- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1131-1132

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reclus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1131

Recoaro-Red Bank

1132

ter rörande Panamakanalen (delvis tills, med Bonaparte
Wyse). - Jean Jacques Paul R., f. 1847, är kirurg och
har gjort sig ett namn som medicinsk skriftställare.
Vtbg.

Recoaro [-kåärå], brunnsort i Italien, invid staden
med samma namn (6,676 inv. 1911) i prov. Vicenza,
ligger 460-800 m. ö. h. Klimatet är subalpint. Här
finnas 4 järnkällor; den starkaste håller 0,o7ie
gr. kolsyrad järnoxidul på litern samt dubbelt
kolsyrad kalk och svafvelsyrad kalk. Säsong
juni-sept. Frekvens öfver 3,COO pers. Ln.

Recognitiönes dementis, lat. Se Kl em en t i-n er n a.

Recollets [rokålla], fr., benämning på medlemmarna
af en reformkongregation inom f r a n-cisk a norden
(se d. o., sp. 1069, och Minoriter).

Record [re’kåd], eng. Se Rekord.

Recorde [re’kåd], Robert, engelsk läkare och
matematiker, f. omkr. 1510, d. 1558, höll i Oxford
föreläsningar i matematik, praktiserade en tid som
läkare och utgaf arbeten i aritmetik, geometri,
astronomi och medicin. Hans lärobok The whelstone
of witte (1557) är den första på engelska utgifna
algebra och utmärker sig särskildt genom ett
lämpligare beteckningssätt än det förut brukliga;
där träffar man t. ex. för första gången det ännu
brukliga likhetstecknet, =.

Record Office [re’kåd å’fis], eng., riksarkivet i
London (se d. o., sp. 1052). Chefen för detta arkiv
kallas master of the rolls (se under M a-s t e r).

Records [rerkåds], jur., i England benämning
på offentliga handlingar af hvarjehanda slag,
t. ex. förteckningar, urkunder, protokoll o. s. v.,
hvilka förvaras i riksarkivet (Record office).
L- A.*

Recrudesce’ns (af lat. recrude’scere, åter förnyas),
med. Se Feber, sp. 1480.

Re’cte, lat., rätt, riktigt.

Recteur d’académie [rektor dakademi’], chef för
franskt undervisningsdistrikt. Se Frankrike, sp. 1123.

Re’cto, lat., "på framsidan", t. ex. af en
papyrusrulle. So Papyrus, sp. 6.

Re’ctor illu^trls, lat. ("hedersrektor"), titel på
någon högättad ädling som förr stundom valdes af
ett universitet för att vara ett slags föreningsband
mellan universitetet å ena sidan samt regeringen och
högadeln på den andra. - R e’c t o r m a g n i’-f i
c u s, lat. Se Magnificus.

Re^tum,^ anat. Se Ä n d t a r m.

Recuperätio, lat. (af recuperäre, återvinna),
betecknade i det gamla Rom ursprungligen
domstols-förfarande i mål mellan romare och
personer, tillhörande andra stater. Domare i
dylika mål, som i allmänhet afgjordes fort,
benämndes recuperatöres (vanligen 3, 5 eller
7). Senare förekommo de också i processer mellan
romerska medborgare, särskildt i provinserna.
R- Tdh.*

Recurviro’stra, zool. Se Skärfläckor.

Red., vid växtnamn förkortning för franske botanisten
P. J. R e d o u t é (se d. o.).

Reda, metall., att vid ugnar för smältning
af lättsmältare metaller, såsom koppar,
bly etc., iordningställa smältrummet eller
härden för en blifvande blåsning. Samma
arbete vid masugnar kallas ställa, ramma.
C. A. D.*

Redak (Reda g), judiskt namn för Rabbi David Kimchi
(se denne). Om namnets bildning jfr R a s c h i.

Redaktion, R e d a k t i o n e’l 1. Se R e d a k
t ö r.

Redaktris. Se Redaktör.

Redaktör (fr. rédacteur, af lat. redifgere,
bringa i ett visst tillstånd, leda), ordnare och
utgifvare af en periodisk eller encyklopedisk
skrift, till hvilken bidrag inflyta från flera
medarbetare. Det är ej ovanligt, t. ex. vid ett
större tidningsföretag, att en hufvudredaktör
(fr. rédacteur en chef] ut-öfvar högsta ledningen,
medan underredaktörer förestå hvar sitt område. Man
talar därför om t. ex. utrikesredaktör, ledaren
af utrikes-afdelningen, sportredaktör, ledaren af
sport-afdelningen o. s. v. Platsredaktör är stundom
namnet på en tidnings representant på annan ort
än redaktionsorten, om han har större befogenhet
än en korrespondent. Merendels är redaktören
för en periodisk skrift tillika dennas ansvarige
utgifvare. Ofta användes redaktör som tilltalsord till
medarbetare öfver hufvud i en tidning. I Frankrike
betyder rédacteur numera "medarbetare"; utgifvaren
plägar benämnas directeur. - Redaktion, ordnande och
utgifning af en författares arbeten eller af periodisk
skrift, utgifvar-skap; affattning; sammanfattningen
af dem, som gemensamt redigera en periodisk
eller encyklopedisk skrift; lokalen för en sådan
redigering. - Redaktionell, rörande redaktionen. - R
e-d aktris (fr. rédactrice), kvinna, som är redaktör.-
Redigera [-Jera; fr. redig er], samla, ordna och utge
(andras eller egna skrifter); ha främsta ledningen af
en periodisk eller encyklopedisk skrifts utgifning;
affatta; ge ändamålsenlig form åt en litterär produkt.

Redan [röda7], fr., befästningsk., en större vanligen
i in- och utgående vinklar bruten flesch (se d. o.).
L. W.-sonM.

Redare kallas den, som till sjöfart för egen räkning
utrustar fartyg. Redaren svarar för de förbindelser,
hvilka befälhafvaren i denna sin egenskap, men
icke på grund af särskild fullmakt ingår för
fartygets behof, endast med fartyg och frakt -
den s. k. sjöförmögenheten. På samma sätt svarar
han för skada, som befälhafvare eller besättning
eller annan, som efter uppdrag utför arbete ombord,
genom fel eller försummelse i tjänsten tillfogar
annan. För de förpliktelser, hvilka han själf ingår,
eller som grunda sig på skadegörande handlingar af
honom själf, svarar han personligen, d. v. s. med
all sin egendom ; dock är hans ansvarighet på nyss
nämndt sätt begränsad för ofullständigt uteblifvet
eller felaktigt fullgörande af dylika förbindelser,
när fullgörandet ankommit på fartygets befälhafvare
i denna hans egenskap. Har fartygs egare öfver-låtit
fartyget till annan att nyttja det till sjöfart
för egen räkning, eger tredje man icke dess mindre
hålla sig till fartyget för fordringar, hvarför
detta eljest skulle häfta. Jfr Sjöfordringar.
I- Afz.

Redarebalk, den afdelning af 1667 års sjölag, som
handlade om rederiförhållandet.

Red Bank [re’d bä^k], köping (borough) i
nordamerikanska staten New Jersey, vid Navesinks
aestuarium. 7,398 inv. (1910). Nära R. bildades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free