- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1265-1266

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reichardt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1265

Reichert-Reicke

1266

Reichert [ra’j-], Karl B o g i s l a u s, tysk
anatom, f. 1811, d. 1883, blef med. doktor 1836,
professor i anatomi i Dorpat 1843, i Breslau
1853 och i Berlin 1858. R:s arbeten beröra
hufvudsakligen embryologien och histologien, bland
hvilkas ifrigaste och framgångsrikaste forskare
han räknas. Äfven inom människans gröfre anatomi
gjorde han värdefulla undersökningar. Strängt
konservativ i sina vetenskapliga åsikter, blef han
mot slutet af sin lefnad tämligen isolerad och delvis
tillbakasatt. Bland R:s viktigare arbeten märkas:
Ueber die vis c erall) o g en der wirbelthiere (1837),
Das entwick-lungsleben im wirbelthierreiche (1840),
Der bau des menschlichen gehirnes (1859-61) och Die
fei-nere anatomie der gehörschnecke (1864). Jämte Du
Bois-Reymond utgaf han, efter J. Mullers död, "Archiv
fur anatomie, physiologie und wissen-schaftliche
medicin" (1859-77).

Reichlin-Meldegg [ra’]-], Karl Alexander, tysk
filosof, f. 1801, d. 1877 som professor i Heidelberg,
hade en tid varit katolsk präst och är som filosof
anhängare af Kant. Hufvudarbeten: Psychologie
(1837-38), System der logik (1870) och Das leben
eines ehemaligen römisch-katholischen priesters
(själfbiografi, 1874). S-e.

Reichmann [ra;j-], Theo d or, tysk operasångare
(baryton), f. 1849 i Rostock, d. 1903 i Mar-bach vid
Bodens jon. tillhörde efter växlande, anställningar
Wiens hofopera 1882-89 och ånyo från 1893. Under
mellantiden uppträdde han i Amerika. Han var en
berömd framställare af Wagner-rollerna Flygande
holländaren, Wolf ram, Telra-mund, Hans Sachs
m. m. Vid Baireuth-festspelen kreerade han 1882
Amfortas i "Parsifal" och medverkade vid dem till
1892. E. F-t.

Reichsacht [ra’jchs-], ty., riksakt. Se Akt.

Reichsanzeiger [ra^chsantsa^ger]. Se D e u t-scher
r e i c h s a nz e i ger und königlich preussischer
staatsanzeiger.

Reichsbote [ra7jchsbåte], Die, kristligt konservativ
tidning i Berlin, uppsatt 1872.

Reichsgericht [ra’jchs-], ty. 1. Tyska rikets högsta
domstol, i Leipzig, som började sin verksamhet l
okt. 1879. Den består af president och ledamöter
(reichsgerichtsräte) samt arbetar i regel på särskilda
afdelningar (civilsenate och strafse-nate) med hvar
sin ordförande (senatspräsident) och sex andra
ledamöter. Genom ledamöternas egen försorg utges
sedan 1880 domstolens domar och utslag under titeln
"Entscheidungen des reichs-gerichts", särskildt
"in civilsachen" och "in straf-sachen". 1888-95
uppfördes åt domstolen en egen byggnad (se Leipzig,
sp. 101 och fig. 6). - 2. En österrikisk domstol,
i Wien, för afgörande af kompetenskonflikter
mellan domstolar och förvaltningsmyndigheter
samt vissa förvaltningstvister.
C. G. Bj.

Reichshofen [ra’jchshåf-], stad i Elsass-Lothrin-gen,
området Unter-Elsass, vid järnvägen Hagenau
-Saargemiind, 43 km. n. om Strassburg. 2,885
inv. (1905). Järnindustri. Efter R. uppkalla
fransmännen vanligen slaget 6 aug. 1870, hvilket
tyskarna gifvit namn efter staden Wörth (se d. o.).

Reichsmark [ra’jchs-], myntv. Se Mark, sp. 995,
och Myntsystem, sp. 67.

Reichspartei [ra^chspartaj] 1. Deutsche

reichspartei, tyskt partinamn. Se F r i k o
n-servativa.

Reichstadt [ra7]-], tjech". Vdkupy, stad i norra
Böhmen, ö. om Böhmisch-Leipa. Omkr. 1,800 inv. Kejsar
Frans I bestämde 16 mars 1819, att slottet i R. med
tillhörande herrskap, som förut varit i Bajerns ego,
och åtskilliga andra gods i Böhmen, hvilket allt
vid den tiden innehades af storhertigen af Toscana,
skulle vid hertigdömet Luccas eventuella förening med
Toscana tillfalla kejsarens dotterson, Napoleon I:s
son Napoleon (se Napoleon 2), som erhöll titel hertig
af R. Denne, som afled 1832, kom aldrig i besittning
af godsen, ty Lucca tillföll först 1847 Toscana. Sedan
1875 äro godsen kejsar Frans Josefs privategendom.

Reichstadt [ra’j-], Napoleon Frans Josef Karl
Bonaparte, hertig af. Se Napoleon 2.

Reichsverband gegen die sozialdemokratie
[ra/jchsferbant gegen di såtsiäldemåkrati], ty.,
"riksförbundet mot socialdemokratien", en 9
maj 1904 i Berlin af general E. von Liebert (se
d. o.) stiftad förening, hvilken som sin uppgift
angaf samlande af alla kejsaren och riket trogna
tyskar utan politisk eller religiös partiåtskillnad
till kamp mot socialdemokratiens antimonarkiska
och revolutionära sträfvanden. Föreningen har i tal
och skrift utvecklat en tidtals synnerligen liflig
agitationsverksamhet och därvid ofta på grund
af oriktiga eller öfverdrifna framställningar
rönt kraftiga mothugg från socialdemokratiskt
håll, där den gått under vedernamnet
"Reichsliigenverband". Kort efter krigsutbrottet
i aug. 1914 inställde föreningen i "borgfredens"
intresse för obestämd tid framåt sin verksamhet.
V. S-g.

Reichwein [réik-], Georg, norsk militär, f. 1593
i Marburg, d. 5 maj 1667 i Bergen, stred som ung
på protestanternas sida i Trettioåriga kriget,
kom 1628 till Danmark, där han inträdde i armén,
förflyttades kort därefter som kapten vid Oplandska
regementet till Norge, där han nationaliserades
och kom att spela en framstående roll som officer,
bl. a. genom organiseringen af den 1628 upprättade
stående nationalhären. Som öfverstelöjtnant 1641
deltog han med heder i gränskrigen mot Sverige
1644-45 ("Hannibalsfejden"), representerade med energi
Danmark-Norge vid gränsregleringen 1649 ang. Idre och
Särna socknar mellan österdalen och Dalarna och blef
kommendant på Akershus 1654 samt adlad 1655. Med
stor skicklighet ledde R. 1658 återeröfringen af
Trond-hjems län, hvilket med en i antal underlägsen
styrka tappert försvarades af svenske guvernören
Klas Stiernsköld, som af den ridderlige R. fick
hedrande kapitulationsvillkor. R. var därpå
anställd i generallöjtnant J. Bjelkes stab under
fälttåget i Bohuslän 1659, befordrades s. å. till
generalmajor och blef 1666 stiftsbefalingsmand
i Bergen. - Se H. J. Huitfeldt-Kaas i
norsk "Hist. tidsskr.", ser. 3, bd 5.
K. V. H.

Reicke [ra’jke], Georg, tysk ämbetsman, f. 1863 i
Königsberg, beklädde flera poster i administrativa
verk, vardt 1897 justitiarie i Branden-burgs
konsistorium, men tog 1901 afsked på grund af
konflikter med öfverordnade till följd af deltagande
i "Goethebunds" moderna litteratursträf-vanden och
vardt 1903 andre borgmästare i Berlin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:38 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free