- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1321-1322

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Relationsmetoden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1321

Relativ majoritet-Relief

1322

tionspotentialen. Gravitationens verkningar
måste anses fortplanta sig med ändlig hastighet,
praktiskt taget med ljusets. - De utarbetade
relativitets-teorierna ha stort filosofiskt
värde. Med fysikens praktiska tillämpning ha de
emellertid intet att skaffa, enär de nya teoriernas
egendomligheter bli af betydelse först, när det
är fråga om astronomiskt enorma afstånd eller om
hastigheter af samma storleksordning som ljusets.
&-r H-

Relativ majoritet, statsr. Se Omröstning, sp. 707.

Relativtal, astron. Se Solen.

Relativt krigskontraband, jur. Se Kontraband, sp. 906.

Relativum (lat., "syftande på", "hänförande sig till",
med underförst. verbum, ord), gramm., en beteckning
för sådana ord (pronomina, af dem härledda adverb
och konjunktioner), som så förbinda satser med
hvarandra, att den af relativet inledda satsen
uppfattas som bisats, uttryckande olika slag af
syntaktiska förhållanden, såsom attribut, rums-,
tids-, orsaksadverbial o. s. v. Vanligen förstås
under relativum relativt pronomen (se Pronomen).
K. F. J.

Relaxa’ntia 1. endast Laxa’ntia, lat., förr nyttjad
term, liktydig med laxativ, afförande medel (se
d. o.).

Relaxation (lat. relaxatio, lösgöring, befriande,
mildring). Se Inteckning, sp. 754-755.

Relaxationsmetoden, skpsb., en af F. H. af Chapman
uppgjord konstruktionsmetod för att åt ett fartygs
undervattenskropp ge den för välseglin g lämpligaste
formen. 1794 utförde Chapman en mängd (öfver 2,000)
försök med olika formade kroppar för att utröna,
hvilken form visade sig förorsaka minsta motstånd vid
kroppens rörelse i vatten. Bland de resultat, hvilka
erhöllos af dessa försök, var det särskildt ett, som
gaf anledning till uppkomsten af den ifrågavarande
konstruktionsmetoden. Chapman hade nämligen funnit,
att i hänseende till akterskeppets form den kropp
rönte minsta motstånd, hvars akterskepps diago-naler
gjorde 13° 17’ vinkel mot en i diagonalens plan
dragen horisontal linje. Detta rön tillämpade han
därför vid konstruktion af fartyg på det sätt,
att han såvidt möjligt gjorde diagonalerna i och
under fartygets låringar rätliniga samt löpande
i sådan riktning, som i det föregående blifvit
angifvet. En af dessa diagonaler kallade han
relaxationslinjen, och hela metoden, som grundades
på tillämpningen af relaxationslinjen, fick namn af
relaxationsmetoden. Chapman öfvergick emellertid
sedermera från denna metod till den äfven af honom
framställda paraboliska konstruktionsmetoden. (Jfr
Chapman, F. H. af.) J.G.B. (C.K.S.)

Relaxera (lat. relaxare, göra lös igen), ned-spänna,
vederkvicka, mildra.

Relegation (lat. relegatio), förvisning från skola
eller bildningsanstalt (se under Förvisning). -
Relegatio var i det gamla Rom ursprungligen ett straff
inom familjen, i det att husfadern kunde förvisa
barn och slafvar till någon landtgård, där de hade
att förrätta hårdt arbete. Under kejsartiden blefvo
förvisning till ett bestämdt ställe (deportatio)
och förvisning från ett ställe (vanligen Kom) vare
sig med fritt val af boningsort eller till någon viss
plats vanliga straff.

Med det senare straffet eller relegationen var
icke, som med deportationen, förenad förlust
af medborgarrätt eller förmögenhet. Litt.:
Th. Mommsen, "Römisches strafrecht" (1899). -
Relegera, fr. reléguer, aflägsna, förvisa lärjunge
från läroverk eller högskola.

Relegera. Se Relegation.

Releva’nt (af lat. relevare, höja, lyfta), viktig,
betydelsefull.

Relevé [rolve], kokk., kallas i den franska kokkonsten
de rätter (fisk o. d. eller kött), som följa närmast
efter soppan (Relevé de poisson och R. de boucherie).

Relevera (fr. relever], förhöja, upphjälpa.

Relévium (lat.; fr. relief). Se Länsväsen, sp. 199.

Relief [-liä’ff], fr. relief, it. rilievo (af
lat. relevare, upphöja), "upphöjdt arbete", skulptur,
där figurerna eller ornamenten höja sig från ett
gemensamt underlag, en bakgrund, vid hvilken de äro
fästa. Reliefen kan således liksom en målning eller
teckning ses från endast en sida, i motsats till
statyer och grupper, som äro fristående och kunna ses
från alla sidor. - När bilderna föga höja sig öfver
ytan, kallas framställningen l å g-l. plan-relief
(bas-relief, basso rilievo); när de framträda med
ungefär hälften af den fulla rundningen, heter
det hög-relief (haut-relief, allo rilievo}. För
mellanliggande grader användes rätt och slätt
benämningen relief eller half relief (demi-relief,
mezzo rilievo). En ofver-gång från den enkla, i sten,
trä e. d. ristade eller graverade konturteckningen
till lågreliefer bildar den s. k. k o i l a n a g l
y f en (se d. o.), karakteristisk för den egyptiska
konsten. I motsats härtill förekomma inom den
senromerska liksom inom renässansens konst reliefer,
där vissa delar, t. ex. hufvud, ben, blommor, äro
utarbetade i full rundning och fritt höja sig från
ytan. - Som en regel inom hvarje konsthistorisk
utvecklingsperiod kan antagas, att reliefen
fortskrider från låg till hög, liksom att figurerna
i början ställas i ett plan, medan man sedermera
söker genomföra en perspektivisk anordning med
figurerna af olika storlek på förgrund, mellanplan och
bakgrund. Exempel på det förra kompositionssättet äro
t. ex. Parthenonrelieferna från den grekiska konstens
blomstringstid (se fig. på pl. II till art. B i l d h
u g g a r k o n s t), på det senare Ghibertis bronsdörrar
till baptisteriet i Florens från renässansens
första skede (se pl. till art. Ghiberti). Reliefen
behandlas i den samtida konsten med största frihet,
framför allt i italiensk och spansk skulptur. Reliefer
från den grekisk-romerska antiken finnas afbildade
i bl. a. artiklarna Alexandersarkofagen, Amfion,
Bellerofon, Bildhuggarkonst (pl. II-IV), Dans
(fig. 2 o. 4), Dionysos (fig. 1), Eleusis (fig. 2),
Germaner, Helena, Hieroduler, Magne-sia, Mithra,
Nereider, Okeanos, Orfeus, Pergamon (fig. 4) och
Poseidon; från andra forntida folk i art. Assyrien,
Babylonien, Bildhuggarkonst (pl. I), Egypten
(pl. III), Filistéer, Fornlämningar (amerikanska),
Hammurabi, Persepolis m. fi.; från den kristna tiden
bl. a. i art. Bildhuggarkonst (pl. V-VII) och Pistoja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free