Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regeringskommissionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Regeringsrätten
1212
för vissa dylika mål, vid sidan om den för de
egentliga rättegångsmålen afsedda Högsta domstolen,
erhålla en administrativ högsta domstol, för hvilken
tidigt föreslogs benämningen regeringsrätt. Ett
förslag härom antogs som hvilande vid riksdagen
1853-54, men afslogs följande riksdag i tre
stånd. Först vid 1909 års riksdag fick denna
fråga sin slutliga lösning, då förslag antogs
om inrättande af en Konungens regeringsrätt, åt
hvilken bl. a. jämlikt R. F. § 17 skulle, i den
omfattning som bestämdes i särskild lag, uppdragas
konungens rätt att prof va och afgöra besvär,
hvilka jämlikt författningarna finge hos konungen
fullföljas i statsdepartementen. De grundläggande
stadgandena angående Regeringsrätten ha intagits i
R. F.; de kompletteras genom lagen 26 maj 1909, som
innehåller närmare bestämmelser om Regeringsrättens
sammansättning, kompetens och tjänstgöring. Angående
behandlingen inom stats-departementen af de ärenden,
som tillhöra Regeringsrätten, utfärdades särskild
stadga 5 juni s. å.
Regeringsrätten, som 26 maj 1909 trädde i verksamhet,
utgöres af 7 utaf konungen utnämnda r e-geringsråd, af
hvilka en tjänstgör i Lagrådet. Regeringsråden skola
samtliga ha förvaltat civil beställning samt däruti
ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. Minst 5
skola ha fullgjort, hvad författningarna föreskrifna
dem, som uti domarämbeten må nyttjas. Regeringsråden
få ej tillika inneha eller utöfva annat ämbete
(R. F. § 34), och må med regeringsrådsämbete ej
heller förenas uppdrag som ordförande eller ledamot i
styrelse för bolag, verk, förening eller inrättning,
som drifver bank- eller försäkringsrörelse eller
hvars verksamhet eljest har hufvudsakligen ekonomiskt
syfte, eller befattning som tjänsteman i bolag, verk,
förening eller inrättning, som ofvan sagts. Vikarie
för regeringsråd kan ej utses.
Regeringsrätten arbetar endast på en afdelning,
och dess ledamöter ega sig emellan fördela
tjänstgöringsskyldigheten. Mål kunna prof vas och
afgöras af 5 ledamöter, så ock af 4, där 3 af dem äro
om slutet ense (R. F. § 22). Särskildt förfarande är
ej föreskrifvet, där vid öfverläggning till beslut
pluralitetens mening afviker från rättsgrundsats eller
lagtolkning, som senast varit af Regeringsrätten
antagen. Dess sammanträden, som ej äro offentliga,
fortgå minst 40 veckor om året. Äfven under
mellantiden kan dock sammanträde förekomma, om mål
angående riksdagsmannaval eller annat ärende fordrar
så skyndsamt afgörande, att den tid, då sammanträdena
åter börja, ej anses kunna afvaktas. - Då fråga
väcktes om inrättande af en administrativ högsta
domstol, var hufvud-tanken den, att i administrativa
besvärsmål frågor om rättstillämpning borde anförtros
åt denna rätt, medan frågor om blott lämpligheten
eller ändamålsenligheten af beslut eller åtgärd skulle
afgöras af regeringen. För detta ändamål föreslogs i
det betänkande, som 1907 af Hj. Hammarskjöld af gafs
om inrättande af en sådan domstol eller regeringsrätt,
att hvarje administrativt besvärsmål, utan undantag,
skulle hänvisas till Regeringsrätten. Denna skulle
emellertid endast pröfva detsamma ur rättsliga
synpunkter. Förekomme däri fråga, hvars afgörande
berodde på bedömande af besluts lämplighet eller
ändamålsenlighet, skulle Regerings-
rätten öfverlämna dylik fråga till föredragning
i statsrådet. Detta förslag, enligt hvilket
Regeringsrätten, med ledning af vissa angifna
hufvudgrund-satser, skulle ha att afgöra sin
egen kompetens, vann ej gillande, utan gällande
lagstiftning utgår från den s. k. enumerationsmetoden,
så tillämpad, att de besvärsmål, som skola tillhöra
Regeringsrättens upptagande och afgörande, särskildt
uppräknas. Alla öfriga besvärsmål pröfvas af konungen
i statsrådet.
De mål, som efter den i 1909 års lag gjorda
uppräkningen hänvisades till Regeringsrätten, kunna
sammanföras under följande hufvudgrupper: 1) mål om
riksdagsmannaval och vissa andra medborgerliga val;
2) mål om menighets beslut, om allmän byggnad,
som af menighet skall byggas och underhållas,
samt om fattigvården; 3) mål om sammankallande
af menighet eller dess representation; 4) mål om
aflöningsförmåner (hvartill hänföras jämväl rese-
och tiaktamentsersättning och pension), om annan
enligt gällande författningar af statsmedel utgående
ersättning samt om statsbidrag, som vissa myndigheter
enligt gällande författningar må bevilja eller skola
på rekvisition utbetala; 5) mål om tullbehandling
samt beskattnings- och räkenskapsmål ; 6) mål om
grundskatter och därmed jämförliga utskylder; 7)
jordeboksmål; 8) mål om vissa allmänna besvär,
bl. a. väg- och flottnings-mål; 9) mål om vissa
rättigheter (åborätt, optionsrätt etc.) till jord,
som ej tillhör enskild; 10) mål om skatteköp och
skatteomföring; 11) mål om af-söndring och afgäld
från sådan, huruvida fastighet är af beskaffenhet,
att den må förvärf vas af bolag eller förening, och
om tillstånd till egostyckning; 12) afvittringsmål;
13) mål om förordnande till viss förrättning; 14)
registrerings- och därmed jämförliga mål (patent,
varumärken etc.); 15) mål om vissa personliga
förhållanden (antagande af släktnamn, kyrkoskrifning
etc.); 16) mål om tillstånd, förbud och förelägganden
i hälsovårds- och byggnadsfrågor; 17) mål om
kyrkotukt, om uppfostran af vanartade etc. barn,
om disciplinär bestraffning, bötesansvar och viten,
om häktads vård1 och behandling samt om verkställande
af straff; 18) handräckningsmål. I en del af dessa
mål hade förut besvär fullföljts hos Högsta domstolen.
Tydligt är, att vid tillämpning på ofvan angifvet
sätt af enumerationsmetoden den hufvudtanke, som
legat till grund vid inrättande af en administrativ
högsta domstol, icke helt kunnat genomföras. I de
besvärsmål, som upptagas i statsrådet, prof var
K. M:t vissa frågor af rättslig natur, t. ex. om
målets behöriga fullföljd, medan å andra sidan till
Regeringsrätten ha öfverlämnats åtskilliga mål,
i hvilka den administrativa myndigheten har en mera
obunden, diskretionär befogenhet, särskildt i vissa
väg-mål. Äfven om en sådan uppräkning från början
varit tillfredsställande, måste den naturligtvis
snart med lagstiftningens fortgång bli ofullständig,
och det har äfven visat sig erforderligt att i flera
punkter ändra eller fullständiga densamma. Så ha
bl. a. tillagts: mål om delning i vissa fall af
kommun eller valkrets i valdistrikt, om allmän
pensionsförsäkring, om införsel till riket af
varor med oriktig ursprungsbeteckning, om bredden
af hjul-ringar å arbetsåkdon, om undantag från
tillämpningen af de med afseende på arrende af
viss jor(J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
