Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regnhöjd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Regula fidei-Regulatorer
1248
samma väg 18, d. v. s. 7 mindre än 25. Nu anordnar
man talen sålunda
96 24 ! + 7
_ 35 + 7 | _ 35
multiplicerar korsvis 96 med 7 och 24 med - 35,
hvarigenom talen 672 och - 840 uppkomma, samt
subtraherar det senare talet från det förra,
d. v. s. adderar 672 och 840. Denna summa 1512
dividerar man med skillnaden mellan 7 och - 35,
d. v. s. 42, och erhåller därigenom det sökta
talet 36.
Spår till regula falsi med ett antaget tal finnes
redan hos egypterna, men först hos den indiske
matematikern Aryabhatta (f. 476) uppträder den under
den sedermera brukliga formen. Den öfver-gick sedan
till den arabiska matematiken, där äfven regula
falsi med två antagna tal tillades af Muhammed ibn
Musa (omkr. 800) och reproducerades af Ibn Albanna
(f. omkr. 1250) under namnet "vågskålsmetoden",
samt från araberna till Västerlandet, där Leonardo
Pisano (omkr. 1200) utförligt behandlade det senare
räknesättet under namnet "regula elchatayn". Den
fick sedan plats i alla utförligare räkneböcker
och ansågs som det förnämsta och konstrikaste af
alla däri behandlade räknesätt; ännu mot slutet
af 1700-talet förekom den i en svensk aritmetik
(Agrelius’). Då emellertid regula falsi i sak blott
lämnar en på omvägar erhållen lösning af en första
gradens ekvation, har den för sådana ekvationer
blifvit öfverflödig, men eger som approximationsmetod
vid lösning af ekvationer af högre grad fortfarande
betydelse.
Regula fTdei, teol., trosregel (parallellbestämningar:
trons kanon, sanningens kanon), betyder den
framväxande gammalkatolska kyrkans auktoritativa
sammanfattning af det kristna trosinnehållet samt
är ett lika omstridt som för den gamla kyrkans
dogmhistoria betydelsefullt begrepp. Man har velat
identifiera regula fidei än med dopbekännelsen, än
med kanonsamlingen eller den Heliga skrift. Söka
vi ursprunget till regula fidei, finna vi detta
i en allmän hänvisning till "traditionen",
till det vittnesbörd om sanningen, som genom
apostlarna blifvit åt kyrkan öfverläm-nadt. Till den
"apostoliska traditionen" hänvisar man i den andra
kristna generationen som till en måttstock, inför
hvilken det, som gör anspråk på kristen dignitet,
bör pröfvas. Måttstocken betraktas som fast och
tillförlitlig, oaktadt "den heliga tron" icke
föreligger i fixa satser formulerad. "Traditionen"
ger uttryck såväl åt fasthet som åt en viss
elasticitct. Striden mot Marcion och gnosticismen
under 2:a årh. tvang till ett bestämdare fastställande
af traditionen samt till närmare fixering af
trosinnehållet. Man hänvisar till Petrus som den där
förkroppsligar alla apostlarnas tradition och samlar
småningom "traditionens" heliga skrifter i kanon ( =
måttstock), hvarvid skrifternas kanonicitet afgjordes
af deras apostolicitet. Men bredvid denna utförliga
tradition ställdes såsom sammanfattande tradition
den "apostoliska" dopbekännelsen (Apostolicum),
hvilken emellertid aldrig helt identifierades med
regula fidei. Såväl Tertullianus som Irenaeus känner
"utvidgade" trosregler. Gammalkatolicismen hade
i det den kallade regula fidei såväl vissa fasta
"apostoliska" hållpunkter som en viss och ganska
vidsträckt rörelsefrihet, hvilken kunde tillåta ännu
Vincentius från Lerinum - traditionens väktare -,
att utelämna "apostoliska" satser vid formuleringen
af regula fidei. G. A-n.
Regula positiönis. Se Regula falsi.
Regulär-abbot. Se A b b o t.
Reguläres, lat., Regulärer, kallas inom katolska
kyrkan alla, som aflagt löfte på att lefva efter en
viss religiös regel, följaktligen de, som tillhöra
en andlig orden eller kongregation. Jfr Reguljär.
Reguläria, zool. Se Sjöborrar.
Regularitet (af lat. regula, rättesnöre),
regelbundenhet, regelmässighet.
Regulativ (af lat. regula, regel). 1. Filos. R
e-gulativa grundsatser kallar Kant grundsatser, som
ange, i hvilken riktning tänkandet har att fortgå vid
ett allt längre gående forsättande och vidgande af
erfarenheten, utan att någonstädes stanna i regressen
vid en förment obetingad princip, till skillnad
från konstitutiva principer, i och med hvilka en
objektiv verklighet konstitueras. Förnuftsidéernas
betydelse är enligt Kant att ligga till grund
för sådana regulativa grundsatser, men däremot
bestrider han deras konstitutiva betydelse. -
2. Pedag. Namn på de tre förordningar, som den
preussiske undervisningsministern R a u m e r
i okt. 1854 utfärdade rörande seminarierna,
preparandanstalterna och den enklassiga
folkskolan. Om dessa regulativ utkämpades länge
häftiga strider, innan de ändtligen bragtes ur
världen genom de "allgemeine be-stimmungen",
som utfärdades 15 okt. 1872. Jfr "Aktenstiicke
zur geschichte und zum verständnis der drei
preussischen regulative", utg. af F. Stiehl (1855).
1-2. S-e.
Regulator (af lat. reguläre, ordna) benämnes inom
maskintekniken en anordning, med hvilken verkan af
en energitillförsel kan hållas konstant inom vissa
gränser. En ångmaskins hastighet hålles konstant
med en s. k. centrifugalregulator (se d. o.),
som afpassar ångtillförseln efter belastningen
på maskinen; den elektriska lampans lyskraft
hålles konstant genom en regulator, som afpassar
spänningen i nätet efter belastningen; en kropps
temperatur hålles konstant genom en regulator,
som afpassar tillförseln af det uppvärmande mediet
efter kroppens temperatur. Förbränningen i en
ångpanna kan hållas konstant i afseende på för hvar
tidsenhet alstrade kalorier genom en regulator, som
afpassar den tillförda bränslemängden o. s. v. Den
vanligast förekommande regulatorn är svänghjulet,
som vid energiöfverskott ackumulerar lefvande kraft,
som sedan vid behof kan afges i form af potentiell
energi. Vändhjulsregulatorn är äfven en ganska vanlig
form och grundar sig på, att luftens motstånd vid en
kropps rörelse växer fortare än kroppens hastighet,
hvarigenom den lämpar sig väl för bromsning
af roterande maskindelar, när deras hastighet
öfverskrider en viss gräns. Pendeln och "oron" i ur
äro också regulatorer (se Ur). Jfr Lysgas,_sp. 106.
G. C-l.
Regulatorer (eng. regulators, "ordnare") kallade sig
ett hemligt sällskap, som stiftades i Ar-kansas i
Nord-Amerika på 1830-talet för att råda bot för de
många förbrytelserna mot eganderätten, i synnerhet
häststölder. Sällskapets medlemmar förforo enligt
lynchlagen mot de brottslige och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
