- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1213-1214

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regeringskommissionen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1213

Regerverk-Reggio

1214

på landet inom Norrland och Dalarna gällande
särskilda bestämmelserna, om naturminnesmärkens
fredande, om beslut af tillsynsmyndigheten
öfver sjukkasseväsendet, om tillämpning af hvad
ang. alkoholister är särskildt stadgadt, om
behörighet att utöfva yrke eller verksamhet, som
står under medicinalstyrelsens inseende. - Angår
ett besvärsmål flera ämnen, af hvilka något, men ej
alla angetts i uppräkningen, skall Regeringsrätten
med eget utlåtande öfverlämna målet i dess helhet
till afgörande af konungen i statsrådet, och detta
gäller äfven i kommunala besvärsmål om skolväsendets
ordnande samt vid besvär öfver myndighets beslut i
anledning af sökt fastställelse å menighets beslut. -
Regeringsrättens verksamhet är emellertid ej inskränkt
till afgörande af besvärsmål. I mål af beskaffenhet
att kunna tillhöra dess slutliga pröfning eger
den ock upptaga och afgöra alla ansökningar, att
konungen må bryta dom åter, som vunnit laga kraft,
eller återställa laga tid, som försuten är (R. F. §
18). I vissa ärenden afger Regeringsrätten utlåtande
till K. M:t. Så är fallet i ärenden ang. rättelse
och förklaring i fideikommissförfattningar m. m.,
beträffande ansökningar om nåd etc. i brottmål,
som äro af beskaffenhet att kunna tillhöra
Regeringsrättens slutliga pröfning (R. F. § 26), samt
där med besvär är förenad ansökning om meddelande
af dispens eller vidtagande af annan åtgärd, som
är af beskaffenhet att, efter det besvären blifvit
af Regeringsrätten af gjorda, beslut af konungen i
statsrådet erfordras. Regeringsrätten eger äfven,
om den vid handläggning af besvärsmål finner, att
från gällande stadganden skäligen bör medges något
undantag, hvarom ansökan ej i målet gjorts, sedan
besvären blifvit af gjorda, underställa målet K. M:ts
pröfning i statsrådet.

De mål, som hänvisats till Regeringsrätten,
äro väl i allmänhet af den natur, att de ej
kunna bli föremål för de allmänna domstolarnas
pröfning, men härutinnan intager dock en del mål,
särskildt vissa aflönings- och pensionsmål, en
undantagsställning. Utredning pågår emellertid i syfte
att dylika mål, i den utsträckning ske kan, skola
undandragas de allmänna domstolarnas kompetens. -
I utlandet ha flerstädes vidtagits anordningar,
genom inrättande af konfliktdomstolar o. d., för
lösande af kompetenskonflikter mellan allmänna
domstolar, förvaltningsdomstolar och förvaltande
myndigheter. Frågan härom upptogs i samband med
Regeringsrättens inrättande, men ännu saknas hos oss
alla bestämmelser i detta syfte.

Regeringsrätten har icke något eget kansli, utan
föredragning och expedition skötas genom tjänstemän i
det statsdepartement, hvartill det ärende, som skall
föredragas, enligt stadgad föidelning hör; besvären
ingifvas, äfven där målet tillhör Regeringsrättens
upptagande, i vederbörande statsdepartement. - Alla
Regeringsrättens beslut utfärdas i konungens namn och
under dess sekret (R. F. § 23 och kung. 26 maj 1909).

I Regeringsrättens årsbok, som utges under inseende
af en delegation af rätten, upptagas dels referat af
sådana mål, hvilka med hänsyn till rättstillämpningen
i riket äro af beskaffenhet att böra komma till
allmänhetens och vederbörande myndigheters kännedom,
dels ock

kortfattade notiser rörande samtliga af
Regeringsrätten pröfvade mål. - Ang. ledamöternas
i Regeringsrätten ansvarighet se Riksrätt och
Opinionsnämnden. Litt.: Hj. Hammarskjöld, "Om
inrättande af en administrativ högsta domstol eller
regeringsrätt" (1907) och K. M:ts propos. n:r 11
vid 1909 års riksdag. - Jfr Besvär 3, Departement,
Förvaltningsrätt, Högsta domstolen, Kollegium l,
Kompetenskonflikt och Lagråd. G. T.

Regerverk [-jer-], mus., sammanfattande benämning
på alla de delar i orgeln, hvilka till dess
inre öfverföra samtliga för instrumentets
behandling afsedda rörelser, som utföras i
spelbordet. Sådan rö-relseöfverföring kan
numera ske på hufvudsakligen tre olika sätt,
nämligen genom mekanisk, pneu-matisk och elektrisk
ledning. Hufvudgrupper af regerverket äro spel-
1. ventilregering, register- 1. andragsregering,
koppel, kollektiver 1. kombinationer samt
svällarmekanismer. Jfr Orgel, sp. 865-866.
E. F-t,

Rege’ster (lat. reg e’sta, af regefrere, införa på sin
plats, förteckna), urspr, de böcker, i hvilka romerska
kyrkans notarier införde påfvebrefven, sedermera i
tidsföljd ordnade förteckningar öfver urkunder o. d.,
som, jämte uppgift på tid och ort för urkundernas
utfärdande, återge det hufvudsakliga af deras innehåll
samt namnen på i dem förekommande personer och orter.

Reggio [reMdjå]. 1. (Reggio n el l’ Emi-1 i a)
Italiensk provins (till 1859 en del af hertigdömet
Modena) mellan prov. Parma i v. och Modena i ö. 2,291
kvkm. 310,337 inv. (1911). Provinsen ligger mellan
Apenninernas hufvudkam i s. samt P o i n., är i
s. bergig, i n. ett bördigt slättland, som närmast Po
är delvis sumpigt. - 2. (R. n e l T Emilia) Hufvudstad
i nämnda provins, ligger på slätten vid järnvägen
mellan Alessandria och Bologna samt är genom en kanal
förenadt med Po. Omkr. 20,000 inv. (i hela kommunen
70,419 inv. 1911). Staden är omgifven af murar och
vallar samt delas af Via Emilia i två hälfter. Den
är säte för en biskop samt har lyceum-gymnasium,
ett par realskolor, lärarinneseminarium, statsarkiv
och ett naturhistoriskt museum, med den berömde
Spallanzanis samlingar. Det hus, där Ariosto föddes
(1474), tillhör nu staden. Teatern är stadens stolthet
och framstående genom sina operor. - Regium Lepidi
l. Regium Lepidium, sannolikt anlagdt af .Emilius
Lepidus, under det Yia Emilia byggdes, var ett
blomstrande romerskt municipium, men blef kanske
aldrig en koloni. Under langobarderna hade staden egna
hertigar, var på 1100- och 1200-talen en republik,
men behärskades efter 1290 af flera olika släkter
(Este, Correggio, Gonzaga m. fl. och slutligen Este
i Modena). Napoleon I gaf marskalk Oudinot titeln
hertig af Reggio. - 3. (R. d i C a-1 a b r i a)
Italiensk provins i landskapet Kala-brien, bildar den
sydligaste spetsen af italienska fastlandet och omges
i v. af Tyrrhenska hafvet och Messinasundet, i ö. af
Joniska hafvet. 3,164 kvkm. 444,915 inv. (1911). -
4. (R. di C a l a b r i a) Hufvudstad i sistnämnda
provins, vid Messinasundet och kustjärnvägen. 43,162
inv. i hela kommunen (1911). Ärkebiskopssäte. Stadens
omgifningar äro bekanta för sin rika växtlighet
och sin naturskönhet, förhöjd genom den motliggande
sicili-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:36 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free