- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1289-1290

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reinhart ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karlstadts nattvardslära; hans senare lefnadsöden äro okända.

E. Ebg.

illustration placeholder

Reinhart [ra’jn-], Johann Christian, tysk målare,
f. 1761 i Hof (Bajern), d. 1847 i Rom, studerade i
Leipzig teologi, men vände sig 1778 till konsten,
studerade vid akademien i Dresden och begaf sig 1789
till Rom. Där påverkades han af Carstens, Hackert och
Koch. Han målade mest landskap från Roms omgifningar
med framhållande af det stora och betydande i naturen,
linjernas skönhet och formernas harmoni, sysselsatte
sig däremot icke med detaljstudium af form eller
ljuseffekter. Han blef jämte J. Koch en hufvudmålsman
för det s. k. historiska landskapet. Till hans bästa
målningar räknas hans landskap i Palazzo Massimi
i Rom. Han är representerad i Nya pinakoteket i
München af 4 landskap, i museet i Köln m. fl. Hans
konstnärliga karaktär lär man bra känna genom hans
Malerisch radierte prospecte aus Italien (1799, 72 blad).
Jfr
Baisch, "R. und seine kreise" (1882).

(G–g N.)

illustration placeholder

Reinhold [ra’jnhålt], Karl Leonhard, tysk filosof,
f. 1758 i Wien, d. 1823, blef som helt ung novis
i jesuitorden, och då denna förbjöds i Österrike,
ingick han i ett barnabitkollegium i Wien, där han
blef lärare i filosofi. Snart förde honom dock hans
filosofiska studier så långt bort från kyrkoläran,
att han vid 25 års ålder flydde ur klostret. Han
blef nu medarbetare i Wielands tidskrift "Der
teutsche Merkur", där han bl. a. skref
Briefe über die Kantische philosophie (1786–87),
som i hög grad bidrogo att göra Kants lära bekant i
vidare kretsar. Då han 1787 blifvit professor i filosofi
vid universitetet i Jena, slöt han sig till en början
nära till den kantska filosofien. Men redan i sitt
arbete
Versuch einer neuen theorie des menschlichen vorstellungsvermögens (1789)
gick han i vissa punkter utöfver Kant. Särskildt sökte
han öfvervinna den kantska motsättningen å ena sidan
mellan sinnlighet och förstånd och å den andra mellan
teoretiskt och praktiskt förnuft. Han saknar hos Kant
en högsta grundsats, ur hvilken allt kan härledas, och
tror sig ha funnit en sådan i "satz des bewusstseins"
(satsen om medvetandet), som han formulerar i följande
princip: "Föreställningen särskiljes i medvetandet från
det föreställda och från den föreställda samt refereras
på båda". Härur söker R. härleda såväl teorien om det
genom föremålen gifna innehållet i medvetandet

som läran om de af subjektet spontant frambragta
kunskapsformer, som till enhet sammansluta den
gifna mångfalden. 1793 öfverflyttade han till Kiel,
där han verkade som professor till sin död. Då han
hos Fichte fann sitt enhetssträfvande ännu bättre
tillgodosedt än i sin egen föregående filosofi,
anslöt han sig i
Auswahl vermischter schriften (1796)
till dennes riktning, liksom han några år därefter
påverkades af Bardili och längre fram af Jacobi.
Hans slutliga ståndpunkt utvecklas i
Die alte frage: was ist wahrheit? (1820). –
R:s biografi har skrifvits (1825) af hans son Ernst
Reinhold R.
(f. 1793, d. 1855), som från
1824 beklädde en filosofisk professur i Jena och
liksom fadern utgick från den kantska filosofien,
som han utvecklade till ideal-realism och spekulativ
teism. – Se äfven
R. Keil, "Wieland and R." (1885).

S–e.

Reinhold, C., pseudonym. Se Köstlin 1.

Reinholdt (ry. Rejngoldt),
Aleksandr Aleksandrovitj,
rysk litteraturhistoriker och högre ämbetsman,
f. 1856, d. 1902 i Petersburg, författade
Geschichte der russischen literatur von ihrem anfang bis auf die neueste zeit (1884–86),
en för sin tid mycket grundlig öfversikt af den
ryska litteraturens historia med värdefulla
bibliografiska uppgifter.

A–d J.

illustration placeholder

Reinick [ra’jn-], Robert, tysk målare och skald,
f. 1805 i Danzig, d. 1852 i Dresden, fick genom
studiet af Homeros och Theokritos sin håg väckt för
poesi och konst. 1825 började han studera måleri hos
K. Begas i Berlin och gjorde bekantskap med Kugler,
som uppmuntrade honom att fortsätta med poesien. I
Düsseldorf vistades han från 1838, egnade sig där
åt kopparstickarkonsten, men måste upphöra till följd
af ögonsjukdom, ådragen genom etsandet. 1838–41
vistades han i Rom, återvände till Tyskland, slog sig
1843 ned i Dresden, där han lefde sina sista år i
poetiska och konstnärliga sysselsättningar. Af hans
poetiska arbeten må nämnas den af honom jämte Kugler
1833 utgifna
Liederbuch für deutsche künstler,
hvarmed i Tyskland början gjordes att utge den sortens
utstyrda verk, samt
Lieder eines malers (1838),
med 31 raderingar af honom själf, 30 af andra konstnärer
i Düsseldorf. Vidare utgaf han
Lieder (1844;
i 5:e uppl. 1863 finns R:s biografi)
samt böcker för ungdomen, såsom
Illustrirtes ABC-buch für grosse und kleine kinder (1845),
Lieder und fabeln für die jugend (1849) m. fl.
Hans ungdomsdikter utkommo samlade under titeln
Reinickes märchen-, lieder- und geschichtenbuch (14:e uppl. 1905).
Därjämte öfversatte han Hebels "Alemannische gedichte"
på högtyska (1851). Till många af dem komponerades musik
af Spohr, Marschner, Schumann, Kücken m. fl.

C. R. N.*

Reinicke [ra’jn-], René, tysk målare och tecknare,
f. 1860 nära Halle, studerade i Weimar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free