- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1259-1260

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reichardt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1259

Reichardt-Reichenbach

1260

anlades, och till öfre Lualaba, där äfven Bohm dog
(1884, nära den nyupptäckta Upembasjön). Sedan
R. förgäfves från Katanga, hvars kopparfyndigheter
upptäcktes, sökt komma söderut, nådde han under stora
faror och med förlust af sina samlingar Tan-ganjika
och Sansibar. För sina resor har han redogjort i
sällskapets "Mitteilungen" och därjämte skrifvit Emin
pascha (1891; 2:a uppl. 1895), Deutsch-Ostafrika, das
land und seine bewohner (1892) samt Stanley (1897).

Reichardt [ra’j-], Johann Friedrich, tysk tonsättare
och skriftställare, f. 1752 i Königsberg, d. 1814
i Giebichenstein, studerade filosofi och musik,
tillbragte åren 1771-74 på resor i Tyskland och
blef 1775 kapellmästare hos Fredrik den store
i Berlin. Där inrättade han bl. a. "spirituella
konserter" med analytiska program (1783). Åren
1782 och 1785-86 tillbragtes ånyo på resor, till
Italien, London och Paris, hvarvid han uppförde sin
passionsmusik m. m. och var nära att i Paris få två
operor uppförda, då han återkallades genom konung
Fredriks död (1786). Hos efterträdaren Fredrik Vilhelm
II förstodo R:s ovänner att göra honom misshaglig,
på grund dels af hans öfver-modiga sätt, dels af hans
kända sympatier för franska revolutionen, hvadan
han afskedades 1794. Efter en resa till Sverige,
hvarunder han en kort tid uppehöll sig i Stockholm,
slog han sig ned i Altona och utgaf tidningen "La
France", tills han 1796 kallades till inspektor
för saltgruf-vorna vid Halle. 1800 blef han led. af
Mus. akad. i Stockholm. Af Jéröme Bonaparte anställdes
han som kapellmästare i Kassel 1808, men trifdes
ej där och återvände, efter en resa till Wien, till
Giebichenstein vid Halle. - R. var en kombination af
musiker, litteratör och världsman. Hans Vertraute
briefe från Paris (3 bd, 1804-05) och Wien (2 bd,
1810, de förra öfv. på svenska 1804 -05 och de senare
1812) innehålla rika detaljer öfver ej blott musik,
utan äfven politik, litteratur och sällskapslif. Hans
tidningar och öfriga skrifter röja kritisk skärpa och
omdöme; de viktigaste äro Ueber die deutsche komische
oper (1774), Musika-lisches kunstmagazin (1782-91)
samt Studien jur tonkiinstler und musikfreunde
(1793). Hans tonsät-tarrykte hvilar hufvudsakligen
på hans kompositioner till Goethes sånger (4 dlr
med 118 nummer, 1809), hvarigenom han främjat den
tyska visans utveckling och banat väg för Schubert,
samt på hans sångspel, en genre, som han jämte
Hiller bidrog att skapa (Lieb’ und treue, Jery
und Bätely, Erwin und Elmire, Die geisterinsel
m. fl.). I öfrigt skref han operor, kantater,
psalmer och en mängd instrumentalmusik. Hans
biografi skref s af Schletterer (I, 1865),
C. Lange (1902) och W. Pauli (1903).
A. L.»

Reichardt [ra’j-], Gustav, tysk tonsättare, f. 1797,
d. 1884, studerade först teologi, därpå mu-

sik för Bernhard Klein och lefde sedan som eftersökt
musiklärare i Berlin, där han äfven en tid var
dirigent för den yngre "liedertafeln". Han blef
ryktbar genom de allbekanta manskvartetterna
Was ist des deutschen vaterland? (1825;
i svensk omtydning af J. Nybom "Hvad är de
skandinavers land?"), som snabbt blef tysk
nationalsång, eldande för enhetssträfvandena,
och Das bild der rose ("Rosens bild").
A. L.*

Reiche [ra’jche], Karl Friedrich, tyskfödd botanist,
f. 31 okt. 1860 i Dresden, filos, doktor, flyttade
1890 till Chile, blef 1896 föreståndare för botaniska
afdelningen af nationalmuseet i Santiago, botanist vid
Instituto agricola därstädes och gjorde åtskilliga
resor för Chiles utforskning. Hans större arbeten
öfver detta land äro Flora de Chile (spansk, 5 bd,
1896-1910) och Grundziige der pflanzen-verbreitung
in Chile (1907), hvartill kommer ett 30-tal smärre
skrifter. 1911 flyttade R. till Mexico, blef professor
i botanik vid universitetet i staden Mexiko och
har företagit forskningsfärder äfven i detta land.
C. Lmn.

Reichenau [ra’jchenao]. 1. ö i Bodensjöns
nedre del (Zeller- 1. Untersee), tillhörande
badensiska kretsen Konstanz, har en areal af
428 har med 1,514 inv. (1905) och sammanhänger
i ö. genom en 2 km. lång damm med fastlandet, ön
har sitt namn efter det af Pirminius 724 anlagda
bene-diktinklostret R. (lat. Augia dives), hvars
munkar under flera århundraden gjorde sig högt
förtjänta om vetenskapen. Klostret lades 1541 under
stiftet Konstanz, upphäfdes 1799 och förenades med
Baden. Klosterkyrkan innehåller Karl den tjockes
graf. - 2. (Tjech. Rychnov) Stad i östra Böh-men, 40
km. ö. om Königgrätz. 5,113 inv. (1910). Tjechiskt
högre gymnasium och väfskola. Textilindustri. -
3. (R.-T amins) By i schweiziska kantonen Graubiinden,
10 km. v. om Chur, vid Hinter-Rheins och Vorder-Rheins
förening. Byn har ett ståtligt, af en vacker
park omgifvet slott, där i slutet af 1700-talet
fanns en berömd uppfostringsanstalt, vid hvilken
hertigen af Chartres (sedermera konung Ludvig Filip)
1793-94 förtjänade sitt bröd som lärare. - 4. By
med vatten-och luftkuranstalt (Rudolfsbad) i en för
sitt milda klimat känd dal i Nedre Österrike,.vid
ån Schwar-za, med säsong maj-okt. Mer än 5,000
besökande. Hänförande sköna sommarnöjen ligga i nejden
af R. Se Haas, "R. und seine malerische umgebung"
(3:e uppl. JL899). 1-3. (J-F.N.) 4.Ln.

Reichenau [ra^chenao], Franz von, tysk diplomat,
f. 1857 i Wiesbaden, tillhör en gammal adelssläkt
från Nassau, blef 1880 referendar och inträdde 1885
på diplomatbanan. Han blef 1888 legationssekreterare
vid preussiska legationen hos Vatikanen, 1893
legationssekreterare i Haag och 1895 legationsråd i
Bukarest. 1896 blef han förste sekreterare vid tyska
beskickningen i Washington, 1898 generalkonsul i
Sofia och 1900 sändebud i Guatemala samt var 1903-05
sändebud i Chile, 1907-09 i Rio do Janeiro, 1909-11 i
Belgrad och maj 1911-april 1915 i Stockholm. R. har
inlagt stora förtjänster om sammanhållningen bland
tyskarna i de hufvudstäder, där han representerat
sitt land.

Reichenbach [ra’j-]. 1. Stad i preussiska
reg.-omr. Breslau (Schlesien), vid Peile, 15 km. s. ö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free