- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1197-1198

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refuge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1197

Regementshäkte-Regenbogen

1198

(1910), "Dalfrikåren och Dalvargeringen (1788 -90)"
af K. Westerlund (i "Meddelanden från Stockholms
fasta försvar", 1912) äfvensom "Officerskårer vid
tillfälligt uppsatta inhemska regementen under
stora nordiska kriget" af E. Lind af Ha-geby (i
"Personhistorisk tidskrift", 1908). - Af utländska
regementshistorier på svenska språket må antecknas
"W. Planting-Gyllenbågas teckning af Trondhjems
rytteriregemente och Lålands och Fal-sters
prestdragoner" (1900). C. O. N.

Regementshäkte. Se Fängelse, sp. 250.

Regementsintende’nt. Se In t e n d e n t u r och
Kegementsstab.

Regementskommissarie, krigsv., benämndes förr
en tjänsteman (ofta en förordnad officer), som
vid ett regemente under regementskvartermästarens
eller provianterings- eller förvaltningsdirektionens
inseende besörjde truppens underhåll och dit hörande
angelägenheter, senare den med förvaltningsbestyren
ombetrodde tjänstemannen vid en infanterikår. Efter
förvaltningens ombildning och intendenturkårens
upprättande ha dessa befattningar bortfallit.
C.O.N.

Regementskrigsrätt. Se Krigsrätt B.

Regementskvartermästare, krigsv., en kapten
eller löjtnant, afsedd till närmaste
biträde åt regementschefen i Sverige (se
Regementsstab). Benämningen är lika gammal som
regementsindelningen. Regementskvartermästaren
besörjde förr regementets förläggning
med dit hörande ekonomiska förhållanden,
besiktning af mottagna persedlar och varor
samt de förvaltningsbestyr, som icke tillkommo
regementsskrifvaren eller någon direktion.
C. O. N.

Regementsläkare. Se F ä It l ak a r k å r, sp. 229,
och Kegementsstab.

Regementsmöte. Se Regementsöfningar.

Regementsofficer kallas i Sverige hvarje öfverste,
öfverstelöjtnant och major eller innehafvare
af motsvarande grad vid flottan (de lägre
officerarna sammanfattas under benämningen
kompaniofficerare). Officerare af motsvarande
grad kallas i utländska arméer "stabsofficerare"
(i franska armén officiers supérieurs}.

Regementspastor finns i Sverige sedan
rege-mentsindelningens införande vid hvarje regemente
eller motsvarande enhet. Han tillhör regements-staben.

Regementsräd var under förra hälften af 1540-talet
namn dels på det regeringskollegium, som var afsedt
att ersätta riksrådet, och på dess medlemmar, dels
på ledamöterna i den kollegiala provinsstyrelse
("regemente") för Västergötland, som organiserades
1540.

Regementsskrifvare. 1. Krigsv., kallades en vid
hvarje svenskt regemente eller motsvarande enhet
alltsedan regementsindelningens införande anställd
civil tjänsteman, som omhänderhade de ekonomiska
göromålen inom regementet, såsom vakans-och andra
afgifters uppbärande, lönernas uträknande vid
de indelta regementena, aflönings utbetalande och
redovisningars uppgörande. Beställningarna afskaffades
vid det nuvarande förvaltningsväsendets införande
omkr. 1880. - 2. Sjöv., en flottans civilstat (före
marinintendenturkårens inrättande) tillhörande person,
två vid hvardera af flottans stationer, hade till
uppgift att föra rullor

öfver vederbörande manskap och deras
beklädnad, biträda vid in- och utmönstringar,
upprätta gene-ralmönsterrullor m. m.
1. C. O. N. 2. L. H.*

Regementsstab, krigsv., den personal, som står till
regementschefens biträde i och för handhafvaii-det
af regementets angelägenheter (i Sverige räknas
bataljonsstaberna i organisativt afseende äfven till
regementsstaben). Till regementsstaben hör följande
militärpersonal: på kompanierna af särskild anledning
icke placerade officerare, regements-kvartermästaren
(regementschefens närmaste biträde), regements-
och bataljonsadjutanterna (egentligen tillhörande
bataljonsstaberna), en officer som kasernofficer
och en som vapenofficer, en regementsintendent som
handhafvare af förvaltning och kassaväsen med en
underofficer som biträde, musikfanjunkaren (ledare af
musiken) och regementstrumslagaren, där sådan finnes,
en underofficer som väbel (till-syningsman öfver yttre
ordning, arrestanter m. m.) och, vid infanteriet,
en som sjukvårdsunderofficer; civilmilitär personal:
regementspastorn, en auditör (upphör med utgången af
1915 att tillhöra regementsstaben), regementsläkaren
och öfriga läkare, regementsveterinären och öfriga
veterinärer vid beriden trupp, förrådsförvaltaren och
annan personal, som användes vid regementet i dess
helhet, såsom köksföreståndare, furageupp-bördsman,
gevärshandtverkare m. fl. - I utländska arméer räknas
till regementsstaben endast den hos regementschefen
tjänstgörande personalen, hvarvid hans närmaste
biträde i allmänhet kallas r e g e-m e n t s a d j
u t a n t. C. O. N.

Regementsstallmästare, en vid svenska
kavalleri-och artilleriregementen anställd
civilmilitär tjänsteman (ofta officer),
som omhänderhade utbildningen af regementets
remonter och undervisade i ridning officerare och
underbefäl. Regementsstallmästar-befattningarna
ha afskaffats genom 1892 års härordning.
C. O. N.

Regementstrumslagare (fr. tambour-major],
krigsv., sedan gammalt benämning på
befälhafvåren för musikpersonalen vid ett
regemente eller en bataljon, i svenska armén vid
ett infanteriregemente. Regementstrumslagaren är
underofficer och intar till musikpersonalen ungefär
samma ställning som kompaniadjutanten (fanjunkaren)
vid ett kompani. Då han anför musikpersonalen
i trupp, bär han en staf, med hvilken han
ger tecken till musikens början eller slut.
C. O. N.

Regementsveterinär. Se Fältveterinär-kåren och
Regementsstab.

Regementsväbel. Se Väbel.

Regementsöfningar, krigsv., förr kallade
Regementsmöten, eller Repetitionsöfnin-g a r kallas,
om än oegentligt, den del af de svenska truppernas
vanliga öfningsserie, i hvilken regementena och
motsvarande truppafdelningar deltaga med hela
sin personal. I dessa öfningar ingå äfven större
fälttjänstöfningar. C. O. N.

Regen, biflod till Donau i Bajern, uppstår
på Böhmerwald i Niederbayern af Schwarzer och
"Weis-ser R., flyter mot v. in i Oberpfalz, vänder
sig därefter mot s. och förenar sig med Donau midt
emot Regensburg. Längd 165 km. (J. F. N.)

Regenbogen [-bågen], B a r t h e l, tysk
master-sångare i Mainz omkr. slutet af 1200-talet,
till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free