- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1377-1378

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Renard ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1377

Renbetesfjäll-René

1378

handlingar och öfverläggningar rörande den
internationella rättens vidare positiva utbildning och
därigenom vunnit en omfattande praktisk erfarenhet
och erkänd auktoritet. R. har varit franskt
ombud vid åtskilliga diplomatiska konferenser,
bl. a. 1899 och 1907 års fredskonferenser och
tillhör permanenta skiljedomstolen i Haag. 1907
erhöll han halfva Nobelfredspriset och är led. såväl
af Franska institutet, hvars president han vardt
1896, som af Institut de droit international. Han
åtnjuter genom sin lugna logiska skärpa, sina
omfattande kunskaper och sin medlande förmåga
ett allmänt och stort anseende som den främste
franske folkrättsjuristen. R. redigerar sedan 1880
"Archives diplomatiques" och har skrifvit ett flertal
uppsatser och afhandlingar i tidskrifter rörande olika
folkrättsliga ämnen; bland öfriga arbeten må nämnas
hans Introduction å Vétude du droit international
(1879) samt hans gemensamt med sin äfven frejdade
kollega vid Parisfakulteten, Lyon-Caen, utgifna och
prisbelönta Traité de droit commercial (S bd. flera
i nya uppl., 1888 ff.). Rid.

Renbetesfjäll, Renbetesland. Se Jämtländska
renbetesfjällens skogsfond
samt Lappar, sp. 1208.

Renbetesfrågan, svensk-norsk tvistefråga om svenska
flyttlappars rätt att viss tid om året beta sina
renar på norskt område. Se Lappar, sp. 1209–12.

Renbly. Se Bly 2.

Renbromsen, zool. Se Boskapsbroms.

Rencontre [räkå’tr], fr., möte, (fientligt)
sammanträffande, sammandrabbning, som man ej väntat
sig. Jfr Duell och Renkonterstrid.

Rendahl, Klas Vilhelm, tonsättare, f. 4 april
1848 i ölmestad, Jönköpings län, musiklärare vid
högre allmänna läroverket i Karlstad 1873- 1913,
domkyrkoorganist därstädes sedan 1877, har komponerat
piano- och orgelstycken äfvensom en-och flerstämmiga
sånger, kantater m. m. samt utgif-vit De antika
tonarterna, kritiska studier . . . af en sanningsvän
(1878). Han har inlagt stora förtjänster om den
svenska kyrkosången. R. blef 1900 led. af Mus. akad.
A. L.*

Rendalen, en skogrik norsk dal, parallell med
Österdalen på dennas östsida, omslutande den 35
km. långa Storsjö och genomfluten af Glommens
stora biflod Rena (se d. o.) ända till dennas
utlopp vid Rena järnvägsstation (Aamot). R. är
ett pastorat, deladt i häradena och socknarna
Ytre R. och Övre R., inalles 3,158,55 kvkm. med
sammanlagdt 3,289 inv. (1910). I östkanten af R.,
mellan Trysilelven och Rena, reser sig s. v. om sjön
Fæmunden vid Sölenvandet dessa trakters högsta fjäll,
det vackra och imposanta Rendalssölen (1,751 m.),
genom en djup inskärning deladt i en östlig och en
västlig topp, med vidsträckt, storslagen utsikt.
K. V. H.

Rendalssölen. Se R e n d a l e n.

Rendant [rada’], fr., redogörare, kassaförvaltare,
skattmästare.

Rendement [rädma’], fr., afkastning,
behållning, produkt (vid tekniska processer,
t. ex. socker-fabrikation), en maskins effekt.

Rendenarasen, husdjurssk., ett
nötkreatursslag, tillhörande den österrikiska
alpboskapen. Afvels-området ligger i Judicarien i
södra Tyrolen. Lef-

Tryckt den

15

vande vikt i medeltal 315 kg. Mjölkafkastning pr ko
och år omkr. 1,000 kg. Färgen är mörkt ka-stanjebrun
till svartbrun. H. F.

Rendera [ragdera], fr. renare (af lat. re’ddere,
eg. ge tillbaka), inbringa, afkasta, ge i vinst
eller inkomst.

Rendez-vous [rädevö], fr., eg. "infinn er!",
af-taladt hemligt möte mellan två älskande. - R e
n-dez-vous-stellung, ty., krigsv. Se G r u n d-st
all ning.

Rendjani, vulkan. Se L o m b o k.

Rendle [re’ndl], Alfred Barton, engelsk botanist,
f. 1865 i London, blef anställd vid botaniska
afdelningen af British museum 1888 och dess
föreståndare 1895. Han är en produktiv författare
inom de högre växternas systematik. C. Lmn.

Rendsburg (da. Rendsborg), kretsstad i
preussiska reg.-omr. Schleswig, vid Eider och
Nord-Östersjökanalen, öfver hvilken 3 svängbroar
föra. 17,314 inv. (1910). Staden ligger på
en sandslätt och består af 3 delar: den trångt
byggda Altstadt på en ö i Eider, Neuwerk på södra
(holsteinska) och Kronwerk på norra (slesvigska)
flodsidan. R. är den förnämsta staden vid Eider
och var före 1852 en stark fästning, som skulle
skydda den jylländska halfön. Nu har det uteslutande
betydelse som handelsstad, i det att det genom sitt
läge förmedlar en icke obetydlig genomgångshandel
mellan Östersjön och Nordsjön. R. har äfven några
större fabriker, såsom bomullsväfveri, garfverier,
brännvinsbrännerier, en fabrik för tillverkning af
gödselmedel samt ett järngjuteri (n. om staden). Det
har ett gymnasium med realgymnasium. I förstaden
Budelsdorf (4,608 inv., 1910) ligger järnverket och
maskinfabriken Karlshytte. – På Eiderön, där det
gamla R. ligger, slöts 811 den bekanta freden mellan
Karl den store och konung Hemming. R. nämnes först
1199, under namnet Reinholdsborg. Staden, som under
Fredrik III:s tid (1648–70) erhöll nya fästningsverk,
utvidgades under Kristian V genom anläggning af
Neuwerk och Kronwerk. Den eröfrades af K. G. Wrangel
i dec. 1643, men utrymdes i juli 1644 och belägrades
1645 af H. Wrangel, ännu då Brömsebrofreden slöts. I
R. dog Kristian VII 1808. 16 dec. 1813 afslöts här
mellan Sverige och Danmark ett stillestånd, som sedan
ledde till freden i Kiel. 24 mars 1848 intogs R. af
prins Fredrik af Augustenborg och förvandlades till en
stark vapenplats. I sept. 1852 började fästningsverken
slopas.
(J. F. N. L. W:son M.)

René (lat Rena tus), kallad den gode kung René,
titulärkonung af Neapel, grefve af Provence, var
andre sxm till hertig Ludvig II af Anjou och Jolanta
af Aragonien, f. 16 jan. 1409, d. 10 juli 1480. Genom
sitt gifte med Isabella af Lothringen fick han vid
hertig Karl II:s död 1431 rättsliga anspråk på detta
hertigdöme. Men hertigen af Burgund tog parti för
R:s rival, grefven af Vaudemont; det kom till krig,
och R. blef sina motståndares fånge. Vid konsiliet
i Basel förklarade emellertid kejsaren honom för
rättmätig arf-tagare till Lothringen (1434). I
fängelset mottog han 1434 budet om sin äldre broders,
Ludvig III:s af Anjou, död, hvarigenom dennes land,
Anjou och Provence, samt anspråk på Jerusalem, Neapel
och Sicilien tillföllo honom. Efter drottning Johanna
II:s af Neapel död 1435 bjöds honom Neapels

22 b. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free