- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1195-1196

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refuge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1195

Regementsadjutant-Regementshistoria

1196

rike ingenjörtrupperna (i Tyskland äfven delvis);
eljest förekommer vid dessa truppslag icke högre enhet
än bataljonen. - När värf ningen öfvergått från de
enskilde "fältöfverstarna" till staterna, upphörde
regementscheferna att betrakta regementena som sin
egendom (i Frankrike kvarstod detta förhållande
ända till revolutionen) och kommo småningom i
den ställning de ännu inneha. Regementschefen,
som tillsättes af statschefen, är i regel öfverste
och ansvarig för regementets tjänst-barhet och för
skötseln af dess ekonomi. I tyska och österrikiska
arméerna ha många regementen furstliga personer
eller högre, framstående militärer som hederschefer
(i Österrike kallade regi-mentsinhaler}. Regementena
benämndes under föregående århundraden vanligen efter
sina chefer; numera föra de i alla arméer löpande
nummer inom truppslaget, hvartill i de flesta
fall kommer ett namn erinrande om den landsdel,
hvarifrån regementet erhåller sitt manskap, eller om
någon furst-. lig person. I Sverige ha nästan alla
regementen provinsnamn. - Regementets betydelse
i taktiskt hänseende är störst vid kavalleriet,
där det sam-ladt kan ledas af sin chef och på en
gång ingripa i striden. Vid de öfriga truppslagen,
särskildt vid infanteriet, kan regementet visserligen
icke med rösten ledas i striden af sin chef, men
dess betydelse är dock stor äfven där, emedan
regementet är den mest sammanslutna moraliska
enheten. Inom regementet samlar sig allt arbetet;
för regementet, dess duglighet och anseende sträfva
alla dess medlemmar, och inom regementena fort-lefva
traditionerna. Regementsindelningen af skaffades i
Frankrike under revolutionen, i Danmark efter 1864 och
i Norge 1817, men har i alla dessa länder återtagits
(i Norge 1911). C. O. N.

Regementsadjutant. Se Adjutant och R e-gementsstab.

Regementsfanor, milit. Se F a n a, sp. 1363.

Regementsform, en i historisk litteratur använd
benämning på den "ordinantia eller landsordning",
som Gustaf I utfärdade från Lödöse 9 april 1540 och
som närmast afsåg Västergötland. Enligt denna stadga
öfverlämnades åt en kollegialt ordnad styrelse,
kallad Regemente och bestående af en ståthållare,
en underkansler, 4 bisittare ("regements-råd") och
en sekreterare, högsta ledningen af provinsens
angelägenheter i civil-, lagskipnings- och
polisväg. Landsordningen tillämpades endast ett par
år. Man finner den dock någon gång åberopad äfven
under den senare Vasatiden.

Regementshistoria, historisk framställning af ett
regementes uppkomst, organisation och bedrifter. Efter
de senaste stora krigen har regementshistorien
blifvit mycket bearbetad i tyska armén, och
de flesta regementens öden bevaras där i väl
skrifna regementshistorier. Äfven i andra arméer
ha många regementen sina bedrifter upptecknade,
i den franska i en "historique". En samling
svenska och norska regementens historia finnes
i J. Man-kells "Svenska regementenas historia"
(1863) och i "Historiska upplysningar om svenska
och norska arméernas regementer och kårer jemte
flottorna. Under ledning af prins Oscar Fredrik
författade af H. 0. Prytz" (1867-70). B. A. Ennes
skref "Historiska underrättelser om de gamla indelta
re-gementerne" (i tidskr. "Hermathene", 1822-23).

Smärre bidrag till enskilda regementens historia
finnas rörande Hälsinge regemente (af P. Ström, 1828),
Svea lif garde (anteckningar af P. 0. Liljevalen,
1856) och E. Lagercrantz (i "Hist. tidskr." 1893
med genmäle af G. Björlin, 1894), Kronprinsens
husarregemente (anteckningar af v. Essen, 1858,
öfversikt af regementets historia m. m., 1908, och
festskriften "Bornhöft" med öfversikt af regementets
historia af B. Cederström och A. Stille, 1913),
Jönköpings (anteckningar af L. G. Tidan-der,
1873), Lif gardet till häst (anteckningar af
K. M. Björnstjerna, 1873), Södra skånska (anteckningar
af L. G. Tidander, 1874), Dalregementet (bidrag af
E. L. Bosseus, 1879), Kronobergs regemente (bidrag
af G. Hyltén-Cavallius, 1892), Södermanlands efter
1772 (af K. E. Leijonhufvud i "Södermanlandsposten",
1893,1894), Västgöta (i "Sveriges krig 1620-1814",
af Planting-Gyllenbåga, 1904), Bohusläns
(minnesskrift af H. E. Uddgren, 1911), Hälsinge
(krigshistoria i sammandrag af H. Sundberg, 1912)
samt Vendes artilleri (minnesskrift 1913). Bidrag
till vissa regementens historia meddelas dessutom i
"Fankommitténs betänkande" 1893 och i T. J. Petrellis
"Anteckningar om svenska och finska fanor och standar
under konungarna Karl X och Karl XI intill 1686"
(1892). - Fullständiga regementshistorier finnas ännu
icke många. Den äldsta är Södermanlands regementes
i "sex stycken", utg. 1786-94 under ledning af
regementets dåvarande chef, generalmajor Siegroth
(en fortsättning utgör "Södermanlands regementes
historia 1771-1915" af K. K:son Leijonhufvud, 2 dlr,
I, 1914). Därefter följde Upplands regementes af
O. Bergström (1882), Älfsborgs regementes från
1680 till 1815 af O. Man-nerfelt (1887), Svea
artilleriregementes 1794-1894 af officerare vid
regementet (1898), Fortifikationens, ett digert
arbete omfattande äfven fortifikationsväsendets
historia, af generalmajor L. Munthe intill 1721,
fortsattes af Rabe, Dalregementets af Pihlström och
Westerlund (1902 ff.; ofullb.), Värmlands (Närkes
och Värmlands) regementes af K. 0. Nordensvan
m. fl. (1903, andra delen ny uppl. 1911), Göta
lif gardes af G. Bergenstråhle (1907), Skånska
dragonregementets af K. G. Plåten (en del, omfattande
tiden 1676-1721, 1911), föregången af en biografisk
del 1901, Hallands (Västgöta-Dals) af A. Noreen
(1911), Lifregementets till häst af A. Braunerhjelm
(1913-15) och Karlskrona grenadjärregementes af
I. Hult (två häften 1913 ff., innehållande början af
Smålands ryttares historia). - Af biografiska verk
öfver enskilda regementens personal finnes, förutom i
of-vanstående: anteckningar om Kronobergs regementes
officerskår 1623-1896 af G. Hyltén-Cavallius
(1897), Kalmar regementes chefer af F. Rudelius
(1907), Gottlands trupper 1811-1904 af A. Wijk-mark
(1907) samt Hälsinge regementes chefer 1629 -1909 af
0. Bergström (1909). - Rörande äldre svenska trupper
må antecknas "Relation om f. d. Savolaksbrigadens
deltagande i 1808-09 års fälttåg", jämte
biografiska anteckningar, af G. A. Aminoff (1839)
och E. S. Tigerstedts "Biografiska anteckningar om
Savolaxbrigadens män" 1808-09 (1908), "Östgöta
och Södermanlands tremännings-regemente" af
I. D. V. Indebetou(i"Hist. tidskr." 1894), "Karl
XII:s drabanter" af 0. Kuylenstierna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free