- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1097-1098

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ravenna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1097

Rawtenstall-Raynal

1098

Rawtenstall [rå’tnstål], köping i engelska
grefsk. Lancaster vid öfre Irwell, tätt intill
Haslingden. 30,516 inv. (1911). Ännu i början af
1800-talet en by i en vild skogstrakt, är R. en
modern skapelse af bomullsindustrien, som nu jämte
ylleindustrien sysselsätter majoriteten af befolknin-

gen.

J. F. N.

Ray [réY], J o h n. Se R a j u s.

Raydt [rajt], H e r m a n n, tysk pedagog, f. 29 maj
1851 i Lingen a. d. Ems, studerade i sin födelsestads
gymnasium, sedan vid flera tyska universitet matematik
och naturvetenskap och aflade lärarexamen 1873,
hvarefter han beklädde lärar- och rektorsbefattningar
vid gymnasier i Hildesheim, Altona, Ratzeburg,
Lauenburg, Hannover och Leipzig till 1912, då
han som "geheimer hof rät" drog sig tillbaka till
privatlifvet. F. n. är R. bosatt i Hannover. R.,
som stått i nära förbindelse med familjen Bismarck,
är en af Tysklands förnämsta förkämpar för ungdomens
friluftslif, för hvilket han uträttat mycket genom
skrifter och som ledamot af centralkommittén för
främjande af folk- och ungdomslekar. Han har utgett
en skollärobok i matematik, tillsammans med Rössger
en tysk läsebok för handelsskolor (10 :e uppl. 1912),
Die deutsche jugendspielbewegung (1911), Fröhlich
wandern (1912) m. m. S-e.

Rayer [raje], Pierre Francois Oliv e, fransk
läkare, f. 1793, d. 1867 som professor i jämförande
medicin vid fakulteten i Paris samt ordförande i
hälsovårdsnämnden och i franska läkarsällskapet,
stiftade Société de biologie och författade åtskilliga
arbeten i medicin, bl. a. Le delirium tremens (1819),
Traité théorique et pratique des ma-ladies de la
peau (3 bd, 1826-27; 2:a uppl. 1835) och Traité des
maladics des reins (3 bd, 1839-41).

Rayés (af fr. rayé, strimmig, randig),
text., benämning på randiga tyger, vanligen
finrandiga sådana: mill^rayés. Rayé å jour
kallas ett med genombrutna (gasväfda
eller glesa) ränder försedt tyg. _
G. A. W.

Rayet [raje], George Antoine Pons, fransk astronom,
f. 12 dec. 1839 i Bordeaux, d. 14 juni 1906, blef
1863 biträdande astronom vid obser-vatoriet i
Paris, 1874 professor i astronomi vid fakulteten
i Marseille, 1876 professor i Bordeaux samt 1879
tillika direktör för det under hans ledning upprättade
observatoriet där. Tillsammans med C. Wolf upptäckte
han 1867 de märkvärdiga, efter dessa astronomer
uppkallade s. k. Wolf-Rayet-stjärnorna, hvilkas
spektra kännetecknas genom de däri uppträdande
ljusa spektrallinjerna. Han deltog jämte Stephan
och Tisserand i franska solför-mörkelseexpeditionen
till Malakkahalfön 1868, hvarvid han gjorde viktiga
undersökningar öfver solpro-tuberansernas spektrum. På
det nya observatoriet i Bordeaux utöfvade han en
omfattande verksamhet och offentliggjorde en mängd
observationer af kometer, föränderliga stjärnor,
nebulosor m. in. samt meteorologiska arbeten.
B-d.

Rayleigh [réYli], lord, engelsk fysiker. Se S t r
u 11.

Raymond [réYmend], Henry Jarvis, nordamerikansk
tidningsman och politiker, f. 24 jan. 1820 i Lima,
staten New York, d. 18 juni 1869 i New York,
grundlade 1851 tidningen "New York Times", hvars
hufvudredaktör och förnämste egare han sedan var till
sin död. R. tillhörde whigpar-

tiets radikala flygel, bekämpade ifrigt slafveriet
och tog liflig andel i det republikanska partiets
stiftande 1856. Under inbördeskriget 1861-65 stödde
han i allmänhet Lincolns politik, och efter dennes
död motsatte han sig den segrande trång-bröstade
repressaliepolitiken mot sydstaterna, något som
kostade honom det stora inflytande han dittills
utöfvat inom det republikanska partiet. Han var
led. af kongressens representanthus 1865-67. R. inlade
stora förtjänster om höjandet af den amerikanska
journalistikens allmänna ton. Jfr A. Maverick, "Henry
J. R. and the New York press for thirty years" (1870).
V. S-g.

Raymond [rama7], Ful gen c e, fransk kliniker,
f. 1842, egnade sig först åt veterinärmedicinen,
men öfvergick till läkarstudier under Yulpians
och Char-cots ledning och blef med. doktor 1876,
professeur agrégé 1880 samt efter Charcots
död professor i nervsjukdomar 1899. Hans många
medicinska arbeten falla till väsentligaste del inom
nervsjukdomarnas område, och han har här behandlat
bl. a. tabes dorsalis, paralysie générale och de
neurogena muskeldegenerationerna. Han har äfven
gjort sig känd som en framstående och flitig
medarbetare i franska kliniska handböcker.
I. H.

Raymond Bernard l [rama bärnär], grefve af Foix
(se d. o. 1).

Raynal [räna’1], Guillaume Thomas FranQois,
fransk skriftställare, f. 1713, d. 1796, tillhörde
jesuitorden och utöfvade det prästerliga kallet
intill 1748, då han kom till Paris, där han gjorde
bekantskap med sin tids förnämsta författare och
tänkare. Själf vann han ryktbarhet genom åtskilliga
arbeten, bl. a. Histoire du stathoudé-rat (1748) och
Histoire du parlement d’Ang-leterre (s. å.), i hvilka
han lade i dagen sina frihetsvänliga tänkesätt. Dessa
funno ett ännu skarpare uttryck i hans märkliga verk
Histoire philosophique et politique des établissements
et du commerce des Européens dans les deux Indes
(1780). Där nöjde han sig nämligen icke med att i
högstämda ordalag fira den amerikanska frihetskampens
ärorika seger, utan sökte äfven allestädes tillfälle
att uttala sin stränga dom öfver folkets förtryck,
antingen det gällde negern, som såldes till slaf,
eller europén, som stupade i orättrådiga krig. I
sina anfall mot missförhållanden och missbruk tvekade
han icke att angripa maktens inne-hafvare, vare sig
de tillhörde kyrkan eller staten; konungen själf
skonades icke. Boken väckte oerhördt uppseende;
den blef tagen i beslag och författaren dömd till
fängelse. Han undgick dock parlamentets dom genom att
fly till Tyskland, där han vistades till 1787, då han
erhöll tillstånd att återvända till Frankrike, men
icke till hufvudstaden. R. bosatte sig i Marseille,
till dess att nationalförsamlingen utverkade för honom
rättighet att vistas i Paris. Som valdt ombud för Mar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free