Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 1189-1190 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refuge ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

a.-b. (1912; aktiekap. 132,500 kr.), med tillverkning
af lantbruksmaskiner, speciellt för rotfruktsodling,
handtröskverk m. m.

Refuge [rəfȳʃ], fr., "tillflyktsort",
trottoarliknande upphöjning på ett torg, vid
en gatuöfvergång e. d., afsedd att underlätta
gångtrafiken på platser, där liflig körtrafik
förekommer.

Refugee camps [refjōdʃī’ kä’mps] l. Concentration
camps, krigsv. Se Koncentrationsläger.

Réfugiés [refyʃie’], fr., "flyktingar", benämning på
de franske protestanter, hvilka, då de af Ludvig
XIV förföljts med dragonader (se d. o.) och
genom Nantesiska ediktets upphäfvande (1685)
förbjudits att fira sin gudstjänst samt yttermera
genom utvandringsförbud kvarhöllos i Frankrike,
dock lyckades fly öfver gränsen (till ett antal af
minst 300,000 människor). De slogo sig därefter ned
i Schweiz, Holland, Hessen, Sachsen, Brandenburg,
Danmark, Sverige, England, Syd-Afrika o. s. v. Dessa
hugenotter voro till största delen bildade, idoga
och rika; de räknade bland sig Frankrikes skickligaste
landtbrukare och industriidkare. Genom dem utbreddes
fransk slöjd och konst till andra riken, hvilka
af denna utvandring skördade oberäkneliga fördelar
(allramest måhända Preussen), medan det hårdaste slag
därigenom tillfogades Frankrikes välstånd. Jfr Reyer,
"Geschichte der französischen kolonie in Preussen"
(1852), Weiss, "Histoire des réfugiés protestants
de France" (2 bd, 1853), och F. de Schickler, "Les
églises de refuge en Angleterre" (3 bd, 1892).

Refulgens (af lat. refulgere, återstråla), strålande
återsken, starkt skimmer.

Refusera, Refysera (fr. refuser, antagl. af
lat. refundere, hålla tillbaka, tillbakakasta),
vägra, neka, afslå, förkasta, afböja, försmå. –
Refus [rəfȳ], fr., vägrande svar, afslag, "korg".

Refutation (lat. refutatio), vederläggning. –
Refutera, vederlägga.


Refva segel, sjöv., taga in ref, minska segelarean
genom att sammanvika eller upprulla och
därefter sammanknyta en del af seglet (ett eller flera
ref) medelst refsejsingar (c), små tågändar, fastsydda
i de tvärs öfver seglet gående
refbanden (f). På örlogsfartyg sitta refsejsingarna,
försedda med öga och knäfring, fast på själfva
rån. Refsejsingar af detta slag stickas genom de
bukter, som bildas af de för sådant refningssätt längs
refbandet gående samt med vissa mellanrum till detta
fästa tåg, hvarefter ögat kränges öfver stroppen.
Refvet upphalas och fästes till nockarna (råändarna)
genom stickbultar (a), tåg, som, fästa vid rån med ena
ändan, instickas genom de vid ändarna af refbandet
insplitsade reflödrorna (b). För att underlätta
seglets upphalande till rån, hvilken, om den är
en märsrå, alltid är nedfirad till eselhufvudet,
användas refgölingar l. reftaljor (d), som från
rånockarna gå ned till refbroken (e) strax
nedanför bottenrefvet. De olika refven få namn
af första, andra, tredje o. s. v. refvet, räknadt
uppifrån på råsegel och nedifrån på andra segel; det
sista refvet kallas bottenref, det andra
dubbelref. På en del råtacklade segelfartyg äro märsrårna
apterade för Cunninghams patentrefning,
genom hvilken mekanism seglet rullas upp på rån som
en rullgardin. På liknande sätt refvas bomseglen på
moderna segelbåtar, i det att gaffeln nedfiras, under
det att seglets nedre del medelst en vef rullas kring
bommen. – För att underlätta refningen äro de flesta
råtacklade segelfartyg numera i stället försedda med
dubbla märsrår, hvarigenom stora fördelar äfven i
andra hänseenden vinnas, synnerligast då besättningen
är liten. Undre märsseglet, hvars rå genom en rack är
fäst vid eselhufvudet, motsvarar det bottenrefvade
märsseglet och bärgas på samma sätt som detta. Det
öfre däremot, som är försedt med ett eller två ref,
har skothornen fastbänslade (fästa) till undre
märsråns nockar och kommer således, då det för by
eller refning nedfiras, att bli hängande slabbt
(löst) på förkant af det undre märsseglet. (Fig. 1
framställer refning af ett råsegel och fig. 2 ett
båt- l. gaffelsegel.)
R. N.*

Refva stänger, sjöv., nedfira stängerna ungefär
halfvägs längs nedanför varande stång eller mast, till
hvilken stångfötterna surras.
R. N.*

Refvelsta, gods i Västmanlands län, Altuna och
Frösthults socknar, med hufvudgården belägen vid den
lilla af Örsundsån genomflutna Refvelstasjön. Godset,
som af statssekreteraren M. Benzelstierna gjordes
till fideikommiss för hans systerson, sedermera
excellensen Lars von Engeström, innehas af grefve
Stanislaus Benzelstierna von Engeström, omfattar
17 1/2 mtl, taxerade till 295,300 kr. R. är ett
bland länets äldsta herresäten och egdes länge af
släkten Bielke. Det är bekant i historien därigenom,
att riksdrotsen Krister Nilsson (Vase) där, på Karl
Knutssons befallning, fängslades 1439. Det tillhörde
dock sannolikt ej honom, utan hans hustru Margareta
Krummedike och hennes barn i första giftet med
riddaren Ture Stensson (Bielke).

Refvesjö, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 3,883
har. 446 inv. (1914). Annex till Svenljunga,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Refvinge. 1. Socken i Hallands län, Halmstads
härad. 1,956 har. 689 inv. (1914). Annex till Getinge,
Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. –
2. Socken i Malmöhus län, Torna härad. 1,642
har. 564 inv. (1914). Annex till Silfåkra,
Lunds stift, Torna kontrakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>