Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refuge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Refvingehed, mötesplats sedan 1888 för Södra skånska
infanteriregementet och järnvägsstation vid Lund–Refvinge
järnväg, 20 km. från Lund.
Refysera. Se Refusera.
Reg., vid växtnamn förkortning för tyske botanisten
E. A. v. Regel (se d. o. 1 och jfr Rgl.).
Regal (lat. regalis, af rex, konung). 1. Kunglig (se
Regalt pastorat). – 2. Mus., liten portativ orgel med
idel tungstämmor, hvilken fordom begagnades i hemmen,
liksom nu för tiden harmonium. Den anses ha uppfunnits
i Nürnberg omkr. 1550.
Regal (af mlat. rega, ty. reihe, rad), boktr.,
pulpetlikt ställ för sättkasternas placering, när de
begagnas, och för tillfällig inställning (nedtill)
af kaster eller sättskepp (sättregal); dylikt ställ
för kasternas förvaring (kastregal); ställ med hyllor
för sättbrädenas placering (formregal); kombination
af de tre nämnda regalslagen (accidensregal; det är
en sådan, som återges främst på 2:a illustrationssidan
till art. Boktryckarkonst); mindre bokhylla.
Re galantuomo [re -toåmå], Il, it. Se Galantuomo.
Regalbuto [-botå], stad i italienska prov. Catania, kretsen Nicosia.
12,946 inv. (1911). Bibliotek. Vintillverkning.
Regaldi, Giuseppe, italiensk skald,
f. 1809 i Novara, d. 1883, uppträdde efter 1833 som
improvisatör och skördade stort bifall, företog 1849–53
en resa i Orienten och vardt 1866 professor i
historia vid Bolognas universitet. R. egde en rik
lyrisk ådra och mycken retorisk lyftning. Hans
dikter röra sig kring de nationella idéerna och
önskningsmålen. Här må nämnas
Poesie estemporanee e pensate (1839),
Canti nazionali (2 bd, 1841) och
Poesie scelte (1874 och 1894) samt
uppsatserna Storia e letteratura (1879).
Se biogr. af F. Orlando (1880).
Regale (lat. jus regale, kunglig rättighet),
en inkomst- eller vinstgifvande rättighet,
som kronan tillerkänt sig med afseende på viss
privat verksamhet. Så t. ex. förbehölls i äldre
tider konungen rätt att ensam skjuta vissa djur,
jaktregale. Vidare tillegnade kronan sig viss rätt
till allmänningar, större vattendrag och malmstreck,
de s. k. grundregalen (se d. o.); slutligen har kronan
förbehållit sig ensamrätt eller monopol att ombesörja
en eller annan för allmänheten afsedd inrättning,
såsom postväsendet (postregale), eller att
utöfva vissa näringar, såsom tobakstillverkning
(tobaksregale) och saltberedning (saltregale).
Regalbegreppet är emellertid tämligen
sväfvande och kan användas i olika meningar. Jfr
Höghetsrättigheter.
(Rld.)
Regalecus glesne, zool. Se Sillkung.
Regalera (af fr. régaler), undfägna, traktera.
Regalia (lat., "kungliga utmärkelsetecken"), inom
svenska nykterhetsordnarna benämning på dessas
insignier. Jfr Riksregalier.
Regalia, sp., namn på havannacigarrer af en viss (större) form.
Regalier. Se Riksregalier.
Regalpapper (af lat. regalis, kunglig), ett slags
papper af stort format (närmast efter imperial).
Regalskepp, äfven Real- l. Royalskepp,
sjöv., under 1600-talet använd benämning på
svenska flottans största stridsfartyg. Den förekom
första gången i 1617 års skeppsgårdshandlingar.
C. K. S.
Regalt pastorat (af lat. regalis, kunglig) benämndes
i Sverige före prästvalslagen 1910 pastorat, där
kyrkoherde utnämndes af K. M:t (se vidare Pastorat). –
Efter Finlands skilsmässa från Sverige fingo de regala
pastoraten i det förra landet namnet imperiella.
J. P.*
Régamey [regamä], Guillaume, fransk målare,
f. 1837 i Paris, d. 1875, studerade för Bouvier och
målade med förkärlek militärtaflor, som han gaf
en viss heroisk hållning och utförde i ett bredt
och färgstarkt behandlingssätt:
Kyrassiärer i ett värdshus (Luxembourgmuseet),
Gardesgrenadjärernas trumslagare (från fälttåget i Italien, 1865, museet i Pau).
Bland de samtida militärmålarna stod R. utan all
fråga främst i rent målerisk begåfning. R. lämnade
en mängd teckningar till illustrerade tidningar, i
synnerhet i England. En hästtafla,
Percheronhästarna spännas för, eges af South-Kensingtonmuseet.
G–g N.
Regan, Anna. Se Schimon, A.
Regats (l. regattes, möjl. af regatta, se d. o.). Se Kravatt.
Regatta (it.). 1. Större täfling i båtrodd eller
båtsegling, oftast i förening med prisutdelning. På
det att tillfälle må beredas att visa båtarnas
egenskaper såväl under segling bidevind (kryssning)
som för god vind, är banan vid kappsegling i
allmänhet af triangulär form. Redan under medeltiden
omtalas storartade regattor ha egt rum i Venezia
m. fl. ställen. Jfr Roddidrott. –
2. Text., ett till sommarkläder,
synnerligast gossdräkter, afsedt randigt bomullstyg,
vanligen med smala hvita ränder på mörkblå botten,
men äfven i andra färgställningar, såsom hvitt på rödt,
rödt på blått m. m.
1. R. N.* 2. G. A. W.
Regel (lat. regula), rättesnöre, föreskrift; måttstock
för omdöme eller handlingssätt; grundsats; vanliga
förhållandet; lag (i fysiken); i plur. äfven liktydigt
med menstruation ("regler"; fr. règles). – Filos., ett
begreppsmässigt uttryck för likformigheten inom vissa
förändringar (teoretisk regel) eller inom handlandet
(praktisk regel). Från lagarna skilja sig reglerna
därigenom, att de blott konstatera likformigheten, den
må nu vara tillfällig eller nödvändig, under det att
en lag alltid innebär nödvändighet (naturnödvändighet
eller moralisk nödvändighet). Regler kunna därför
ha undantag, däremot icke lagar. – Regelmässigt
eller regelbundet är det, som följer en regel;
motsatsen det oregelbundna, som än är på ett sätt,
än på ett annat i det ifrågavarande hänseendet.
S–e.
Regel. 1. Eduard August von R., tyskfödd
botanist och hortikultör, f. 13 aug. 1815 i Gotha,
d. 27 april 1892 i Petersburg, blef föreståndare
för botaniska trädgården i Zürich 1842, biträdande
föreståndare för kejserliga botaniska trädgården i
Petersburg 1857 och dess föreståndare 1876. R. var
en af sin tids förnämsta trädgårdsodlare genom sin
framgångsrika sträfvan att inom trädgårdskonsten
tillämpa vetenskapens lagar och därjämte mycket
produktiv som deskriptiv botanist. Han uppsatte 1852
den värdefulla trädgårdstid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
