- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1083-1084

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raumo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1083

Rauschgelö-Ravaisson-Mollien

1084

Josef). R. blef 1849 furstbiskop af Seckau, 1853
furstärkebiskop af Wien, ledde förhandlingarna om
afslutande af 1855 års konkordat och belönades
s. å. därför med kardinalsvärdighet. På
Vatikankonsi-liet 1870 sökte han först hindra
ofelbarhetsdogmens antagande och lämnade Rom
före dess proklamering, men han medverkade sedan
lydigt till dogmens förkunnande inom ärkestiftet
Wien. R. stod kejsar Frans Josef personligen mycket
nära, inkallades 1860 i riksrådet och var sedan
1861 medlem af herrehuset; han utöfvade ej ringa
politiskt inflytande, bl. a. för frigörande af den
katolska kyrkan i Österrike från den josefinska tidens
världsliga för-mynderskap samt för tillkomsten af
1861 års författning och främjandet af ministären
Schmerlings frisinnadt centralistiska politik. Jfr
biografi öfver E. af Wolfsgruber (1888).

Räu’schgelb (ty., så kalladt för den gula färgen
och emedan ämnet låter klyfva sig i tunna blad likt
rauschgold, tunt utvalsade mässingsblad), kem.,
arseniktrisulfid 1. auripigment. Se Arsenik, sp. 85.
P. T. C.*

Räu’schgo!d, ty. SeRauschgelb.

Rausn. Se Drake 3.

Rautalampi [rao7-]. 1. Domsaga under Vi-borgs
hofrätt, Finland, utgör 3 tingslag och omfattar
Pieksämäki, Virtasalmi och Jäppilä socknar i S:t
Michels län samt Rautalampi, Vesanto och Hankasalmi
socknar i Kuopio län. Areal 3,410 kvkm. 39,719
inv. (1911). - 2. Härad i Kuopio län, Finland,
bildar 4 länsmansdistrikt och omfattar Rautalampi,
Leppävirta, Suonenjoki, Hankasalmi och Vesanto
socknar. Areal 3,832 kvkm. 46,816 inv. (1911). -
3. Socken i ofvannämn-da domsaga och härad,
utgör numera ensam ett konsistoriellt pastorat af
l:sta kl., Kuopio stift, Kuopio kontrakt. Areal
1,162 kvkm. 12,324 inv. (1911), finsktalande.
1-3. A. G. F.

Rautalampi stråt [rao’-]. Se K y mm en e, sp. 453.

Rautas-joki [rao’tas-jåki], fi., biflod till Torne
älf. _

Rautavaara [rao’tavära], imperiellt pastorat
af 3:9 kl., Karelens öfre kontrakt, Nyslotts
stift, Finland, Kuopio län, Pielisjärvi härad och
domsaga. 1,330 kvkm. 3,279 inv. (1911), finsktalande.
A. G. F.

Rautenkrone-orden. Se O r d n a r, sp. 837.

Ral^ter, Oskar, tysk konstindustriidkare, f. 1840
i Gumbinnen, var från 1870 teknisk ledare af en
glasfabrik i Ehrenfeld och 1872-1905 dess direktör,
förde tillverkningen af pressadt glas till betydande
utveckling och uppfann nya behandlingssätt och
nya former.

Rautio [rao’tiå], kapell. Se K a l a j o k i.

Rautjärvi [rao’t-], socken i Viborgs län, Finland,
Jääskis domsaga och härad, är ett imperiellt pastorat
af 2:a kl., Nyslotts stift, Jääskis kontrakt. Areal
403 kvkm. 5,018 inv. (1911), finsktalande. _
A. G. F.

Rautus [rao’tos], fi. Rautu, socken vid gränsen mot
Ryssland i Viborgs län, Finland, Äyräpää domsaga
och härad, utgör ett konsistoriellt pastorat af 2:a
kl., Nyslotts stift, Kexholms kontrakt. Areal 337
kvkm. 5,926 inv. (1911), finsktalande. A. G. F.

Raututunturi-höjderna [råo^oto^ntori-]. Se M a a n
s e l k ä.

Rau’wenhoff, Lodewijk Willem Ernst, holländsk
religionsfilosof, f. 1828, d. 1889 som professor i
Leiden. Liksom Kant grundar R. religionsfilosofien på
pliktmedvetandet. Detta måste förutsätta en värld,
i hvilken plikten kan förverkligas. Så snart man
tror på en sådan moralisk världsordning, har man
religion, äfven om man ej nått fram till tron på en
personlig Gud. Naturvetenskapen bestyrker religionens
sanning genom att ådagalägga ändamålsbegreppets
oumbärlighet äfven för naturförklaringen. R:s
hufvudarbete är De wijsbegeerte van den godsdienst
(1887; tysk öfv. med titeln "Religionsphilosophie",
1889; 2:a uppl. 1894). - Jfr 0. Kuttner, "Eine neue
reli-gionsphilosophie" (1891), och O. Pfleiderer
(i "Jahr-biicher fiir protestantische theologie",
1889). S-e.

Rav. 1. Det dansk-norska namnet för bärnsten. -
2. No. Se Helgeflundran, sp. 297.

Rawa, stad i rysk-polska guv. Piotrköw, vid
floden Rawka. Omkr. 8,000 inv. R. är omgifvet af
gamla fästningsverk och har ett slott, som fordom
var residens för hertigarna af Plock och senare
statsfängelse, där bl. a. Gyllenhielm och Jakob de
la Gardie sutto fångna.

Räva, Luigi, italiensk universitetslärare och
politiker, f. l dec. 1860 i Ravenna, blef professor i
förvaltningsrätt vid universitetet i Bologna, invaldes
1890 i deputeradekammaren, var understatssekreterare
1893-96 i postministeriet och 1900-01 i handels-
och jordbruksministeriet och 1903-05 handels- och
jordbruksminister i Giolittis andra ministär. 1906-09
var R., ånyo under Giolitti, undervisningsminister
samt återgick därpå till sin professur. R. har
bl. a. skrifvit biografier öfver filosofen Celso
Mancini (1888) och frihetskämpen Angelo Frignani
(1898) samt utgett den sistnämndes memoarer (1899).

Ravage [-a}], fr., ödeläggelse, härjning.

Ravaillac [ravaja’k], F r a n ç o i s, fransk
konungamördare, f. 1578 i Angouléme, blef efter
växlande öden som lärare, skrifvare och sakförare,
hvarunder han äfven led ekonomiskt trångmål, medlem
af Feuillantorden, men måste inom kort lämna denna
på grund af sina fantastiska religiösa idéer. Dessa
närdes och utvecklades af tidsstämningen, och det
gängse ryktet, att hugenotterna ämnade arrangera
en "Bartolomei-natt" för katolikerna, att konung
Henrik IV ej vågade motsätta sig det och att denne
tänkte öfverfalla påfven med krig, fann hos R. en
tacksam jordmån, och han fattade beslutet att bringa
konungen ur världen. När Henrik 14 maj 1610 kl. 4
f. m. afreste från Louvre till tyghuset, passade
R. på ett tillfälle, då hans vagn på den smala gatan
La ferronnerie tvangs att stanna, hoppade upp på
vagnens höga bakhjul och tilldelade konungen två
styng med en knif, som han länge för ändamålet burit
på. R. blef omedelbart tagen. Han angaf sig ensam
vara upphofsman till mordet, och en senare framkommen
angifvelse om en förnäm person som anstiftare däraf
togs ej på allvar. R. blef af parlamentet dömd till
döden, och 27 maj 1610 sönderslets han mellan hästar
på Place de Grève, numera Place de 1’Hôtel de ville,
i Paris. - I sv. har namnet, särskildt i uttrycket
Gamla Ravaillac, vanligen den skämtsamma betydelsen
skojare, festprisse o. d. E. A-t.

Ravaisson-Mollien [-väså^målliå’], Jean Gas-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free