- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1121-1122

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reboul ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1121

Recanati-Rechberg und Rothenlöwen

1122

Paris, men återkom dit efter restaurationen. Hon
är målad i helfigur af David (jfr fig.) och
Gérard. Hennes Souvenirs et correspondance utgafs
1859 (4:e uppl. 1875). Se biogr, af Brunier (1875),
Turquan (1902), Herriot (1905) och Ettlinger (1906)
samt Noel Williams (i sv. öfv. 1903).

Recanati, stad uti italienska prov. Macerata,
s. om Ancona, på en höjd, som lämnar en vidsträckt
utsikt. 15 163 inv. (1911). Staden var under
medeltiden en befäst och viktig plats. Den har
flera märkliga gamla palats, bl. a. Leopardis, som
innehåller en samling föremål, hvilka tillhört skalden
Giac. Leopardi. Stadens förnämsta torg prydes med en
staty af honom.

Reccared (R ek ar ed), två västgotiska konungar: R. I,
som regerade 586-601, och R. II, som regerade endast
en kort tid, 620-621. Se Väst-goter.

Reccesvind (R e k i s v i n t h), västgotisk konung,
som regerade 652-672. Se Västgöter.

Receiver [risiVd], maskin, dets. som
kompound-maskin. Se Ångmaskin.

Recensera (lat. recensére, mönstra, beskrifva),
granska, kritiskt redogöra för och bedöma nyutkomna
litterära arbeten, teater- eller musikföreställningar
o. d. - R e c e n s e’n t, litteratur-, teater- eller
musikkritiker; anmälare. - Recension, granskning,
kritik, utförligare bedömande.

Rece’nt (af lat. refcens, frisk, ny), ny, modern,
frisk. - Recenta kallas i paleontologi och geologi
nutida organismer i motsats till fossila.

Rece^ntior (lat., komp. af re’cens, ny, färsk), medlem
af yngsta åldersklassen inom nationsförening vid
svenskt universitet. För det första årets studenter
har förr superi. recentirssimus (plur. -mi) delvis
brukats som beteckning. Se vidare Junior.

RecepPsse (lat., "att ha mottagit"),
emottag-ningsbevis, kvitto. Jfr Accepisse.

Rece’pt (af lat. red’per e, taga), den skriftligt
affattade föreskrift om ett läkemedels tillagning, som
lämnas af läkaren. En sådan föreskrift eller själfva
"formeln" börjas efter regeln med ordet re’clpe,
tag! (förkortadt till Rec.), hvarefter uppräknas
medlet eller medlen, som skola för tillfället
användas. Därvid nyttjas farmakopéns latinska
benämningar på läkemedlen, för så vidt dessa finnas
upptagna i densamma; eljest användes i litteraturen
gängse beteckningar. Vidare lämnas, om så behofves,
en föreskrift om, huru beredningen skall tillgå,
och till sist följer "signaturen", d. v. s. den
för patienten bestämda och på svenska affattade
upplysningen om läkemedlets användning. Efter själfva
receptformeln följa ofta M. D. S. eller M:r D:r S:r,
förkortningar af lat. misceatur (det må blandas),
detur (det må ges) och signetur (det må påskrifvas),
hvarefter följa den nyss nämnda "signaturen", datum
och läkarens namn. Till förekommande af misstag
bör äfven den sjukes namn utsättas, för hvilken
läkemedlet är ämnadt. Recept, innehållande medel,
som i farmakopén äro försedda med gifttecken, få icke
ånyo användas utan läkares påskrift; sådan kan lämnas
för 3 repetitioner i sänder. Rekvisitioner på sprit
kvarhållas på apoteken. Med namnet recept betecknas
äfven i allmänhet föreskrifter om tillagning,
t. ex. af en maträtt, ett tekniskt preparat
o. d. O. T. S. (C. G. S.)

Receptaculites Defr., paleont., flackt kägel- eller

Tryckt den 16/e 15

bägarformigt, mångkamradt foraminiferskal af ända
till l dm. genomskärning. Förekommer i silur- och
devonaflagringar i Schlesien, Eifel, Belgien, Förenta
staterna och Canada. A. Hng.

Receptäculum (lat., af recVpere, upptaga), kärl för
uppsamling af någon vätska ;’ ’mottag’’, behållare.

Receptäkel (af lat. receptäculum), bot. Se F i-cus,
sp._ 154, F u c a c e se och M o r a c e ae.

Receptärius, Receptärie (af recept, se d. o.), den
person, som på apotek expedierar lakar-recept. -
Recept fi r, den disk i ett apotek, vid hvilken
receptarien bereder de föreskrifna läkemedlen;
i öfveräyttad bemärkelse denna beredning. Om
recepturtaxa se Medicinaltaxa.

Reception (lat. recefptio), upptagning, det med
mer eller mindre högtidliga ceremonier försiggående
intagandet af ny medlem i ett ordenssällskap eller
uppflyttandet till högre grad inom ett sådant. Jfr
R e c i p i e r a.

Receptiönsstycke, konstverk, som en konstnär
plägar förete eller aflämna vid upptagandet
(receptionen) i ett konstnärssamfund, särskildt en
konstakademi. Konstakademien i Stockholm eger många
sådana receptionsstycken - däribland synnerligen
värdefulla konstverk -, ehuru de i statuterna
uttryckta önskningsmålen i fråga om aflämnandet af
sådana stycken ingalunda blifvit noggrant uppfyllda.

Receptivitét (af lat. recifpere, mottaga),
mottaglighet; lätthet att tillegna sig
(kunskaper). Adj.: receptiv.

Rece^ptor (af lat. reci’pere, mottaga), mottagare. Se
Maskin, sp. 1162. - Rec e’p torteori, E h r l i c h
s. Se Antitoxiner, sp. 1167.

Receptur. SeReceptarius.

Recepturtaxa. Se Medicinaltaxa.

Rece7ss (lat. recefssus, tillbakaträdande), en i de
nordtyska städerna under medeltiden använd beteckning
(liktydig med "afsked", abschied) på ett beslut, som
fattats af några städers representanter efter gemensam
öfverläggning. Sedermera öfvergick ordet att beteckna
protokoll, som hållits öfver förhandlingarna. I
Norden var under 1400- 1600-talen recess namn på
vissa öfverenskommelser och fördrag samt de större
lagar, som stiftades på herre- eller riksdagarna. Om
de viktigaste recesserna, hvad Sverige vidkommer, se
Kalmar recess, Malmö recess och Västerås recess. De
viktigaste i Danmark voro Odense recess (1527),
som bestämde biskoparnas ställning och lade grunden
till allmän trosfrihet, K ö-penhamns recess (1536),
genom hvilken reformationen infördes, samt Kristian
IV:s lilla och stora recess (1615 och 1643).

Recessiv, bot. Se Bastard, sp. 1047, och M en d e l,
sp. 95.

Recertt (fr. recette, af lat. reci’pere, emottaga,
taga in), inkomst af en teaterföreställning, en
konsert o. s. v., i synnerhet då den ges till förmån
för någon af de uppträdande.

Recha, astron., en af småplaneterna.

Rerchberg und Rothenlöwen [-ont rå’ten-], Jo-hann
Bernhard, grefve, österrikisk statsman, f. 17
juli 1806, d. 26 febr. 1899, tillhörde en gammal
schwabisk adelssläkt, som namnes redan på 1100-talet
och 1609 erhöll riksgreflig värdighet. R. var son
till grefve Aloys von R., f. 1766, d. 1849, hvilken
var kurbajerskt ombud vid freds-

22 b. 36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free