Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reaktionsisokor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
Reaktionsrostningsmetod-Realisera
1112
lika för bägge ämnena, hastigheten efter tiden t
blir: - = k (a-x)2, hvaraf genom integrering fås
ut
Om däremot begynnelsekoncentrationen för de bägge
ämnena icke är lika, utan t. ex. för det ena a,
för det andra b, så blir:
flx ~=k(a-x)(b-x),
hvaraf fås: k =
(a-x] b
(a-b) t (b-x) a
Af den förra af dessa ekvationer följer, att
en bimolekylär reaktion kan fås att förlöpa
monomolekylärt, ifall det ena ämnet är närvarande
i så stort öfverskott, att dess koncentration icke
nämnvärdt ändras under reaktionens gång, ty b-x blir
då praktiskt taget konstant.
Det bäst studerade exemplet på bimolekylära
reaktioner är förtvålning af estrar medelst alkali,
exempelvis af etylacetat med natronlut: CH3 COO C2
H5 + Na OH = CH3 COO Na + C2 H5 OH.
C. Trimolekylära reaktioner. I fall alla tre ämnena
äro närvarande i samma koncentration, blir
dx
hastigheten: - = k (a-a;)3. Trimolekylära reak-ett
tioner äro relativt sällsynta. Och sådana reaktioner,
i hvilka tre eller flera molekyler deltaga, försiggå
vanligen i flera stadier, så att en dylik reaktion
blir sammansatt af flera reaktioner af lägre ordning,
hvilka följa på hvarandra. K. A. V-g.
Reaktiönsrpstningsmetod, tekn. Se Bly 2.
Reaktiönstid, psyk. Se Reaktion 5.
Reaktiönstorn, tekn., i kemiska industrier använda
tornliknande apparater, vanligen innehållande en
porös fyllning, öfver hvilken ett vätske-formigt
absorptionsmedel uppifrån nedsilar, under det att en
gasformig produkt underifrån insläppes i tornet samt
där upptas i vätskan. G. H-r.
Reaktiönsvärme, kem. Se Termokemi.
Reaktionär. Se Reaktion 4.
Reäl (mest i sammansättningar; af lat. res, sak,
faktum), som angår sak eller väsen, saklig, sak-,
verklig (möts. formål-, ideal-, nominal-och nominell,
person- och personal-, verbal); som motsvarar verkliga
lifvets kraf (om sådana skolämnen som matematik,
naturvetenskaper och moderna språk, i motsats mot
humanistiska ämnen).
Rea7! (sp., "kunglig", af lat. regälis). 1. Äldre
spanskt mynt, som var i omlopp 1497-1870. l
silfver-real (r. de platå antiguo) = 1/8 piaster
1. peso (se d. o.), l koppar- (eg. billon-)real (r. de
vellon) = 1/2o peso = 18 öre. Senare till tiden var
provinssilfverrealen (r. de platå nuevo 1. r. de platå
prorincial) = Vio peso. - 2. Portugisiskt räknemynt, =
40 reis. - 3. Äfven benämning på Maria-Teresia-thalern
(se d. o.). - 4. En i Nederländska Ostindien gängse
guld- och silfvervikt, = 27,3 gr. (den spanska
piasterns vikt).
Realarrest. Se Ar res t 3.
Realbestämning, -filos., bestämning, som afser sakens
innehåll i motsats till dess form.
Realbörda. Se Onus.
Realdefinitiön, log., en definition, som anger ett
begrepps innehåll; motsatsen är
nominaldefinition. som blott innehåller en
namnförklaring (se D e-f i n i t i o n).
S-e.
Rea’l de los Alamos [-lås a’lamås]. Se Alamos.
Reäle (lat., det verkliga), fllos., kallar
H e r-b a r t (se d. o.) hvart och ett af de
enkla, immateriella, oföränderliga väsenden,
af hvilka han anser verkligheten ytterst bestå.
S-e.
Realejo [reale;chå], stad i Nicaragua, omkr. 14
km. från Stilla hafvet. Det har nu öfverflyglats af
sin forna hamn C o r i n t o (se d. o.). (J- F. N.)
Realencyklopedi, liktydigt med encyklopedi (se d. o.).
Realexekutiön, jur., verkställighet, som består
i ett ingrepp i förpliktad persons förmögenhet;
motsatsen till realexekution är personalexekution,
som riktar sig omedelbart mot den förpliktades
person. Jfr Fordran. E. K.
Realfilologi, ett stundom användt namn på de delar af
den fornfolken berörande filologien, som handlar om
de s. k. realia, d. v. s. de filologiska discipliner,
som afse annat material än språkminnesmärken.
Reäl fuga, mus. Se Fuga.
Realföljd, filos. Se Följd.
Realgar. Se Arsenik, sp. 85.
Realgrund, filos. Se Grund, sp. 400.
Realia, nlat., verkliga föremål; vetenskaper, som
afhandla konkreta ting.
Real-idealPsm, filos., den åsikt, som fattar
det ideella på samma gång som det reella. Samma
åsikt kallas också i d e a l - r e a l i s m (se
d. o.). Så betecknade Schelling sin ståndpunkt;
likaså J. G. Fichte (se Idealism och Realism). S-e.
Reäli di Fra’ncia. SeKarolingiska sagokretsen,
sp. 1132.
Realindex (Realregister), sakregister,
innehållsförteckning (möts. personalregister och
ordförteckning).
Realinjurie, jur. Se Ärekränkning.
Realisation (jfr Rea lis er a). 1. Finansv. Se
Myntrealisation - 2. Jur. I vår näringslagstiftning
(jfr Näringsfrihet, sp. 329) betecknar realisation
sådan försäljning af handelsvaror, som en köpman
under kortare tid bedrifver på främmande ort,
å auktion eller under hand, annor-ledes än å
marknad. Efter framställning af 1886 års riksdag
stadgades genom k. förordn. 23 sept. 1887 som villkor
för bedrifvande af sådan realisation, att särskildt
tillstånd af öfverståthållarämbe-tet eller K M:ts
befallningshafvande skulle utverkas och viss af gift
till kommunen erläggas. För utlänningars bedrifvande
af eller medverkan vid realisation föreskrefvos
ytterligare särskilda villkor. Då emellertid
stadgandena i alltför stor utsträckning kringgingos -
på så sätt att handlande i vederbörlig ordning anmälde
sig till idkande af vanlig handel å alla de orter,
där de ärnade företaga sina realisations-försäljningar
-, så utfärdades efter förnyad framställning från
riksdagen den ännu gällande k. förordn. 11 dec. 1908,
genom hvilken begreppet realisation utsträckts att
omfatta äfven varuföryttring å ort, där handlande
anmält sig ärna idka handel, för så vidt där icke
inrättats kontor af stadigvarande beskaffenhet.
2. C.G.Bj.
Realisera (af real, se d. o.), förverkliga, utföra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
