Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 1367-1368 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Remmert ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Remscheid [-sajt], stad (stadskrets) i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), 5 km. från
Lennep och nära 8 km. från Solingen, vid en viktig
järnvägsknut. 72,159 inv. (1910). R. är Tysklands
Eskilstuna eller Sheffield, medelpunkten för en
storartad tillverkning af järn- och stålarbeten
(i omkr. 1,100 verkstäder, af hvilka de
största ha omkr. 1,500 arbetare), som afsättas
öfver hela jorden. Denna industri skapades
på 1500-talet af protestantiska flyktingar
från Frankrike och Belgien. – Staden har ett
realgymnasium med realskola och en fackskola
för klensmides- och stålvaruindustrien. Till
R:s kommun räknas 84 industriella förorter.

J. F. N.

Remsen [rermsn], Ira, amerikansk kemist, f. 1846
i New York, var i många år professor i kemi vid
Johns-Hopkins-universitetet i Baltimore och är
numera som emeritus dess president, har uppsatt och
utger sedan 1879 tidskriften, "American chemical
journal", har författat läroböcker i kemi och utfört
undersökningar öfver sulfonsyror, sulfaminsyra och
sulfamider.

K. A. V–g.

Fig. 1. Gjuten remskifva. Fig. 2. Amerikansk tudelad stålplåtremskifva. Fig. 3. Träremskifva i två halfvor.

Remskifva, mek., en hjulformad maskindel med bred
krans, afsedd att placeras på en axel och där bilda
löpbanan för en drifrem i en remledning. Remskifvor
utföras i allmänhet af gjutet eller smidt
järn (fig. 1). Andra material, såsom pressad
stålplåt (fig. 2), trä (fig. 3), pressad
trämassa (hårdpapper), förekomma äfven vid mindre
dimensioner, där speciella fordringar på lätthet
eller motståndsförmåga mot fuktighet icke lämpligen
fyllas af vanliga järnskifvor. Rembanan på skifvans
krans utföres antingen plan eller svagt kullrig. På
en drifaxelskifva skall den vara plan; på den drifna
axelns skifva bör den vara kullrig. En remskifva kan
antingen vara fast förbunden med axeln, s. k. fast
skifva, då skifvans naf är medelst kilar, skrufvar
e. d. så fäst vid axeln, att denna deltar i skifvans
rotation, eller också anordnad fritt roterande,
oberoende af axelns rörelse, s. k. lösskifva eller
nollskifva, då skifvans naf endast är förhindrad
att röra sig i axelns längdriktning. Nollskifvan
förekommer endast bredvid en fast skifva och har
till uppgift att uppbära en drifrem, då den ej skall
öfverföra kraft. För att minska remmens spänning, då
den ej drar den drifna axeln, plägar nollskifvan vara
af något mindre diameter än den bredvidsittande fasta
skifvan. En remskifva uppsattes, om den är utförd i
ett stycke, genom att från sidan trädas på sin axel;
för att kunna utan hinder af befintliga axellager
och andra delar af en transmission uppsätta skifvor,
finnas s. k. tudelade remskifvor, utförda i två
halfvor, som hopfästas medelst skrufvar. Se Rem,
Remledning och Transmission.

G. H–r.

Remsmaskin, tekn., för skärning af korkskifvor. Se
Korkfabrikation.

Remsmörja, tekn. Se Konsistensfett.

Remspak, mek. Se Remgaffel.

Remspännare, mek., anordning för att spänna drifremmar
i en remledning. I sina vanliga utföringsformer
består den af två par klämbackar, i hvilka
remändarna infästas och som genom skrufspindlar
tvingas tillsammans.

G. H–r.

Remtransportör, mek., anordning för transport af
massgods, bestående af en ändlös rem, som löper
öfver valsar med ofvansidan i det plan och den
rörelseriktning, hvari godset skall föras. Godset
placeras på remmen och afstjälpes därifrån antingen
genom fritt fall vid transportörens ända eller
på annat ställe af banan genom ställbara hinder.

G. H–r.

Remtyg, Remtygspersedlar, krigsv., kallas i svenska
armén sedan gammalt de af soldatens persedlar, hvilka
tjäna att uppbära hans vapen eller ammunition,
såsom lifrem eller axelgehäng, patronväska,
kartuschlåda med tillhörande remmar o. d. Dessa
persedlar inräknas numera i munderingen.
Se Mundering.

C. O. N.


Remuneration (lat. remuneratio), belöning,
vedergällning, vederlag.

Remuneratorisk gåfva (nlat. donatio remuneratoria,
af lat. remunerari, vedergälla, löna), jur., gåfva,
som är afsedd att löna en gifvåren bevisad välgärning
eller gjord tjänst. I den romerska rätten förekom
beträffande sådan gåfva undantag från den eljest
gällande regeln, att gåfva kunde återkallas på grund
af mottagarens ådagalagda otacksamhet. Efter förebild
häraf har hos oss i 1734 års lag (jordabalken kap. 8 § 3)
upptagits ett stadgande att, medan gåfva af fast
egendom i allmänhet fick återkallas, om mottagaren
gjort gifvåren märklig orätt eller skada, uteslöts
denna befogenhet vid remuneratorisk gåfva ("gåfva
för mödo och arbete, eller gjord tjänst gifven"). I
vår nu gällande rätt (k. förordn. 21 dec. 1857 § 6)
är detta stadgande bibehållet, och dessutom är
mottagaren af remuneratorisk gåfva i fast egendom
fritagen från den annan mottagare af fastighetsgåfva
åliggande understödsskyldigheten gentemot gifvaren
och dennes barn. Jfr Gåfva.

C. G. Bj.

Remus. Se Romulus.

Remusat [-mysa’], fransk adelsfamilj, af
hvars medlemmar följande vunnit historisk
ryktbarhet. 1. Claire Élisabeth Jeanne de R., född
Gravier de Vergennes, grefvinna, fransk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>