- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1071-1072

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rattrapera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1071

Rau-Rauch

1072

Ungerns samtida ställning (Im Donaureich, 2 bd,
1876-77), som R. utgaf anonymt, behandlade han
sociologiska spörsmål i Wesen und zweck der politik
(3 bd, 1893), där politiken fattas som de sociala
krafternas dynamik, Lie soziologische erkenntniss
(1898) och Positive ethik (1901). R. författade under
sista delen af sitt lif äfven flera filosofiska
verk, såsom Der positive monismus (1899) och
den postumt utgifna Soziologie (1907) m. fi. -
Se Gramzow, "G. R. und seine philosophie" (1904).
s-e.

Räll, Karl Heinrich, tysk nationalekonom, f. 1792
i Erlangen, d. 1870, blef 1816 professor vid
universitetet där och mottog 1822 en professur i
Heidelberg, hvilken han skötte ända till kort före
sin död. Han var 1833-40 ledamot af badensiska
första kammaren och 1848 af vorparlamentet i
Frankfurt. Inom nationalekonomien intog R. en
ka-meralistisk-merkantilistisk ståndpunkt. Småningom
drogs han dock öfver till den klassiska skolan, så som
den grundlagts af Ad. Smith och J. B. Say, anslöt sig
med vissa förbehåll till Ricardos jordränteteori och
häfdade frihandelns grundsatser. Han var framstående
som systematiker och genom sina insikter i de
olika yrkenas teknik samt icke minst, då det
gällde att från allmännare synpunkter bedöma
jordbruksförhållanden. Bland hans arbeten förtjäna
nämnas Ansichten der volkswirthschaft (1821),,
Vber die landwirthschajt der Rheinpjalz (1830;
2:a uppl. 1860), GeschiMe des pfiuges (1845) och
framför allt Lehrbuch der politischen oekonomie,
bd I-III (1826-37, många uppl., sedermera
med vissa bearbetningar utg. af Ad. Wagner;
"Nationalhushållningslärans grudsatser", 1872-74).

Räu, Albrecht, tysk filosof, f. 1843 i Ans-bach,
lefver som privatlärd och författare i Miin-chen. Hans
ståndpunkt är nykantiansk. Skrifter: L. Feuerbachs
philosophie (1882), Empfinden und denken (1896),
Ethik Jesu (1899), Reformation und renaissance
(1902), Bibel und offenbarung (1903), Wesen des
menschlichen verstandes und bewusst-seins (1910)
m. fl. S-e.

Raubergskarvet, en 1,821 m. hög
topp i Hemse-dalsfjellene på gränsen
mellan Hemsedal och Hol i Hallingdal.
K. V. H.

Raucédo (af lat. räufcus, hes, skroflig), med. Se
Heshet.

Rauch, Christian Daniel, tysk skulptör, f. 2
jan. 1777 i Arol-sen i Waldeck, d. 3 dec. 1857,
studerade 1790-97 för Valentin i Arolsen och för
J. Ch. Ruhl i Kassel, kom 1797 till Berlin och blef,
medellös som han var, kammartjänare hos konungen. Med
understöd från kungliga familjen studerade han 1802-03
vid akademien hos Schadow, utställde 1802 en En-dymion
och 1803 en 1804 begaf han sig med

byst af drottning Lovisa.

ett stipendium för sex år till Rom, där
han i

preussiske ministern W. v. Humboldts hus fick tillegna
sig bildning. I sin konst påverkades han af Canova och
Thorvaldsen utan att vara någon-deras lärjunge. Han
utförde gruppen Mars och den sårade Venus, en staty
af Humboldts dotter m. m. Efter drottning Lovisas död
1810 befallde konung Fredrik Vilhelm III Humboldt
att inbjuda Canova och Thorvaldsen att tafla om en
minnesvård med drottningens liggande staty för hennes
graf. Thorvaldsen afböjde inbjudningen med påpekande,
att konungen egde egna konstnärer af förtjänst, hvarpå
R. 1811 blef kallad till Berlin, täfla-de och erhöll
uppdraget. Den ädelt hållna minnes-

Drottning Lovisas af Preussen (se Lovisa, sp.
1194)

minnesvård, modellerad af Ilauch, i mausoleet,
Charlot-

tenburg.

vården (se fig.) fullbordades 1814 (mausoleet
i Char-lottenburgs park, ett annat ännu skönare
exemplar i ett tempel i parken i Potsdam). Bland
de många arbeten R. sedan utförde märkas statyer
af generalerna Scharnhorst och Biilow (i marmor,
1822, vid "nya vakten", Unter den linden), Bliicher
(i brons i Berlin och i Breslau 1826), Francke i
Halle, Goethe (1826, i Frankfurt), Maximilian II
(sittande, München 1829, uppställd 1835), Albrecht
Durer (i Nürnberg, 1838) m. fl. Hans mest omfattande
verk blef Fredrik H:s monument vid Un-ter den linden
(1839, aftäckt först 1851; öfverst en ryttarstaty
af konungen, helt realistiskt framställd i sin
uniform med trekantig hatt på hufvudet, ryttarkappan
draperad öfver skuldrorna; rundt omkring sockeln är en
mängd porträttbilder, de fleste framställa Fredriks
generaler; i de fyra hörnen sitta fyra af dem till
häst). Som ett motstycke till drottning Lovisas
sarkofag utförde R. Fredrik Vilhelm III:s sarkofag
med en liggande bild af konungen (d. 1840). För
Valhalla vid Regensburg modellerade han sex stora
segergudinnor (1833 ff.), som blefvo typbildande och
högt beundrade. Sedan följde flera andra Viktorior,
Danaider i Potsdam o. a. Det andliga innehållet i R:s
alster är osökt förmedladt med den klassiska formen,
som bär vittne om grundligt antikstudium. Hans verk
äro representativa för hans tids smak, men ha på samma
gång en tydligt framträdande personlig hållning,
en samlad, aristokratisk och nobel formstil. Hans
kvinnobyster äro ganska allmänt hållna, männen mera
individualiserade, karaktären utan mycket detaljarbete
uttryckt med värdighet och monumentalt lugn. Flera
byster finnas i Berlins nationalgalleri. R. utförde
äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free