- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1221-1222

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regissör ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1221

Registrera-Registreringsapparater

1222

ser (innehållande hufvudsakligen bref till enskilda,
missiv), dels Registre (innehållande hufvudsakligen
öppna bref, patent). Bref ven äro i den senare
samlingen ordnade i grupper efter landsdelar,
en grundsats, som sedan 1572 tillämpades äfven
i afseende på "Tegnelser". Åtskilliga delar af
det danska riksregistraturet ha tryckts. 1781-94
utgåfvos i Suhms "Sami. til den danske historie"
Kristian ILs öppna bref. I "Danske Ma-gazin" (Tredje
rsekke, 4:e bd - Fjerde raekke, 6:e bd) utgåfvos under
åren 1853-86 "Tegnelser över alle lande" för tiden
1535-50. K. Erslev och W. Mollerup fyllde 1878-79
luckan från Kristian ILs tid (1523) till 1535 med
"Kong Frederik I:s danske registranter", och som
ett motstycke till de i "Danske Magazin" meddelade
"Tegnelser" 1881-82 utgåfvos motsvarande tidsrums
"Registre" under titeln "Danske kancelliregistranter
1535- 50" (de flesta brefven ha återgetts endast
i större utdrag). 1885 började C. F. Bricka utge
fortsättningen af "Tegnelser" och "Registre" i en
kronologiskt ordnad samling utdrag under titeln
"Kancelliets brevböger vedrörende Danmarks indre
forhold", en samling, som är afsedd att fullföljas
till 1660 och hvaraf Bricka utgaf 2 bd (1885-86,
1887-88), omfattande tiden 1551-60. Denna upplaga
har sedan fortsatts af L. Laursen, som utgett
10 bd, omfattande tiden 1561-1608. - På norska
statens bekostnad utgafs 1861-91 den del af danska
riksregistraturet, som rör Norge, under titeln
"Norske rigsregistranter" (red. af Chr. Lange,
0. G. Lund, E. A. Thomle m. fl.), 12 bd, omfattande
tiden 1523-1660. - Som musikterm är registratur
detsamma som registerregering i orgel (se d. o. och
R e g e r v e r k). J- Th. W. (S. B-h.)

Registrera, upprätta register (se d. o. 1) öfver;
mus., verkställa registrering (se d. o. 2) för eller
under orgelspel.

Registrerballong. Se Luftballong, sp. 1283.

Registrering. 1. Jur., betyder, att en
förvaltningsmyndighet låter, efter anmälan af
enskild person, i visst bestämdt offentligt register
inskrifva en del lagstadgade uppgifter rörande något
visst den anmälandes enskilda rättsförhållande. I
en mängd fall föreskrifver vår tids rätt sådan
registrering, för möjliggörande af rättsskydd,
kontroll eller publicitet. Registreringen är,
alltefter det därmed afsedda syftet, än frivillig,
än obligatorisk. I svensk rätt föreskrifves
registrering af alla slags aktiebolag samt solidariska
bankbolag hos Patent-och registreringsverket,
i aktiebolagsregistret; af svenska fartyg hos
Kommerskollegium, i fartygsregistret ; af ekonomiska
föreningar hos K. M:ts be-fallningshafvande, i
föreningsregistren; af försäkringsbolag hos Patent-
och registreringsverket, i försäkringsregistret;
af handelsidkares firma och prokura m. m. hos
öfverståthållarämbetet, magistrat, stadsstyrelse eller
K. M:ts befallningshaf-vande, i handelsregistren;
af bergverk, fabriker m. m. hos Kommerskollegium,
i industriregistret; af vissa mönster och
modeller hos Patent- och registreringsverket, i
mönsterregistret; af sjukkassor hos Socialstyrelsen,
i sjukkasseregistret; af understödsföreningar hos
samma styrelse, i understödsföreningsregistret ;
af varumärken hos Patent- och registreringsverket,
i varumärkesregistret. Publice-

ring af registrens innehåll försiggår på olika
sätt. Sålunda har Patent- och registreringsverket att
ombesörja utgifvandet af dels en registreringstidning
med kungörelser om varumärkens registrering,
dels också särskilda samlingar, omfattande vissa
ur aktiebolags-, förenings-, försäkrings- och
handelsregistren kungjorda uppgifter. Socialstyrelsen
utger likartade samlingar af uppgifter ur sjukkasse-
och understödsföreningsregistren. Annonsering af
registeruppgifter i Post- och inrikes tidningar
samt i ortstidning förekommer också. - Där fråga
är om införande af uppgifter af nu afsedd art i
domstols minnesbok, begagnas i st. f. registrering
andra uttryck: inteckning, inregistrering,
inprotokollering e. d. - 2. Mus., vid orgel- (och
harmonium-)spel andragning och inskjutning af de
olika registren eller slejferna, hvarigenom olika
stämmor (äfvenledes kallade register) bringas att
Ijada och inbördes blandningar af deras klangfärger
åstadkommas. Registreringen (vare sig föreskrifven
af tonsättaren eller uttänkt af exekutören) innebär
alltså konsten att göra ett meningsfullt urval
bland orgelstämmorna och motsvarar på sitt område
orkesterkompositörens instrumenteringskonst (jfr
Orgel, sp. 866). Vid nyare orglar med elektropneumatik
behöfs endast att sakta beröra en knapp, som sluter
ledningen, för att sätta registret i verksamhet.

1. C. G. Bj. 2. E. F-t.

Registréringsapparater, fys. o. mek., benämning
på mätinstrument, som samtidigt ange en hel serie
af värden på den uppmätta storheten, då denna är
varierande vare sig med tiden eller (mindre vanligt)
med rummet. Instrumentet säges vara registrerande
(själfregistrerande). Motsatsen till registrering
är a f l ä s n i n g, direkt eller indirekt (se S p
e g e l a f l ä sn i n g). På gränsen mellan båda
slagens apparater stå maximi- och minimimätare,
som ange, utom det ögonblickliga, äfven det högsta,
resp. det lägsta värde, som förekommit, sedan mätaren
sist inställdes (jfr t. ex. Maximitermometer). Att
ett instrument är registrerande, utmärkes ofta
med ändeisen -graf (t. ex. termograf, aktinograf,
limnigraf o s. v.). P öl y graf (jfr d. o.) betecknar
en apparat, som är i stånd att registrera flera
olika storheter. En sådan apparat är meteorogra-fen
(se d. o.). Benämningen användes hufvud-sakligast om
ett instrument, som kan tjänstgöra som kardiograf,
sfygmograf och stetograf. Registreringen är oftast
kontinuerlig, d. v. s. instrumentet tecknar en
jämnt fortlöpande kroklinje, som omedelbart utgör en
grafisk framställning af den ifrågavarande storheten
i dess variation. Den vanligaste anordningen är
följande. Det egentliga mätinstrumentets visare är
försedd med en skrifinrättning (färgande stift eller
med bläck fylldt kapillarrör), som lätt trycker mot
en pappersklädd cylinder, som af ett urverk hålles
i jämn rotation, eller också mot en på samma sätt
f ram-matad pappersremsa. Ofta användes en sotad
cylinder eller skifva, i hvilket fall ritstiftet
endast utgöres af en spets. Många instrument ha till
index en vätskepelare, hvars stigande och fallande
man har att registrera. För detta ändamål anbringas
på vätskepelarens yta en flottör, som förbin-des med
ritstiftet. I och för afläsningen är oftast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free