Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reformerta kyrkan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1187
Refraktor-Reftele
1188
brytningsindex kan sedan beräknas med tillhjälp
af formeln n = V N2-sin2a. där N betyder glasets
brytningsindex (1,615-1,78 för de vid ifrågavarande
Fig. 4. Pulfrichs refraktometer.
apparat brukliga glassorterna). För att apparaten
skall kunna användas, förutsattes, att vätskans
brytningsindex (n) är mindre än glasets (N). Då bryt-
Fig. 5.
ningsindex är beroende af temperaturen, måste denna
samtidigt bestämmas, för hvilket ändamål en termometer
(t) placeras i cylindern. Se Kohl-rausch, "Lehrbuch
der praktischen physik" (11:e uppl. 1910). - Dylika
apparater ha äfven konstruerats för att bestämma
fetthalten hos mjölk, men icke funnit synnerlig
användning för detta ändamål, som bekvämare kan nås
med andra medel.
T. E. A. H. J. Dft.
Refraktor. Se Astronomiska instrument, sp. 294
ff. med fig. å sp. 295.
Refrangibilitet (fr. refrangibilité, af
lat. refrigere, bryta), fys., brytbarhet,
t. ex. ljusets brytbarhet.
Refrigerantia (af lat. refrigerare, afkyla). Se
Kylande medel.
Refrigerator (af lat. refrigerare, afkyla),
kylapparat (jfr d. o., Ismaskin och Köldblandningar).
Refräng (fr. refrain), i sång och poesi en fras,
som återkommer i slutet af hvarje strof och tjänar
till att fasthålla någon grundtanke i dikten eller
ge afrundning åt melodien. Om den poetiska refrängen
se Omkväde.
A. L.*
Refsejsing, sjöv. Se Refva segel.
Refsnæs, nordvästligaste halfön af Själland,
15 km. lång, omsluter tills. med den sydligare
halfön Asnäs Kalundborgsfjorden. Landet är högt,
kuperadt, med branta bergklintar mot hafvet,
och alldeles skoglöst. Halfön tillhör Holbæk amt,
omfattar 5,530 har med 2,950 inv. (1911) och delas
i 2 socknar, Refsnæs och Raklevs. I den sistnämnda
anlades 1875 en vårdanstalt för 130 skrofulösa barn,
vidare en förskola till Blindinstitutet 1898 och
ett kustsanatorium. På R. omkom den unge konung
Valdemar (III) 1231 genom ett vådaskott under jakt.
E. Ebg.
Refstek, kokk., oxstek af refstycke, d. v. s. det
stycke kött (jämte benen), som ligger ofvanpå
refbenen närmast ryggraden. Köttet utgör öfre delen
af oxharen (jfr Filé).
Refsund, socken i Jämtlands län, Refsunds, Brunflo
och Näs’ tingslag. 44,810 har. 2,665 inv. (1914). R.
bildar med Sundsjö, Bräcke, Bodsjö och Nyhem ett
pastorat i Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt.
Refsunds, Brunflo och Näs tingslag i Jämtlands län
ingår i Jämtlands östra domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Refsund, Sundsjö, Bräcke, Bodsjö,
Nyhem, Brunflo, Marieby, Lockne, Hackås med Gillhofs
kapell, Näs. 3,654 kvkm. 18,976 inv. (1914).
Refsundssjön, Refsunden, en 25 km. lång, högst
2 km. bred sjö i Jämtlands län, 72 kvkm., 288
m. ö. h., uppsamlar vattnet från en mängd mindre
sjöar: Bodsjön (307 m. ö. h.), som upptar afloppet
från Locknesjön (327 m.), Hungesjön och Brehungen
(335 m.) och afrinner s. om Stafre station genom ett
vattendrag, som passerar Nedre Bodsjön, Grötingen
och Idsjön och under namnet Gimån (se d. o.) faller
ut i Ljungan. Dess ursprungliga, numera af gruslager
uppdämda aflopp gick i Dyåns dalgång söderut till
Ljungan ofvanför Ånge. En stor del af R. upptages
af ön Ammern, 61,08 kvkm., en af de största
insjö-öarna i Sverige. Utmed sjöns östra strand
löpa stora landsvägen till Östersund samt tvärbanan
genom Jämtland med stationer vid Bräcke, Stafre och
Gällö. Vattendraget kännetecknas af en synnerligen
stor rikedom af sjöar, hvilkas sammanlagda yta utgör
486 kvkm. l. 11,4 proc. af hela nederbördsområdet,
4,270 kvkm. Fallet från R. till Ljungan utgör 230 m.,
det största (70 m.) vid Torpshammar.
Reftalja (Refgöling), sjöv., en ungefär från
midten af stående liket på ett råsegel till rånocken
gående talja (göling). Reftaljorna l. refgölingarna
få namn efter de segel, vid hvilka de äro fästa,
såsom fockerefgölingtalja, stormärsereftalja
o. s. v. Se vidare Refva segel.
Reftele. 1. Socken i Jönköpings län, Västbo
härad. 15,360 har. 1,915 inv. (1914). R. bildar
med Anderstorp ett pastorat i Växjö stift, Västbo
kontrakt. – 2. Järnvägsstation i Reftele socken, vid
Halmstad–Nässjö järnväg och en därifrån utgående 19
km. lång järnväg till Gislaved. Västbo härads sparbank
(1860). Omkr. 4 km. från stationen ligger Skogsfors
bruk, med gjuteri, aduceringsverk, mek. verkstad,
såg och hyfleri, tillhörigt Skogsfors bruks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
