- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1069-1070

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rattrapera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1069

Rattrapera-Ratzenhofer

1070

men förlorade folkets sympatier genom sitt
inskridande (vid Aspromonte) emot Garibaldi,
vid dennes anslag emot Kom, och måste afgå i
dec. s. å. Efter Ricasolis andra fall, i april 1867,
blef han åter ministerpresident. Nu genomdref han
lagen om kyrkogodsens likvidation, men stupade åter
på frågan om Kyrkostaten: ställd emellan politiska
hänsyn för Frankrikes vilja och undseende för folkets
högljudda bifall till Garibaldis nya försök emot Eom,
såg R. ingen annan utväg än att draga sig tillbaka,
i okt. 1867, trots konungens personliga gunst. Han
kvarstod emellertid såsom vänsterns hufvud och ledare
till sin död. R. egde en glänsande parlamentarisk
begaf ning, men saknade den öfverlägsne statsmannens
energi, karaktärsfasthet och fjärrskådande blick. I
Alessandria restes 1883 hans minnesstod. R:s politiska
tal ha utgetts af Scovazzi (8 bd, 1876-80). Jfr
A. Morelli, "Ur-bano R., saggio politico" (1874), och
R:s hustrus (se W y s e) biografiska arbeten "R. et
son temps" (2 bd, 1881-87) och "Urbain R." (1902). -
2. Marie R., den föregåendes hustru, författarinna. Se
W y se. 1. Kj.*

Rattrapera, fr., ånyo få fatt på, ånyo inhämta.

Ratts, ett af docenten E. Levin i Stockholm uppfunnet
råttutrotningsmedel, som till sammansättning och
verkan torde vara likartadt med ratin (se d. o.).
G.Wrgn.

Ratz., vid latinska djurnamn förkortning för tyske
naturforskaren Fr. R a t z e l (se d. o.).

Ratzeburg. 1. Hufvudstad i kretsen Lauenburg,
preussiska reg.-omr. Schleswig, på en ö i
Ratzeburgsjön. 4,392 inv. (1910). En mindre del
af staden (Domhof med domkyrkan) tillhör det
nedannämnda furstendömet. Domkyrkan, ett af
de vackraste byggnadsverken i norra Tyskland,
är mycket gammal och byggd i bysantinsk stil i
korsform. Gymnasium och lärarseminarium. – 2. Ett till
Mecklenburg-Strelitz hörande furstendöme, begränsadt
af Mecklenburg-Schwerin, Schleswig-Holstein, staden
Lübecks område och floden Trave. Dit höra äfven
några enklaver i Schleswig-Holstein och af staden
R. domkyrkan med omgifning (Domhof). 382 kvkm. 15,057
inv. (1910). Furstendömet var ursprungligen ett
biskopsstift med betydligt större utsträckning
än det nuv. furstendömet. Dess innehafvare var
sedan 1236 riksfurste. 1648 sekulariserades det
och gafs som ärftligt världsligt furstendöme åt
hertig Adolf Fredrik af Mecklenburg-Schwerin i
ersättning för Wismar, som Sverige erhöll. 1701
kom R. till Mecklenburg-Strelitz. Statsrättsligt är
det ett själfständigt furstendöme i personalunion
med Mecklenburg-Strelitz. 1869 fick det en egen
representation, som dock först 1906 trädde i
verksamhet. Dess hufvudstad är Schönberg med
2,675 inv. (1910).
1 o. 2. (J. F. N.)

Ra;tzeburg, Julius Theodor Christian, tysk entomolog,
f. 1801 i Berlin, d. där 1871, var 1830-69 professor
vid skogsinstitutet i Neu-stadt-Eberswalde och
sysselsatte sig företrädesvis med insekter, som
äro skadliga eller nyttiga för skogarna, och utgaf
öfver dessa vidlyftiga, epokgörande arbeten,
innehållande systematiska beskrif-ningar och
gjorda rön med afseende på insekternas biologiska
förhållanden. Med förbigående af en mängd mindre
uppsatser och afhandlingar må här endast nämnas
följande större arbeten: Die f or st-

insekten (3 dlr, 1837-44), Die waldverderber und ihre
feinde etc. (1841), Die Ichneumonen der jorst-insecten
in jorstlicher und entomologischer bezie-hung (3 dlr,
1844-52). O. T. S.*

Ra’tzel, Friedrich, tysk geograf, f. 30 aug. 1844
i Karlsruhe, d. 9 aug. 1904 vid Starnbergsjön,
var först apotekselev, men kände sig alltmer
dragen till naturvetenskaperna och fördes af
professor Zittel öfver till geografien. Efter
att som tidningskorrespondent ha rest i Italien,
Ungern och Siebenburgen och efter 1870-71 års krig,
j hvari han deltog som frivillig, genom Nord-Amerika,
Mexico och Cuba, blef han 1876 e. o. professor vid
tekniska högskolan i Miin-chen och 1886 Richt-hofens
efterträdare vid universitetet i Leipzig. Mer
eller mindre omedelbara resultat af hans resor äro
Wandertage eines naturjorschers (2 bd, 1873-74),
Städte- und culturbilder aus Nordamerika (2 bd,
1876) och Die Vereinigten staaten von Nordamerika
(2 bd, 1878-80), som i stora drag skildrar natur
och folk och ansågs som det bästa dittills utgifna
vetenskapliga arbetet öfver detta område. Men hans
viktigaste arbete är Anthropogeographie öder grundzuge
der anwendung der erdkunde au} die geschichte (2 bd,
1882, 1891). Genom detta fördjupade han och lade den
vetenskapliga grunden till den ritterska läran om
människans och markens växelverkan, räddade geografien
från naturvetenskaplig ensidighet och gaf den nya
och friska impulser, öfvergången till etnografi låg
nära, och så tillkom Völkerkunde (3 bd, 1887-89),
i hvilket arbete han, undvikande rasindelning,
indelade folken i naturfolk och kulturfolk och
fördelade de senare i sex grupper: erytreiska,
inreasiatiska, indiska, östasiatiska, fornamerikanska
och medel-hafs-atlantiska. Andra arbeten äro Die
schnee-decke, besonders in deutschen gebirgen (1890),
det första försöket till en geografisk behandling af
snötäcket, rikt på värdefulla väckelser till fortsatta
undersökningar, Politische geographie (1897; 2:a
uppl. 1903), Das meer als quelle der völkergrösse
(1900), Die erde und das leben, eine vergleichende
erdkunde (2 bd, 1901-02), Vber naturschilderung (1904;
2:a uppl. 1906) samt en mängd i tidskrifter spridda
uppsatser, af hvilka Helmolt utgett 2 bd 1906. 1882-84
redigerade R. tidskriften "Das ausland". Biogr,
af K. Hassert i "Geographische zeitschrift" 1905.

Ratzenhofer [-ha-], G u s t a v, österrikisk
filosof och sociolog, f. 1842 i Wien, d. som
fältmarskalkslöjtnant 1904, var först urmakarlärling,
men trädde sedan i krigstjänst, deltog i fälttågen
1859 och 1866, arbetade sig upp från menig, vann
inträde i generalstaben, skref de taktiska och
krigshistoriska verken Die taktischen lehren des
krieges 1870 -71 (1873) och Staatswehr (1881) samt
medarbetade i generalstabens arbete öfver prins Eugens
fälttåg. Efter sin stora undersökning af Österrike-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free