Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rekrytera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1311
Rektorat-Rekviem
1312
ten förenad med en synnerligen hög
social ställning. Häraf komma predikaten
magnificus och magnificens, som ännu tillkomma
universitetsrektorerna. Där regenten eller en
medlem af hans hus bekläder rektorsvärdigheten
vid ett universitet, bär han titeln rector
magnificentissimus. Jfr 111 u-stris, Xonrektor,
Magnificus, Skolväsen och Universitet.
P. E. L-m.
Rektorat, rektorstjänst, rektorsämbete.
Rektor^st, lärjunge i högsta klassen,
"rektorsklassen", af den forna trivialskolan.
Rektorsklassen, skolv. Se Konrektor.
Rektorsmöten. Enligt gällande läroverksstadga äro
rektorerna vid de allmänna läroverken skyldiga att,
då K. M:t på vederbörande öfverstyrelses framställning
finner sådant påkalladt, mot den ersättning, som
af K. M:t bestämmes, sammanträda för att utbyta
erfarenheter och öfverlägga om viktigare frågor
rörande den högre undervisningen. Enahanda skyldighet
åligger enligt gällande seminariestadga rektorerna
vid statens folkskoleseminarier. Enligt tidigare
bestämmelser skulle rektorerna vid de allmänna
läroverken sammanträda till rektorsmöte hvart tredje
år. För närvarande är ingen tid i sådant afseende
föreskrifven; det senaste rektorsmötet hölls 1906. Den
ifrågavarande institutionen torde ha mist något af
sin förra betydelse, sedan en central öfverstyrelse
upprättats, som under sina inspektioner uppsamlar
erfarenheterna från de olika läroanstalterna.
P. E. L-m.
Rektorsprogram. Se Program.
Rektoskop [-åp; af lat. refctum, ändtarm, och
grek. skopé~ifn, se], med., instrument, medelst
hvilket man kan se in i och närmare undersöka
ändtarmen Flera olika typer af rektoskop finnas,
dels sådana, som påminna om vaginalspekula
(undersökningsinstrument för kvinnas slida och
lifmoder), sammansatta af två mot hvarandra
saxformigt rörliga, rännformiga skänklar,
dels andra tubliknande, hela rör, hvilkas inre
mynning upplyses af en liten elektrisk lampa.
I. H.
Rektovaginälfistel, med., en oftast i samband med
förlossning uppkommen abnorm kommunikation mellan
ändtarmen (refctum) och slidan (vafgina), i allmänhet
vållande svåra obehag genom ofrivillig afgång af
tarminnehåll eller gaser genom blygden. För att
ernå läkning kräfves ofta ett eller flera operativa
ingrepp. Bvn.
Rekuperativ (af lat. recuperäre, återtaga), tekn. Se
Regenerator.
Rekurre’ns (af lat. recufrrere, löpa ånyo, upprepas),
geol., upprepning. Då i en eruptiv bergart något
mineral befinnes icke på en gång, utan två särskilda
gånger ha utkristalliserat ur den ursprungliga
smältmassan, säges det förekomma "med rekurrens"
eller vara "af två generationer". Så är händelsen
hos bergarter, som ha porfyrisk struktur. De i den
finkorniga mineralblandningen liksom inneslutna
större kristallerna af något bland dennas mineral ha
utskilts först, innan massan i sin helhet stelnat,
och tillhöra så att säga en äldre generation.
E. E.
Rekurre’nt feber (af lat. recu’rrere, återkomma). Se
Tyfus.
Rekurrernt serie (se Rekurrens), mat., kallas en
potensserie, där koefficienterna för ett antal
successiva termer äro förbundna med hvar-
andra genom en lineär ekvation med konstanta
koefficienter. Om termerna i den rekurrenta serien äro
u0, u^x, u2x2, u3x3, o. s. v. och man
antar, att i den nämnda ekvationen böra ingå
tre termer, så kan denna ekvation sättas under formen
där 11 "
utmärka koefficienterna
’n -fi,’ "n -f 2
för xn, xnJrl, oonJr<i i serien och a, b äro
konstanter. Det enklaste; slaget af rekurrenta serier
är den geometriska serien
a, aqx, aq2x2, aq3x3, o. s. v. i hvilken
koefficienterna för två successiva termer äro
förbundna genom ekvationen un , 1 = qun . - Då
ekvationen mellan termerna är gifven, kunna summan och
den allmänna termen bestämmas genom en enkel metod;
om t. ex. den gifna ekvationen är
^+2 = 4wn + l -3"n
och man antager de två första termerna
vara l och 4, så blir den allmänna termen l/2
(3n~^~l - 1) x11 och summan af hela serien
l ___
l_4ar + 3*2.
Hvarje bruten rationell funktion kan utvecklas
i rekurrent serie. Teorien för de rekurrenta
serierna utbildades först af Moivre och
fulländades af Euler. Den användes af Moivre inom
sannolikhetskalkylen och af Daniel Bernoulli vid
approximativ beräkning af numeriska ekvationers
rötter. Då emellertid sättet för bestämmande af den
allmänna termen i sak sammanfaller med lösningen
af en lineär differensekvation, har teorien
för rekurrenta serier genom differenskalkylens
utbildning förlorat sin väsentliga betydelse.
d- F.)
RekuYs (lat. recufrsus, fr. recours], jur., betecknar
en saks hänskjutande till öfverordnads pröf-ning
och användes i tysk rätt ofta som liktydigt med
besvärsförfarande, särskildt i förvaltnings-rättsligt
afseende. I svensk rätt, där det administrativa
besvärsförfarandet sedan gammalt varit tämligen
noggrant regleradt, kan däremot rekurs användas
för att beteckna icke besvärsförfarandet, hvilket
förutsätter, att viss myndighet fattat beslut,
som genom besvären dragés under annan myndighets
pröfning, utan det förfarande, som eger rum,
då inom en och samma myndighet en underordnad
befattningshafvares åtgärder anmälas hos öfver-ordnad
befattningshavare till omedelbar rättelse. Uttrycket
rekurs brukas därjämte i den särskilda betydelsen,
att en kyrklig själfstyrelsemyndighets beslut
underkastas kontrollpröfning genom statlig myndighet
(recursus ab abusu), men rekurs i denna mening
förutsätter principiellt, att kyrkan intar en
särställning under ledning af myndigheter, hvilka
som kyrkliga lyda under någon utom staten varande
makt, såsom i den romerska kyrkan påfven i Rom.
Rid.
Rekviem (lat. refquiem, ack. af refquies, ro,
hvila), inom den romersk-katolska kyrkan själamässan,
mässan för de döde (Missa pro defunctis), firas på
begrafningsdagen eller årsdagen för dödsfallet eller
på Alla själars dag (2 nov.) och har sitt namn efter
begynnelseordet i antifonien Requiem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
