- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1261-1262

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reichardt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1261

Reichenbach-Reichenberg

1262

om Schweidnitz. 16,371
inv. (1910). Realgymna-sium. Stor
bomullsindustri. Kretsen R. innehåller de största
schlesiska s. k. väfvarbyarna. Historisk betydelse
har staden erhållit genom den af preussarna under
hertigen af Bevern vunna segern öfver österrikarna,
anförda af Daun och fältmarskalklöjtnanten Beck, 16
aug. 1762, samt genom kongressen och konventionen 27
juli 1790 mellan Preussen och Österrike, hvarvid
äfven sändebud från Polen, England och Holland
närvoro och hvarvid Österrike förklarade sig
villigt att sluta fred med Porten på villkor af
status quo, Preussen misslyckades i sin sträfvan
att få Thorn och Danzig, och upprätthållandet af
österrikiska Nederländernas författning beslöts. I
R. höllcs vidare underhandlingar i juni 1813
mellan England, Ryssland och Preussen, genom
hvilka England 14 och 15 s. m. förband sig att
med subsidier understödja de båda andra makterna
i kampen mot Napoleon. - 2. Stad i preussiska
reg.-omr. Liegnitz (Schlesien), nära sachsiska
gränsen och vid Görlitz-Dresden-järnvägen. 2,164
inv. (1910). Protestantiskt lärarseminarium. Yid
de förenade preussarnas och ryssarnas återtåg
till Schlesien från slagfältet vid Bautzen stod 22
maj 1813 vid byn Markersdorf nära R. en fäktning
mellan de förbundnes eftertrupp och de efterföljande
fransmännen och sachsarna. Preussarna nödgades utrymma
sin ställning, men Napoleon förlorade sin vän Duroc. -
3. (R. i m V o g 11 a n d) Stad i sachsiska kretsen
Zwickau, nära gränsen till Reuss-Greiz. 29,685
inv. (1910). Realskola med progyin-nasium, högre
väfskola. Betydande tillverkning af olika slags
yllevaror, dukar, kardulls- och kam-garnsspinnerier,
järngjuterier m. m. l-3. (J. F. N.)

Reichenbach [ra7j-], Georg von, tysk instru-mentmakare
och ingenjör, f. 24 aug. 1772 i Dur-lach, Baden,
d. 21 maj 1826, var först artilleriofficer och blef
1820 väg- och vattenbyggnadschef i Bajern. Före
sistnämnda år egnade han sig mycket åt konstruktionen
af astronomiska och geodetiska instrument, först
i förening med Utzschneider och Fraunhofer, senare
med Ertel. Särskildt hans cir-keldelningsmaskiner
och de därmed framställda meridiancirklarna vunno
stor berömmelse. B-d.

Reichenbach [ra’j-], Karl Ludwig von, tysk kemist,
f. 12 febr. 1788 i Stuttgart, d. 19 jan. 1869 i
Leipzig, vistades sedan 1836 för det mesta på godset
Schloss Reissenberg vid Wien. R. sysselsatte sig
under sina tidigare år med flera clika företaaj inom
bergsbruket, särskildt med ett järnverk i Blansko
(Böhmen). R. gjorde många kemiska undersökningar
af stort värde, hvarvid han dokumenterade sig som
en särdeles god iakttagare. Bland dessa arbeten
förtjäna ihågkommas hans undersökningar af meteoriter,
torrdestillation af trä och brunkol äfvensom andra
undersökningar inom .den organiska kemiens område,
hvarvid han upptäckte många nya ämnen, t. ex. paraffin
och kreosot. Hans forskningar på de naturvetenskapliga
.områdena hindrade honom icke att lämna sin fantasi
fria tyglar inom det psykologiska. Han trodde sig för
förklaringen af själslifvet kunna antaga tillvaron
af "ödisk-magnetiska" krafter och råkade genom att
hårdnackadt försvara sådana tankar i .de skarpaste
strider med berömda naturforskare, t. ex. Fechner,
Schleiden och C. Voigt. Sina tankar nedlade R. i ett
stort antal afhandlingar och

skrifter, hvilka närmare
finnas angifna i Pog-gendorffs
"Biografisch-literarisches handwörter-buch".
T. E. A.

Reichenbach [ra7]-], tyska
botanister. 1. Hein-richGottliebLudwigR.,f. 8
jan. 1793 i Leipzig, d. 17 mars 1879 i Dresden, filos,
och med. doktor, var praktiserande läkare och blef
1818 e. o. professor i medicin vid universitetet
i Leipzig, 1820 professor i naturalhistoria vid
mediko-kirurgiska högskolan och föreståndare för
naturhistoriska museet i Dresden, där han äfven
grundlade den botaniska trädgården. R. är mest bekant
för sina storartade planschverk, till hvilka han
själf tecknat och målat de konstnärliga taflorna:
Magazin der ästeti-schen botanik (96 kolorer. taflor,
1821-26), Illustratio specierum Aconiti generis
(föl., 72 kolorer. taflor, 1823-27), Iconographia
botanica exotica (3 bd, 250 kolorer. taflor, 1827-30),
Iconographia botanica seu plantce criticce (10 bd,
1,000 kolorer. taflor, 1823-32), Flora exoiica
(5 bd föl., 360 kolorer. taflor, 1834-36) och (med
biträde af sonen, se R. 2) Icones florce germanicce
et hel-veticce (2,800 kolorer. taflor, 1834 ff.). Han
utgaf äfven Deutschlands fauna (10 bd, 834 taflor,
1836-54). - 2. H e i n r i c h G u s t a v R.,
den föregåendes son, f. 3 jan. 1824 i Leipzig, d. 6
maj 1889 i Hamburg, blef e. o. professor i botanik
vid universitetet i Leipzig 1855 samt föreståndare
för botaniska trädgården i Hamburg och professor i
naturalhistoria 1863. Han var liksom fadern en flitig
deskriptiv botanist, företrädesvis inom orkidéerna,
och utgaf Xenia orchidacea (2 bd, 170 taflor,
1858-74, bd 3 utg. 1900 af F. Kränzlin) m. m. samt
var faderns medarbetare i det stora verket Icones
florce germanicce. l-2. C.Lmn.

Reichenbach [ra’j-], Moritz von. Se B e-t h u s y-H
u c.

Reichenberg [rarj-], tjech. Liberec, den mest
betydande tyska staden i Böhmen och landets största
industristad, ligger i nordvästra Böhmen, vid Neisse,
12 km. från tyska gränsen, vid föreningen af flera
järnvägar. 36,350 inv. (1910). R. är centralpunkten
för norra Böhmens ylleindustri med spinnerier,
väfverier (öfver 1,600 mek. väfstolar), färgerier
och appreturverk. Dessutom tillverkas där mattor,
maskiner, motorer, pianon, möbler, läder m. m. R. har
ett högre gymnasium, högre realskola, lärarseminarium,
teknisk skola, väfskola samt ett slöjdmuseum med
rikhaltiga industriella samlingar. Staden är på alla
sidor omgifven af industriförstäder, hvilka snart
komma att inkorporeras med den. Klädesindustrien i
R. började redan i slutet af 1500-talet. - Staden var
1622-34 en af Wallensteins besittningar och har efter
hans död tillhört familjerna Gallas och Glam-Gallas. I
tysk-österrikiska kriget 1866 var R. den egentliga
utgångspunkten för prins Fredrik Karls operationer.
J. F. N.

Reichenberg [rajabär], Angélique Charlotte Suzanne,
fransk skådespelerska, f. 1853 i Paris, åtnjöt
handledning af systrarna Brohan, debuterade 1868 på
Théåtre fran£ais som Agnes i Moliéres "L’école des
femmes" och blef "socié-taire" vid nämnda skådebana
1872, Hon intog, genom sitt fulländade utförande
af ingénueroller, en plats bland världsstadens mest
uppburna skådespelerskor. Med utgången af 1897 tog
hon afsked

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free