevisföring för dessa
element i kyrkoläran, kunde det ej undgås, att
uppenbarelsens värde småningom kom att förblekna;
uppenbarelsen kom att uppfattas väsentligen endast som
supplerande eller bekräftande de i förnuftet gifna
sanningarna. Åtskilliga nyanser i uppfattningen
voro på denna punkt möjliga, från en Gellerts
konservatism ända till radikalismen hos en Reimarus,
som förnekade all uppenbarelse. Rationalismens
mest betydande vetenskaplige representant var
Semler. Inflytandena från Kants filosofi medförde
en viss skiftning i åskådningen; tendensen till
eudemonism och utilitarism i moralen förkastades i
de från Kant påverkade kretsarna, och de kristna
tankarna skulle nu härledas ur det praktiska
förnuftet i stället för det teoretiska. Men då all
historisk religion skulle bedömas efter måttstocken
af den rena moraliska förnuftstron, blef resultatet
snarast en skärpt form af rationalism. (Termen
"rationalism" begränsas stundom till detta skede
i utvecklingen; det föregående, förnämligast
af Wolf påverkade, benämnes då "neologi"). Hit
höra t. ex. exegeten Paulus och dogmatikern
Weg-scheider. En supranaturalistisk riktning
bekämpade rationalismen utan att kunna fullt frigöra
sig från dess förutsättningar (förståndsbevis för
skriftens uppenbarelseauktoritet). Äfven mellanformer
förekommo, såsom den rationella suprana-turalismen,
som lärde, att uppenbarelsen är öfver, men ej emot
förnuftet. Rationalismens tidsskede var en nedgångstid
för det religiösa och kyrkliga lifvet. Kristendomens
centrala innehåll kom ej till sin rätt. I kyrklig
praxis visade sig det rationalistiska inflytandet i
omarbetningar af de kyrkliga böckerna i tidens anda;
predikan gick i riktning af känslosamt moraliserande
eller praktiska nyttig-hetsanvisningar. Till
tidens förtjänster höra vetenskapliga uppslag
på den historiska teologiens fält samt nit för
folkundervisningen; på fromhets-lifvets område finner
man en optimistisk försynstro och ej sällan ett
hedervärdt moraliskt allvar. Fullständigt härskande
var rationalismen aldrig. Dess undergång kom genom
den stora omsvängningen i det andliga lifvet under
1800-talets första generation: romantiken, den
religiösa väckelsen, den efter-kantiska filosofien,
det vaknande historiska sinnet. Schleiermachers
teologi, som uppvisade religionens själfständiga
plats i det mänskliga själslifvet och utmönstrade
den "naturliga religionen" som en blott abstraktion,
omgestaltade hela den frågeställning, från hvilken
den rationalistiska tidens religiösa tänkande
utgått. Rationalismen i Sverige är ännu otillräckligt
undersökt. Den synes’ ha egt en jämförelsevis
konservativ karaktär. Dess mest kända representanter
voro ärkebiskoparna von Troil och Lindblom samt biskop
Lehnberg. Den har

efterlämnat beståndande minnen i en mångfald
kyrkobyggnader - ljusa, hvitmenade, prosaiska och
stämningslösa. Dess arbete på de kyrkliga böckerna
förblef länge resultatlöst; Aurivillius’ och
Floderus’ parafraserande bibelöfversättning (1793)
och den Troilska profpsalmboken (s. å.) blefvo ej
antagna. Senare, när man redan stod på öfver-gången
till en ny period, fick Lindblom till stånd
katekesen af 1810 och handboken af 1811; den
rationaliserande omgestaltningen af traditionen
håller sig i dessa böcker, som förblefvo gällande
en stor del af 1800-talet, inom ganska trånga
gränser. Psalmboksarbetet nådde sin afslutning först
1819, då restaurationens nya ideal och uppskattning af
det äldre fromhetslifvet trädt starkare fram. Bland
de tongifvande på det kyrkliga området efterträddes
rationalismen af en mer eller mindre rationellt
färgad supranaturalism. Nyare teologiska riktningar,
som uppträdt kritiskt eller fientligt mot kyrkans
lära, ha stundom, särskildt af motståndare, benämnts
rationalistiska eller sammanfattats under benämningen
"nyrationalism". Denna beteckning har dock varit
för vag och obestämd att vinna fast burskap. Litt.:
G. Frank, "Geschichte der protestantischen theologie",
III (1875), K. F. A. Kahnis, "Der innere gäng des
deutschen protestantismus" (sv. öfv. 1876-77),
0. Pfleiderer, "Geschichte der protestantischen
theologie seit Kant" (1891), 0. Kirn, "Rationalismus
und supranaturalismus" (i "Realencyklopädie fiir
protestantische theologie und kirche", 1905), och
E. Troeltsch, "Protestantisches christentum und kirche
in der neuzeit" (i "Kultur der gegen-wart", 1909).
1. S-e. 2. K B. W-n

RationalTst, anhängare af den filosofiska eller
den teologiska rationalismen. - Rationalistisk,
som innebär rationalism.

Rationell (lat. rationälis, af ra’tio, se d.
o.).

1. Förståndsenlig, förnuftsenlig, byggd på
logiska grunder, fotad på förnuftsslut; förnufts-;
väl planlagd, grundad på vetenskaplig
insikt. -

2. Kem. Rationella formler kallas sådana
grafiska uttryckssätt för kemiska föreningars
sammansättning, i hvilka man anger det
sätt, på hvilket man tänker sig föreningens
atomer grupperade till molekyler. I motsats
därtill äro de empiriska formlerna endast
nakna uttryck för den genom analys eller
syntes funna sammansättningen. Ättiksyrans empiriska
formel är t. ex. C2 H4 02, men dess rationella
H. O.CO. C H3. Rationella formler kallas ofta
strukturformler. -

3. Mat. Rationella tal kallas sådana tal,
som kunna exakt mätas med enheten. Hit höra
således de hela talen (däri äfven noll inbegripet)
och bråk, hvilkas täljare och nämnare äro eller
kunna reduceras till hela tal. - Rationell
funktion kallas en funktion, i hvilken endast
hela potenser af den oberoende variabeln ingå.
En rationell funktion kallas hel, om
den oberoende variabeln ingenstädes ingår som
nämnare, eljest bruten. Således är t. ex.
x3 + ax + b en hel,

x3 +–––– en bruten rationell funktion. De ratio-

ax + b

nella funktionerna utgöra en underafdelning af de
algebraiska funktionerna (jfr Funktion 4). - Man
talar stundom äfven om rationella koefficienter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free