- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1323-1324

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Relationsmetoden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1323

Relief act-Religion

1324

Jfr äfven pl. till art. Elfenbenssnideri, Keramik och
Medalj. - Man talar äfven om relief i en målning, där
vissa partier synas framträdande framför de öfriga. -
I figurlig mening brukas ordet relief i betydelsen
förhöjd glans, egenskapen att vara framträdande och
i ögonen fallande. Upk.*

Relief act [rili’f ä’kt], eng., kyrkohist. Se Irland,
sp. 863.

Relief emalj [-liä’ff-], konstind. Se Emalj.

Relief fotograf i [-liä’ff-], en på fotografisk
väg åstadkommen reliefbild; äfven benämning på en
fotografisk bild, på hvilken genom helt och hållet
manuell behandling vissa bildpartier blifvit upphöjda,
så att en reliefbild erhållits. - På fotografisk
väg kan en reliefbild framställas på följande sätt:
En med kromatgelatin (se Kromgelatin) öfvergjuten
glasskifva belyses under ett negativ eller diapositiv,
hvarvid kromatgelatinet blir garfvadt i den mån
ljuset inverkat och därför sväller mer eller mindre
vid efterföljande behandling i kallt vatten. Man
erhåller sålunda en gelatinrelief, som sedan kan
afgjutas i gips. Gipsafgjut-ningen kan i sin tur
tjäna till form för afgjutning i annat material. Jfr
F o t o p l a s t i k. J. Htzg.

Relief karta [-liä’ff-], en karta, som i relief
framställer jordytans nivåförhållanden. Vanligen måste
för att vinna tydlighet höjdskalan härvid tagas ända
till 10 gånger större än längdskalan. Relief -kartor
förfärdigas af papier-maché, gips m. m. Jfr Höjdkarta.
E-E.

Relieftryck [-liärff-] kallas det tryck, som nyttjas
i böcker för blinda och hvilket dessa kunna lära
sig läsa medelst känseln. Man använder härvid
hufvudsakligen tre system: det latinska alfabetet,
som emellertid, till följd af det stora utrymme
det kräfver, om skriften skall bli tydlig nog och
åtskilliga bokstäfvers för känseln svårfattliga form,
numera är föråldradt, det moonska, som i viss mån
grundar sig på det latinska och har ansetts särskildt
lämpa sig för äldre personer med nedsatt känsel, samt
det brailleska, som så godt som öfverallt utträngt
de andra systemen. Med detta kunna t. o. m. noter
göras tillgängliga för de blinde, och genom detta
kunna dessa ganska lätt skriftligen meddela sig med
hvarandra genom att begagna en särskildt inrättad
skrif- eller tryckapparat. I Nord-Amerika användes
mest modifierade former af Brailles system,
kallade american braille. I Sverige tryckas
böcker i brailleskt tryck bl. a. vid Tomteboda
blindinstitut, där de stereotyperas. För hand
skrifvas lämpligast sådana böcker, som blott få ringa
spridning. Jfr B l i n d u n d e r v i s-n i n g.
Ge. Å.

Reli’gio IPcita, lat., (af staten) tillåten
religion. Se Kristendomsförföljelser.

Religion (lat. relVgio-, enligt Lucretius af ligäre,
binda, enligt Cicero af lefgere, hopplocka, samla)
synes i sitt tidigaste skede i det hedniska Kom ha
betydt den obestämda rysning och bäfvan, som människan
känner inför det hemlighetsfulla. Sedan blef religio
beteckning för de åtgärder, som människan vidtar för
att reda sig med tillvarons hemlighetsfulla makter,
d. ä. för offer och andra riter, som tillhöra fromhet
och gudsdyrkan. - Vidare betecknades hvarje särskild
form af gudsdyrkan med detta namn. Så kallade de
kristne sin tro och kult för den sanna religionen
i mot-

sats mot hedendomen. Under medeltiden erhöll ordet
religion en inskränktare användning i betydelsen
munkregel och munklif. Så småningom har den betydelse
stadgat sig, i hvilka vi bruka ordet, nämligen
för att beteckna en viss grupp djupt ingripande
företeelser i människolifvet på skilda tider och
hos alla af oss kända stammar och folk. För att
sammanfatta dessa företeelser har man uppställt
definitioner, af hvilka en del, motsvarande hvad
man förr kallade "historiskt religionsbegrepp",
nöjer sig med en beskrifning, t. ex. "Religionen är
den summa af känslor, som uppväckas i människans
sinne af det dunkla medvetandet af närvaron i
henne och omkring henne af makter, på samma gång
henne öfverlägsna och analoga med henne, med hvilka
hon kan träda i förbindelse, af föreställningar,
som alstras af dessa känslor och som ge åt dem
bestämda föremål, och af rituella handlingar, till
hvilka hon drifves af det gemensamma inflytandet
af dessa känslor och dessa trosföreställningar"
(Marillier). "En religion är ett i sig slutet system
af föreställningar och handlingar, som ha afseende
på heliga, d. v. s. af-skilda, förbjudna ting;
dessa föreställningar och handlingar förena alla
dem, som höra dit, i ett och samma andliga samfund"
(Durkheim, som oegentligt använder ordet kyrka om
sådana religiösa enheter i allmänhet). "Eeligion är
ett ständigt umgänge mellan ett bestämdt osynligt
väsen och dess mänskliga anhöriga" (Duhm). Andra
definitioner ("filosofiskt religionsbegrepp") söka
ange religionens väsen, såsom Wundts: "Religion
är känslan af människans och den henne omgif-vande
världens tillhörighet till en öfversinnlig värld,
i hvilken hon tänker sig de ideal förverkligade,
som för henne utgöra de högsta målen för mänsklig
sträfvan"; eller Schleiermachers, enligt hvilken
religionen är åskådande af universum och känslan af
absolut beroende, eller W. James’ därmed besläktade:
"Religionen är den totala reaktionen mot tillvaron".

Hur viktig gudstron i sina vidt skilda former än
är för religionen, finnes det dock dels hos de
primitiva stammarna riter och sedvänjor, dels på
ett högre stadium buddismens ursprungliga form,
som måste hänföras till religionens område utan att
innebära tro på och kult af öfvernaturliga väsen. Det
betydelsefullaste kännetecknet på religion synes vara
åtskillnaden mellan helig och profan. Religiös eller
from är den, för hvilket något är heligt. Helighet är
gudomens väsentligaste egenskap, som gör sig gällande,
i samma mån som gudstron är religiöst verksam. De
heliga riter och formler, hvilka på religionens
lägre stadier utgöra dess egentliga innehåll,
utmynna inom den högsta religionen i innerlig
bön, hvilket föranleder Auguste Sabatier till
definitionen: "Religionen är hjärtats bön". Litt.:
C. P. Tiele, "Inledning till religionsvetenskapen"
(1903), E. Lehmann, "Religionsvetenskapen"
(1914), N. Söderblom, "Studiet af religionen"
(2:a uppl. 1908), "öfversikt af religionshistorien"
(2:a uppl. 1914) och "Gudstrons uppkomst" (s. å.).
N. S.

Om jordens viktigaste religioner se specialartiklarna
Kristendom (jämte Kristologi, Katolicism,
Grekisk-katolska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan och
P r o t e-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free