- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1203-1204

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regenbogenschüsselchen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

des af romarna till ett befäst läger, Castra
Regina
. Staden, som uppstod på högra Donaustranden,
blef framdeles säte för hertigarna af Bajern. Därifrån
utbredde sig också kristendomen i södra Tyskland.

illustration placeholder
Fig. 3. Det inre af Befreiungshalle.


S:t Emmeram anlade där ett kloster i midten
af 600-talet, och Bonifatius upprättade ett
biskopsstift ungefär ett årh. senare. 1245
blef R. fri riksstad och var under medeltiden
en af de förnämsta handelsstäderna i södra
Tyskland. Reformationen fick endast ringa insteg,
motverkad som den var af jesuiterna och biskoparna,
som från 1400-talet merendels tillhörde bajerska
regenthuset. 1541 utfärdade Karl V där det
s. k. Regensburgerinterim. Staden hade redan då
nästan helt förlorat sitt handelsvälde och gick ännu
mer tillbaka under 30-åriga kriget och andra krig,
hvarunder den skall ha genomgått 17 belägringar. 5
nov. 1633 intogs staden af svenskarna under hertig
Bernhard af Weimar, men redan 28 juli 1634 måste
de under Kagg efter tappert försvar uppge den åt
de kejserlige. 1663–1806 var R. med få afbrott
(1713–14 och 1742–44) tyska riksdagens regelbundna
samlingsplats. 1803 upphöjdes staden och stiftet
till ett furstendöme, som tilldelades kurfursten
af Mainz Karl von Dalberg, som kurärkekansler och
ärkebiskop af R., i det att Mainz’ ärkebiskopssäte
flyttades till R. Staden upphörde att vara fri
riksstad och blef 1806 ett kurfurstendöme (som jämte
Aschaffenburg omfattade omkr. 1,540 kvkm.), hvars
innehafvare, Dalberg, fick titeln furstprimas. Då
Napoleon 1810 upphöjde honom till storhertig af
Frankfurt, kom furstendömet till Bajern. 1821 blef
R. ånyo biskopssäte (under ärkestiftet München-Freising). Strax
s. om R. besegrade Napoleon 23 april 1809 en del
af österrikiska armén under ärkehertig Karl.
(J. F. N.)

Regensburgerrnterim (se Interim) kallas den
af kejsar Karl V vid en samtidigt med riksdagen
i Regensburg 1541 hållen konferens framlagda
förmedlande religionsstadga, genom hvars antagande
af både katoliker och protestanter han hoppades
kunna på fredlig väg slita den emellan dem uppkomna
religiösa konflikten. Detta förlikningsförslag, som
särskildt i läran om rättfärdiggörelsen rätt mycket
närmade sig den protestantiska åskådningen, lades
till grund för de förhandlingar, som fördes emellan
de utsedde konferensdelegerade: Eck, Gropper och
Jul. von Pflugk å den katolska sidan samt Melanchton,
Bucer och Pistorius å den protestantiska. Till en
början såg det äfven ut, som om man skulle kunna
bli tämligen ense. På frågorna om kyrkan och dess
författning samt om nattvarden strandade dock
alla bemödanden om förlikning. När därtill kom,
att den påfliga kurian vägrade stadfästelse äfven
af de fyra artiklar, om hvilka man lyckats komma
of verens, måste förhandlingarna afbrytas utan
att ha ledt till det åsyftade resultatet. Deras
stora historiska betydelse ligger i att utgöra
gränsen för de fredliga utjämningsförsökens tid i
reformationskrisen; efter Regensburgerinte-rims
misslyckande bestämde sig Karl V definitivt för
våldet, liksom den nya jesuitordens motrefor-matoriska
tendens fick segern inom romerska kyrkan.
J. II. B. (Hj.H-t.)

Rege’nsen. Se Kommu nitet och Köpenhamns universitet.

Rege’nt. Se Regera.

Regent [ri’djont], eng., i England benämning på
vissa universitetsmän; de äro masters of arts och
bilda den congregation (se Oxford) i Cambridge,
som utdelar magistergraden.

Regenten. 1. Hist. Se Filip, franska prinsar
2. - 2. (P i 11) Miner. Se P i 11 l och pl. till
art. Diamant.

Regerntskap, stater. Se Interimsrege-r i n g, sp. 767.

Regenfs park [ri’djonts pä;k]. Se London, sp. 1050.

Rege’ntstycke (höll. regentenstuk, af regent
i betydelsen föreståndare, styrelsemedlem),
porträtt-grupp, som framställer medlemmarna af
en korporations styrelse. Dylika regentstycken -
äfven kallade doelenstycken - förekomma ofta i
det holländska måleriet. Typiskt för tidigare
framställningar af denna art är ett skyttegille,
måladt af Dirck Jacobsz, dateradt 1529 (i Riksmuseum
i Amsterdam) ; det upptar 17 personer, ordnade
i två rader, utgöres alltså af en mängd porträtt,
sammanställda i en och samma målning. Vid öfvergången
till 1600-talet börja målarna gruppera figurerna
osökt och enhetligt, framställa gillebröderna samlade
till gemensam förhandling eller fest. Bland berömda
mästare till dylika målningar märkas Ra-vesteijn,
T. de Keyser, Frans Hals, Rembrandt ^se fig. å
sp. 1205-06), de Bray, van der Helst, Flinck, F. B
öl m. fl. G-g X.

Regenwalde, stad i preussiska reg.-omr. Stettin
(Pommern), vid kustfloden Rega. 3,558
inv. (1910). Tillverkning af landtbruksmaskiner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free