- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1141-1142

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Redova ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Redslob, Gustav Moritz, tysk teolog och orientalist,
f. 1804 i Querfurt, d. 1832 i Hamburg, blef 1830
filos. doktor i Leipzig, 1834 e. o. professor där
och 1841 professor i filosofi och biblisk filologi
vid akademiska gymnasiet i Hamburg. Bland hans
arbeten märkes en mycket använd stereotyp-upplaga
af G. L. Flügels koranedition
(Coranus arabice, 1837; 2:a uppl. 1881).
Hans öfriga skrifter
utmärka sig i allmänhet för en stark benägenhet för
hvarjehanda kabbalistiska spekulationer. Här må blott
nämnas:
Tartessus, ein beitrag zur geschichte des phönikischen handels (1849),
Apokalypsis, blätter für pneumatisches christenthum und mystische schrifterklärung (I, 1859) och
Die kanonischen evangelien als geheime kanonische gesetzgebung (1869).

K. V. Z.

Red Star line [red-sta’-lain], belgiskt,
1872 stiftadt rederibolag. Se Ångfartygslinjer.

Redt., vid djurnamn förkortning för L. Redtenbacher (se nedan).

Redtenbacher, Jakob Ferdinand, österrikisk
maskiningenjör, f. 1809, d. 1863, tjänstgjorde 1829–33
vid Polytekniska institutet i Wien som assistent
i maskinlära och var 1834–41 professor i matematik
och beskrifvande geometri vid högre industriläroverket
i Zürich. 1841 erhöll han kallelse till professuren
i maskinlära vid polytekniska skolan i Karlsruhe,
och från 1857 var han direktör för detta läroverk,
hvilket han genom sitt snille och sin praktiska
förmåga gaf stort rykte. R. författade bl. a.
Theorie und bau der turbinen und ventilatoren (1841; 2:a uppl. 1848),
Theorie und bau der wasserräder (1846; 2:a uppl. 1858),
Resultate für den maschinenbau (1848; 6:e uppl. 1875),
Prinzipien der mechanik und des maschinenbaues (1852 ; 2:a uppl. 1859) och
Der maschinenbau (3 bd, 1862–65).
Die geistige bedeutung der mechanik (1879)
åtföljdes af R:s lefnadsteckning. –
R:s släkting, Ludwig R., f. 1814,
d. 1876 som direktör för zoologiska kabinettet
i Wien, var entomolog.

H. W. W.*

Reducera (af lat. reducere, återföra), återbringa,
indraga, minska, afkorta. – 1. Fys., i ett
bestämdt normalmått uttrycka eller till ett bestämdt
förhållande hänföra ett uppgifvet eller observeradt
mått. Själfva operationen kallas reduktion. Ett
observeradt barometerstånd reduceras till 0°
C. temperatur (se vidare Medelbarometerstånd),
en uppmätt gasvolym reduceras till normaltryck
(760 mm.) och normaltemperatur (0° C.) o. s. v. Om
reducerad pendellängd se Pendel.

2. Kem., att helt eller delvis borttaga negativa
beståndsdelar i en kemisk förening (jfr Oxidation). I
äldre tider användes uttrycken reducera och reduktion
hufvudsakligen i betydelsen desoxidera,
desoxidation, d. v. s. borttagande af syre ur
oxider (eller syresalter), hvarigenom man erhåller
det ifrågavarande grundämnet i fritt tillstånd eller
åtminstone i en lägre oxidationsgrad. Som exempel på
reduktionsprocesser af detta slag må anföras följande
reaktionsformler:
CuO + H2 = H2 O ; CO2 + C = CO
Na2 SO4 + 4 C = Na2 S + 4 CO ;
Cr2 O3 + 2 Al = 2 Cr + Al2 O3.

Om reduktion af järnmalm se Järn, sp. 386–387.
Som reduktion bör emellertid betecknas äfven
borttagande af svafvel ur sulfider, klor ur klorider
o. s. v. äfvensom öfverförande af grundämnen från

högre till lägre mättningsstadium, t. ex. ferrisalt
till ferrosalt, permanganat till manganat. Exempel
på dylik reduktion erbjuda följande reaktioner:
Sb2 S3 + 3 Fe = 2 Sb + 3 FeS; Ag Cl + H = Ag + H Cl
Al Cl3 + 3 Na = Al + 3 Na Cl;
2 Fe Cl3 + Zn = 2 Fe Cl2 + Zn Cl2.

I den organiska kemien användes uttrycket reduktion
numera ofta om tillförande af väte (hydrering)
till omättade föreningar, t. ex. öfverförande af
oljesyra i stearinsyra:
C17 H23 . COOH + H2=C17 H35 . CO OH
Oljesyra.Stearinsyra.


3. Mat., i allmänhet återföra ett algebraiskt
uttryck eller en ekvation till dess enklaste
form. Själfva operationen kallas reduktion. Härvid
användas i främsta rummet additions- och
subtraktionsoperationerna, men ofta äfven de
andra algebraiska räkneoperationerna. Så reduceras
t. ex. uttrycket x (a – x) + a(a + x) successivt till
ax – x2 + a2 + ax och a2 + 2ax – x2. – Att reducera
till normalformen är att bringa ett uttryck eller en
ekvation under en på förhand bestämd form, hvilken
icke alltid är den ur det rena teckenspråkets synpunkt
enklaste formen. Så t. ex. reducerar man storheten
<rot>–1 till normalformen för komplexa storheter genom
att sätta denna storhet lika med cos π/2 + i sin π/2 eller eπ/2i. –
Inom elementararitmetiken förstås med reducera att förvandla
en större sort till en mindre eller en mindre sort
till en större, naturligtvis så, att ingen förändring
i sak uppstår. Så kan t. ex. 200 öre reduceras till 2
kronor och 3 meter till 30 decimeter. Man verkställer
reduktionen genom att multiplicera eller dividera med
det tal, som anger, huru många enheter af den mindre
sorten innehållas i en enhet af den större; detta
tal kallas reduktionstal. – Reducerade språkljud,
i ett eller annat afseende ofullständigt bildade
språkljud. Se Reduktion, fonet.

1. A. Bi–n.* 2. K. A. V–g. 3. (I. F.)

Reductio in absurdum (lat., återförande till det orimliga), log.,
ett indirekt bevis för ett påståendes falskhet genom
uppvisande af, att dess antagande skulle leda till en
i och för sig orimlig eller falsk slutsats. Formel:
om A vore sant, så skulle B vara sant; nu är B
falskt; alltså måste A vara falskt. Detta slutsätt
är mycket vanligt som vederläggning af ett fälldt
påstående. Det är giltigt som vederläggning, men
medför mindre vetande än ett direkt bevis för det
motsatta påståendets sanning, hvarför det om möjligt
bör fullständigas med ett sådant bevis, innan saken
kan anses fullt utredd. Felslut äro vid användande
af reductio in absurdum mycket vanliga, antingen
genom att den påstådda följden ej nödvändigt följer
af påståendet i fråga eller också genom att följden
i själfva verket icke är i och för sig falsk. Se
Bevis 1.

S–e.

Reduit [-dui], fr., befästningsk., ett
mindre fästningsverk, beläget inuti ett större,
för hvilket det är afsedt att tjäna som slutvärn,
t. ex. i bastionssystemet: reträttravelinen,
samlingsverken i betäckta vägens ingående vapenplatser,
högverken i bastionerna o. s. v. (jfr fig. 4 till art.
Fästning). Reduiten, som sålunda skall hindra
fienden att sätta sig fast i det större verket och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:18 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free