- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1085-1086

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raumo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1085

Rawalpindi-Ravenala

1086

p ar d Felix, fransk filosof, f. 1813 i Namur, d. 1900
i Paris, professor i Rennes 1839 och generalinspektör
för ’Tinstruction supérieure" 1853. R. är en af de
främste representanterna för den spi-ritualistiska
skolan i den franska filosofien under 1800-talet. Han
var blott tjugu år, då han författade sitt första
filosofiska arbete, en prisskrift, som sedan ut-getts
under titeln Es-sai sur la métaphysique d’Aristote
(1837-46). Cousin, som föreslagit detta ämne i
’Taca-démie des sciences mo-rales et politiques",
hade endast afsett att därigenom framkalla en lärd
undersökning rörande den store stagi-ritens metafysik,
men den unge tänkaren tolkade denna så, att den på
samma gång lämnade ett stöd för de spiritualistiska
åsikterna. I sitt nästa arbete, De Vhabitude (1838,
nytryck i "Revue de métaphysique et de morale",
1894), söker han i våra vanehandlingar, som närma
sig det mekaniska orsaksförloppet, uppvisa en
öfver-gång mellan själslifvet och det kroppsliga;
men då vanan förutsätter ett identiskt subjekt,
ser han häri en hänvisning till, att äfven det
kroppsliga innerst är af andlig natur. I La morale
des stoi-ciens (1850) får han tillfälle att utveckla
sitt gudsbegrepp i öfverensstämmelse med kristendomens
uppfattning af den oändliga kärleken. Med anledning
af världsutställningen 1867 erhöll R. i uppdrag
att utge en Rapport sur la philosophie en France au
XIX:e siécle (1868, 3:e uppl. 1889, ty. öfv. 1889),
ansedd som ett klassiskt arbete inom den franska
litteraturen. Äfven som estetiker intar R. en
framstående plats, bl. a. genom en skrift om Venus
de Milo (1871). Som pedagog lade han hufvudvikten
därvid, att studierna ej skulle leda endast till
att förstå den studerade verkligheten, utan till
att älska den och öppna sinnet för idealen. En väg
härtill såg han särskildt i en estetisk uppfostran,
som genom teckning och musik öppnar skönhetens
värld äfven för de ringaste. - Se om R:s filosofi
E. Boutroux i "Revue de métaphysique et de morale"
(1900), och H. Bergson i "Travaux de 1’académie
des sciences morales et politiques" (1904). _ _
S-e.

Rawalpindi [rāωəlpi’ndi]. 1. Division i brittisk-indiska
prov. Punjab, omfattande dess nordvästra
del. 55,400 kvkm. 3,353,052 inv. (1911). Den
omfattar de sex distrikten Gujrat, Shapur, Jhelum,
R., Attock och Miauwali. – 2. Distrikt i nämnda
division, ligger på södra sluttningen af Himalayas
nordvästra kedjor och innesluter Murree hills
med Punjabs sundhetsstation. 5,206 kvkm. 547,827
inv. (1911). Hufvudfloder äro Indus och Jhelum. –
3. Hufvudstad i nämnda division och distrikt, vid den
lilla floden Leh, 510 m. ö. h. 86,483 inv. (1911). Det
är den största militärstationen i Indien och nyckeln
till det brittiska försvarssystemet vid nordvästra
gränsen samt försvaras af en kedja af starka
fort. Andra divisionen af norra
armén ligger där i garnison. Jämte lokomotivverkstäder
för nordvästra järnvägen finnas järngjuteri,
tältfabrik m. m.

Rävana, ind. myt., enligt den indiska sagohistorien
ett troll, som på ön Ceylon är höfding öfver Räksasa
(se d. o.) eller de onda demonerna. Han eger en
ofantlig styrka, som han säges ha förvärf -vat
sig genom botöfningar. Då han af Brahman blifvit
tillförsäkrad om osårbarhet från gudarnas sida, lät
sig Yishnu födas som Rama (se d. o.) för att bekämpa
R., då han blifvit en skräck för världen. Denna
kamp är skildrad i Rämäyana och Rä-vanavaha (se
dessa ord). Jfr Muir, "Original sanskrit texts",
IV, samt de litteraturhistoriska handböckerna.
K. F. J.

Ravanastron (S e r i n d a), indiskt
musikinstrument. Se Stråkinstrument.

Rävanavaha, präkrit (af sanskr. Rävanavadha, Rävanas
dödande), 1. Setubandha, ind. litt., ett konstepos
på präkrit, som tillskrifves Kälidäsa. Det behandlar
samma ämne som Rämäyana och särskildt den del, som
handlar om Ramas eröfring af Ceylon (Länka) och seger
öfver Rävana och Räkshasa. Jfr bl. a. P. Goldschmidt,
"Specimen des Setubandha" (1879), och S. Gcldschmidt,
"Rä-vanavaho Präkrit und Deutsch" (2 dlr, 1880 -84).
K. F. J.

Ravanica, kloster. Se C u p r i j a.

Ravanusa [-nosa], stad i italienska prov. Gir-genti
(Sicilien). 15,330 inv. i hela kommunen (1911). Handel
med olja och mandlar. J. F. N.

Rawa Ruska, köping i norra Galizien, vid Bugs biflod
Rata, viktig järnvägsknut. Ångsågar, tegelbruk,
kreaturshandel. 10,529 inv. (1910). - August II
af Sachsen-Polen och tsar Peter slöto 1699 i R. ett
anfallsförbund mot Sverige. I trakten af R. utkämpades
under världskriget 1914 ff. heta strider mellan
österrikare och ryssar i aug. och sept. 1914 vid
ryssarnas frammarsch mot Lemberg.

Rawazi. Se Dans, sp. 1327.

Rawdon [rå’dn]. Se Hastings 3.

Ravelin (fr. ravelin, it. rivellino), befästningsk.,
kallas ett företrädesvis i bastionssystemet användt
utanverk, d. v. s. ett utanför hufvudvallen, men
inom den gemensamma fältvallen beläget fästningsverk,
hvars uppgift är dels att tillsammans med hufvudvallen
åstadkomma en korsande eld öfver närmast framför
liggande terräng, dels att mot direkt anfall
skydda den bakom liggande delen af hufvudvallen
(kurtinen med dess potern) och sålunda möjliggöra
ett successivt försvar. Fordom gjordes detta
utanverk halfcirkelformigt, däraf dess franska
namn demilune (halfmåne); sedermera fick det
formen af en långt framskjutande fläsch. Inuti
ravelinen ligger vanligen i äldre fästningar
ett mindre verk, reträttravelinen, som är afsedt
till slutvärn för ravelinen. Se Fästning, fig. 4.
O. A. B.*

Ravenala Adans., bot., ett släkte af väldiga, palmlika
växter med stora, slidomfattaride blad, tvåsidigt
ordnade, så att de bilda liksom en solfjäder. Detta
släkte, som tillhör fam. Musacece, står nära Musa, men
har liksom Strelitzia fria foderblad. På Madagaskar
och Réunion växer den bekanta R. madagascariensis,
"de resandes träd", hvars stam kan bli 10 m. hög
och i hvars stora bladslidor samlar sig regnvatten,
som i nödfall kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free