- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1119-1120

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reboul ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1119

Reboul-Récamier

1120

ontremes, och Proemio, loa. Selva militär y politica,
en dikt om krigskonst och statskonst, och La selva
danica om danska konungar sakna all poetisk flykt. R:s
öfversätt-ningar af åtskilliga af Davids psalmer anses
metriskt goda. R:s Obras poéticas utkommo 1660 i 3
bd och 1778 i 4 bd; hans namn är upptaget i spanska
akad:s "Catålogo de autoridades de la lengua". Se
Rivade-neiras "Biblioteca de autores espanoles",
bd 16, 35, 42, 81, 82, och E. Gigas, "Grev B. de
Rebolledo, spansk gesandt i Kjöbenhavn 1658-59"
(1883). Ad. H-n.

Reboul [raböl], Jean, fransk skald, f. 1796,
d. 1864, var till sitt yrke bagare, men skald
till sin natur. Han författade flera skaldeverk,
Poésies (1836), Nouvelles poé-sies (1846), Les
trä-ditionnelles (1857) och Derniérespoésies
(1865). öfver hans skapelser hvilar en skär,
elegisk stämning. Den förlänade ett egendomligt
behag i synnerhet åt hans mindre dikter, L’ange
et V en-jant, La lampe de nuit, L’hirondelle et
le trou-badour m. fl. Däremot var den icke mäktig
att ge varaktig betydelse åt hans större verk,
t. ex. hjältedikten Le dernier jour eller sorgespelet
Le martyre de Vivia (uppf. på "Odéon" i Paris
1850). Emellertid förskaffade honom skaldekonsten
en ryktbarhet, som 1848 föranledde hans inväljande i
nationalförsamlingen, där han, trogen sina religiösa
och monarkiska grundsatser, slöt sig till det
legitimistiska partiet. Snoilsky har egnat honom
en dikt. Se Montrond, "J. R." (1865). J. M-r.*
Reboux [robö], Paul, fransk författare, f. 1877
i Paris, har gjort sig känd som framstående
teaterkritiker. R:s diktsamlingar (Les matinales,
1897, Les iris noirs 1898, Missel d’amitié, 1900) ha
efterföljts af humanitärt tendentiösa sederomaner i
Zolas riktning, Josette (1903), La maison de danses
(1905), Le Phare (1907) och Le jeune amant (1913),
samt den neapolitanska romanen La petite Papacoda
(1911). Med C. Muller har han författat den omtyckta
parodisamlingen A la maniére de . . . (l:a serien
1908; 2:a serien 1910).

Rebrousseme^tskant (af fr. rebroussement,
tillbakaborstning), mat., kallas på en developpabel
yta en kroklinje, bildad genom de successiva
skärningspunkterna mellan ytans generatriser. Också
på ytor, som tangera en serie gifna ytor, nämnas
liknande kroklinjer rebroussementskanter. Jfr Kant
1. - Rebroussementspunkt (vändpunkt) kallas en
singulär punkt på en kroklinje,

där två olika grenar sammanträffa så, att de i punkten
ega en gemensam tangent. Allteftersom grenarna
äro belägna på olika sidor eller på samma sida om
tangenten, kallas punkten en rebrousse-mentspunkt
af första eller andra slaget. Exempelvis är för den
kroklinje, som representeras genom ekvationen y5 =
x2, origo en rebroussementspunkt af första slaget.
(I. F-)

Re^US (lat., "medelst saker", abl. plur. af res,
sak), bildgåta, teckengåta, en till tydning förelagd
skämtuppgift, som består däri, att ett ord eller en
ordfogning uttryckes för ögat genom afbildade föremål,
ofta jämte bokstäfver, siffror o. d. tecken, samt
dessas inbördes ställning, hvarvid ingen hänsyn tages
till stafning. Med ordleken har rebusen gemensamt
den öfverraskning, som framkallas genom ljudlikhet
hos olikartade tings benämningar.

En rebus. (Uttydning: Tjocka hindrar signalering.)

Bildgåtan förekom redan under antiken, som då Cicero
betecknade sitt namn med en ärt (lat. cicer),
och under medeltiden var det ej ovanligt, att
en riddare framställde sitt namn i rebusform på
vapenskölden. Kring midten af 1700-talet tjänade
rebusen i England politiska partiändamål. Benämningen
rebus uppges härleda sig från de fordom af
notariatskrifvarna i Picardie vid fastlagstiden
utsända satiriska ströskrifterna med titeln De
rebus quce geruntur (Om händelserna för dagen). Jfr
Delepierre, "Essai historique et bibliographique sur
les rebus" (1874).

Rec., förkortn. för lat. refcipe, tag! (på recept).

Reca^bio (it. ricambio, af lat. re, åter, och cambire,
växla, byta), returväxel (rekam bioväxel). Se V ä
x e_l.

Récamier [rekamie], Jeanne Franpoise Julie
Adélaide, född Bernard, fransk salongsdam, f. 1777
i Lyon, d. 1849, trädde femtonårig i brudstol
med bankiren R. och visste att genom sin skönhet,
be-gåfning och fina takt göra sin salong till en
af de förnämsta medelpunkterna för litterärt och
politiskt umgänge, ända från början af konsulatet
till nära slutet af julimonarkien. Hennes rykte
var städse tadelfritt. Bland dem, som bragte henne
sin hyllning, märkas Lucien Bonaparte, Bernadotte,
B. Constant, Chateaubriand, Ballan-che och prins
August af Preussen. Hon deltog

Madame Kécamier. Efter Davids målning.

madame de Staéls oppo-

sition mot Napoleon I och blef därför aflägsnad från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free