Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regnhöjd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutligen har R. äfven utgett en essaysamling, Figures
et caractères (1901), och resebeskrifningar. 1911
invaldes han i Franska akad. — 1898 gifte sig
R. med en dotter till skalden Hérédia, Marie de
Hérédia, som under pseudonymen Gérard
d’Houville författat ett par passionerade och
stilfulla romaner. — Se L. Dumur i "Ord och bild"
(1898) och F. Böök, "Studier och ströftåg" (1911).
E. A—ie.
Régnier de la Brière [renjē də la briǟr], François
Joseph Philoclès, fransk skådespelare, f. 1807 i
Paris, d. 1885, debuterade 1831 på Théâtre français,
där han vardt societär 1835, var en skicklig komiker,
hvars väl utarbetade framställningar af Scapin,
Figaro m. fl. likartade roller nämnas som utmärkta.
Régnier-Desmarais [renjē dämarǟ], François Séraphin,
fransk språklärd, f. 1632, d. 1713, var 1662—69
ambassadsekreterare i Rom och utnämndes därefter till
prior i Grandmont. Han invaldes 1667 i Accademia della
Crusca och 1670 i Franska akademien, hvars ständige
sekreterare han vardt 1684. R. hade en stor andel i
utarbetandet af Franska akademiens ordbok, hvarjämte
han författade en språklära, Traité de la grammaire
françoise (2 bd, 1705; ny uppl. 1706). Han skref
äfven medelmåttiga dikter på franska, italienska,
spanska och latin.
Regnitz, flod i Bajern, uppstår vid Fürth genom
föreningen af Rednitz och Pegnitz, flyter i nordlig
riktning genom Oberfranken och förenar sig med
Main 6 km. nedanför Bamberg. Vid Bamberg förenar sig
Ludvigskanalen med R., hvarigenom denna blir segelbar.
(J. F. N.)
Regnitzhof [-håf], stad i Bajern. Se Hof, sp. 898.
Regnkarta, meteor., en geografisk karta öfver
ett större eller mindre område, en världsdel,
ett land, en provins, på hvilken karta man med
linjer angett regnhöjdens (nederbördsmängdens)
fördelning under en viss tidrymd, en månad
eller ett år. På dessa kartor utmärkas ofta
genom starkare skuggning de områden, som ha stor
regnmängd, hvarigenom fördelningen lättare faller
i ögonen, på samma sätt som på vanliga geografiska
kartor höjdsträckningar och höga bergsplatåer
pläga betecknas med lämpliga skugglinjer. Jfr
sista afdeln. å klimatkartan till art. Europa.
R. R.*
Regnlinjen l. Regnbandet, meteor., benämner
Piazzi Smyth en viss af de atmosfäriska linjerna
i solspektrum (jfr Absorption, sp. 70), hvars
framträdande enligt honom lär bebåda regnväder med
hög temperatur. Men enligt senare undersökningar,
af Langley, Very, Paschen, Knut Ångström, Rubens
och Aschkinass m. fl., ligga de flesta och största
af den atmosfäriska vattenångans absorptionslinjer
l. absorptionsband i solspektrets mörka eller
ultraröda del. Genom att enligt Langleys eller
Knut Ångströms metod uppmäta dessa absorptionsband
i solspektret medelst bolometer (se d. o.) skulle
man kunna erhålla en betydligt säkrare bestämning
af mängden vattenånga i atmosfären än medelst den
af Piazzi Smyth iakttagna regnlinjen i det synbara
solspektret och därigenom troligen en mycket bättre
metod än hans att förutsäga regnväder. Emellertid
har en dylik användning af vattenångans ultraröda absorptionsband
i solspektret ännu icke blifvit pröfvad. N. E—m.
Regnmaskar, zool. Se Daggmaskar.
Regnmätare. Se Nederbörd samt fig. 1 o. 2 däri.
Regnpiparen, zool. Se Piparsläktet.
Regnsjö, socken. Se Rengsjö.
Regnskog, bot., skog af ständigt gröna, höga träd, rik
på lianer med kraftiga stammar och såväl buskartade
som örtartade epifyter. Skogar af detta slag
förekomma i regnrika trakter i tropikerna: ett slags
alltid gröna regnskogar finnas äfven i subtropiska
länder, t. ex. lauracéskogarna på Kanarieöarna, och i
antarktiska trakter, t. ex. bokskogarna i södra Chile.
G. L—m.
Regntid. Se Nederbörd.
Regnum, lat., konungadöme, regering, rike.
Regnvind, meteor., den vindriktning, vid hvilken
mesta nederbörd faller. I största delen af Europa är
sydvästvinden den egentliga regnvinden. De särskilda
vindarnas inverkan på myckenheten af den fallande
nederbörden beror emellertid på flera omständigheter,
som växla från den ena orten till den andra, såsom
ortens läge vid större sjö eller vid hafvet, dess läge
i förhållande till närliggande bergskedjor, dessas
riktning m. m., men därjämte också i väsentlig grad
på lufttryckets normala fördelning öfver det område,
inom hvilket orten är belägen. — Regnvindmätare kallas
ett instrument, med hvilket man särskildt upphämtar
den nederbörd, som faller vid hvar och en af de 8
hufvudvindriktningarna. För detta ändamål är det
kärl, i hvilket nederbörden faller, rörligt omkring
en vertikal axel. Genom en vindfana tvingas detta
att intaga en viss ställning beroende på vindfanans
egen ställning. Med kärlet följer ett afloppsrör, som
således äfven det intar olika lägen rundt omkring
axeln, när olika vindar blåsa. Ett cylindriskt
ringformigt kärl, genom tvärväggar deladt i 8 fack,
är placeradt under afloppsrörets mynning, så att
regnvattnet nedrinner i ett af dessa fack. Hvilket
af dem, som upptar den fallande regnmängden, beror
följaktligen på vindfanans ställning och således äfven
på vindens riktning för tillfället. R. R.*
Regnvindmätare. Se Regnvind.
RegrediVnt, hand. Se Regress.
RegrerSS (lat. regressus), återgång, återkomst,
en återupprepning af något, som förut varit,
företrädesvis den återgång till ett lägre, som
plägar utmärka slutet af en period eller ett
utvecklingsmoment i det hela. Jfr In infinitum,
Kulmen och Progress. - Som handelsterm betecknar
regress rättighet till ersättning af tredje man och
förekommer särskildt i fråga om växlar i betydelse
af växelinnehafvares rätt till återgångstalan
(regresstalan) emot någon sin föregångare för
bristande eller otillräcklig accept eller betalning
(jfr Växel). Den, som kräfver sådan ersättning,
kallas r e g r e d i e’n t, och den, på hvilken
krafvet ställes, regressät.
Regressät, hand. Se Regress.
Regressionslag (se Regress), psyk., den lag för
glömmandet, som utsäger, att vi först förlora förmågan
att fasthålla i minnet, hvad vi senast inhämtat,
under det att vi fortfarande kunna erinra oss det,
som vi erfarit eller lärt för länge sedan och som
genom många gångers upprepning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
