- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1401-1402

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rennell, James - Rennenkampf, Paul Georg Karlovitj von - Renner, Mikael - Renner, Joseph, d. y. - Rennerfelt, Ivar - Rennerfelts elektriska ugn. Se Rennerfelt, I. - Rennes, fordom hufvudstad i Bretagne - Renneslöf, socken. Se Ränneslöf - Rennesö, härad och pastorat i Stavanger amt, Norge - Rennie. 1. John R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1401

Rennenkampf-Rennie

1402

engelska geografer, jämbördig med d’Anville i
Frankrike och Eitter i Tyskland. De förnämsta af
hans arbeten äro den ofvannämnda Bengal atlas (1781),
Memoir of a map of Hindustan (1783), som utgaf s i 4
nya, för hvarje gång utvidgade upplagor (1785, 1788,
1792, 1793), af hvilka hvar och en kan betraktas som
ett särskildt verk, Geographical syslem of Herodotus
(med 11 kartor, 1800; ny uppl. 1830), i hvilket han
försvarade noggrannheten af Herodotos’ geografiska
uppgifter, Dissertation ön the topography of the plain
of Troy (1811) och Illustrations of the expeditions
of Cyrus and the retreat of the Ten thousand (1816),
hvilka utgjorde särskilda delar af ett större verk,
Treatise ön the comparative geography of Western Asia,
som utgafs först efter hans död (1831). Postumt utkom
äfven hans undersökning af hafsströmmarna i Atlantiska
oceanen samt mellan Indiska hafvet och Atlanten
(1832), för hvilken han granskade de loggböcker,
som förts på alla de fartyg, hvilka under de närmast
föregående 40 åren seglat öfver dessa haf. Se biogr,
af Frenzel (1904).

Rennenkampf, Paul Georg Karlovitj von, rysk
militär, f. 17 april 1854, inträdde 1870 i tjänst
vid femte ulanregementet, öfvergick senare till
generalstaben, där han innehade olika befattningar,
mest i Sibirien. E. var sålunda chef för l:a
fristående kavalleribrigaden och under kriget med
Japan för Transbajkalkosackdivisionen, senare för
tredje sibiriska armékåren. Särskildt i spetsen för
själfständigt kavalleri inlade R. vissa förtjänster
under detta krig. Sedan har R. varit chef för tredje
armékåren och 1913 för Vilna militärdistrikt. I
denna egenskap förde R. under kriget 1914 Vilna-
eller Njemenarmén, som inföll i Ostpreussen, men
blef besegrad i slaget vid Masu-riska sjöarna 9 och
10 sept. I början af dec. fråntogs R. armébefälet.
C. O. N. Renner, Mikael, skald, f. omkr. 1660,
d. efter 1698, vardt student i Åbo 1678 och inskrefs
vid Uppsala universitet. R. författade och utgaf
religiösa dikter, vittnande om poetisk begåfning. Se
uppsats om R. af A. Hultin i Svenska litt.-sällsk:s
i Finland "Förhandlingar och uppsatser", 7 (1893).

Renner, Joseph, d. y., tysk organist och tonsättare,
f. 1868 i Regensburg, lärjunge till Rheinberger,
blef 1893 domkyrkoorganist i Regensburg och 1896
tillika lärare vid kyrkomusikskolan där. R. har
komponerat flera mässor och rekviem, offertorier,
motetter o. a. kyrkliga sångverk, världsliga sånger,
körer för mansröster, orgelsaker, sångspelet Joseph
Haydn m. m. samt skrifvit Möderne kirchenmusik
und choral. Han har ställt sig som motståndare till
Ceciliaföreningens sträfvan att bannlysa instrumenten
ur kyrkomusiken. E. F-t. Rennerfelt, Ivar, ingenjör,
uppfinnare, f. 19 mars 1874 i Torsåkers församling,
Gäfleborgs län,

aflade mogenhetsexamen 1892, genomgick 1893-96
Tekniska högskolan i Stockholm och blef 1898
filos, kandidat i Uppsala. Efter fortsatta
universitetsstudier verkade R. 1900-01 som konstruktör
vid All-gemeine elektricitäts-gesellschaft och
Union elektri-citäts-gesellschaft i Berlin samt
reste därpå till Förenta staterna, inom hvars
elektriska industri han snart intog en framskjuten
ställning. Han var sålunda 1904-09 öfveringenjör
och vice president vid The sterling electric motor
co. i Dayton, Ohio. Återkommen till Sverige 1909,
var R. någon tid teknisk chef vid Arvika verkstäder,
men egnade sig snart uteslutande åt utvecklingen af
den uppfinning, som gjort hans namn kändt, nämligen R
e n-nerfelts elektriska ugn, en stjälpbar elektrodugn
för stålraffinering, smältning af stål till
stålgjutgods, framställning af ferrolegeringar och
annan metallsmältning. Denna ugn har under de senaste
åren fått en afsevärd användning inom storindustrien
såväl i Sverige som utomlands. Uppfinningen
exploateras af A.-B. Elektriska ugnar i Stockholm,
som äfven för i marknaden af R. konstruerade ugnar
för härdning och annan värmebehandling af stål.
G. H-r.

Rennerfelts elektriska ugn. Se Rennerfelt, I.

Rennes [ränn], fordom hufvudstad i Bretagne, nu
i franska dep. Ille-et-Vilaine, vid föreningen af
floderna Ille och Vilaine och vid järnvägen Paris-
Brest m. fl. linjer. 65,938 inv. (1911; som kommun
79,372). R. består af öfre staden, på högra stranden
af Vilaine, ombyggd efter en större eldsvåda 1720
och regelbunden, samt nedre staden, på vänstra
stranden af Vilaine. Staden är säte för en ärkebiskop
och för 10:e armékårens generalkommando samt har
bl. a. ett universitet (från 1808), omfattande 3
fakulteter (faculté de droit, faculté des sciences
och faculté des lettres) samt en école de plein
exercice de médecine et de phar-macie, ett lycée
för gossar och ett för flickor, ett lärar- och ett
lärarinneseminarium, en landt-bruksskola (école
nationale d’agriculture), en målar-, bildhuggar-
och teckningsskola, ett framstående tafvelgalleri,
ett offentligt bibliotek, med omkr. 150,000 bd, och
ett arkiv, som är af särskild vikt för Bretagnes
historia. Industrien är af ringa betydelse. De
märkligaste byggnaderna äro domkyrkan, mycket
gammal, men ombyggd 1787-1844, kyrkan S:te Mélanie
(nu Notre Dame), från 1000–1200-talen, med en
kolossal Mariastaty ofvan kupolen, justitiepalatset
(1618-55, förr parlamentshuset), den ståtliga
lycéebyggnaden (där den andra Dreyfusprocessen fördes)
och universitetshuset (1849-55). -. R., redonernas
hufvudstad, kallades fordom, liksom många andra städer
i Gallien, Condate, till följd af sitt läge vid två
strömmars förening. Det \ar sedermera hertigarnas af
Bretagne kröningsstad. (J- F. N.)

Renneslöf, socken. Se Ränneslö f.

Rennesö, härad och pastorat i Stavanger amt, Norge,
består uteslutande af öar i Buknfjorden. Inalles
40,82 kvkm. med 984 inv. (1910). Häradet har
sitt namn af den största ön, R. (40,2? kvkm.).
K. V. H.

Rennie [re;ni]. 1. John R., engelsk civilingenjör,
f. 1761 i Skottland, d. 1821 i London, förvärfvade
stort anseende som brokonstruktör och kanal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free