Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 1403-1404 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rennie. 1. John R. - Rennie. 2. George R. - Reno, flod uti italienska landskapet Emilien - Reno, stad i nordamerikanska staten Nevada - Renoir, Auguste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1403

Reno-Renoir

1404

byggare. Hans brobyggnader, af hvilka de förnämsta
äro Waterloobron och Southwarkbron i London, beundras
för elegans och soliditet. Bland kanaler, hvilkas
byggande han ledde, må nämnas Great Western canal
i Somerset, Polbrook-kanalen i Corn-wall, kanalerna
mellan Don och Dee i Aberdeen och mellan Arundel och
Portsmouth i Sussex samt Kennet-Avon-kanalen mellan
Newbury och Bath. Ännu viktigare än dessa äro hans
hamnarbeten. London docks, East och West India docks
i London samt dockor i Hull, Liver-i pool, Dublin,
Gree-I nock och Leith byggdes efter hans ritningar
samt till större eller mindre del under hans ledning,
liksom äfven skeppsvarfven i Portsmouth, Chatham,
John Rennie (bronsmedalj). Sheerness och Ply-mouth
samt den stora

vågbrytaren utanför den sistnämnda stadens hamn. -
2. George R., den föregåendes äldste son, engelsk
civilingenjör, f. 1791, d. 1866, började sina
praktiska studier i ingenjörsyrket under sin
faders ledning och bildade efter dennes död jämte
sin broder, sir John E. (f. 1794, d. 1874), en
af de mest berömda bland de banbrytande engelska
ingenjörsfirmor, som i midten af 1800-talet gingo
i spetsen för maskin- och järnbyggnadsteknikens
utveckling. Firman utförde de flesta arbeten, till
hvilka fadern uppgjort planen, bl. a. Londonbron,
samt fullbordade dem han påbörjat, men verkställde
därjämte en mängd andra stora byggnadsföretag såsom
broar, hamnar, skeppsvarf både i Storbritannien
och på kontinenten samt hamnarbeten i Sevastopol,
Kronstadt, Odessa och Nikolajev, fullbordade flera
torrläggningsarbeten i England, som fadern påbörjat,
och ledde flera betydande järnvägsanläggningar på
kontinenten. Inom maskintekniken omfattade firmans
verksamhet bl. a. mudderverk ångkvarnar, ångfartyg
och landt- och sjöångmaskiner, l o. 2. (G.H-r.)

Reno [rēnå], flod uti italienska landskapet Emilien,
upprinner i norra delen af prov. Florens, flyter i
nordlig riktning och inträder på slättlandet v. om
Bologna. R. var ursprungligen den sista bifloden till
Po fr. h., men har (sedan 1767) nedanför Cento genom
kanaler blifvit ledd mot s. ö. till Cavo Beneditti,
genom hvilken den nu mynnar ut i Po di Primaro, som
s. om träsken vid Comacchio faller ut i Adriatiska
hafvet. En följd af denna förändrade riktning äro
förhärjande öfversvämningar utmed dess stränder.
(J. F. N.)

Sir John Rennie.

Reno [rei’nåu], stad i nordamerikanska staten
Nevada, vid Truckee river och södra
pacifikbanan m. fl. järnvägar. 10,867
inv. (1910), hvaraf 140 svenskfödda eller af
svensk börd. Säte för Nevadas universitet, en
unionens landtbruksförsöksstation, statens
sinnessjukvårdsanstalt m. m. Järnvägsvagnsverkstad
jämte annan maskinfabrikation, sågverk, kvarnar
m. m. R. blef stad 1899.
Wbg.

Renoir. Efter ett porträtt.

Renoir [rənωār], Auguste, fransk målare, f. 25 febr. 1841
i Limoges, son till en fattig skräddare, försörjde
sig som gosse till en början som porslins-, sedan
som rullgardinsmålare, blef 1859 i Paris elev af
Gleyre och på dennes ateljé kamrat med Menet och
Sisley samt studerade i deras sällskap sommartiden
i Fontainebleau. Han debuterade på salongen
1864 med Esmeralda och målade 1866 en interiör af
Mor Anthonys cabaret med porträtt af några kamrater
(i Klas Fåhræus’ samling). Hans tidigare målningar
visa närmast påverkan af Courbets breda, fylliga
behandlingssätt – exempelvis den nakna Diana i skogen
(1867) och Sommar (ung flicka i solsken, 1869,
Berlins Nationalgalleri). Mera betydande är Lisa
(en hvitklädd dam i helfigur stående med uppspänd
parasoll i solsken, 1867, museet i Hagen). Figurer
ute i det gröna återkomma i Sisley och hans fru
(1868, museet i Köln), Promenaden (1870), Amasonen
(dam och gosse till häst, 1873, Kunsthalle i
Hamburg). 1874 målades Madame Hartmann (helfigur
i svart siden i interiör, Luxembourgmuseet),
Dansös (i smekande färgskala af rosa, hvitt och
blått) och Teaterlogen (herre och dam i naturlig
storlek), 1875 bl. a. Bulevard med folkvimmel,
1876 Bal i Moulin de la Galette (i gasbelysning
öfver trädgården och folkmassan, Luxembourg),
1878 gruppbild af fru Charpentier med två barn
(betalades med 300 frcs, inköptes på auktion 1907 af
Metropolitan museum i New York för 84,000 frcs) och
1879 Musselfiskare på hafsstranden och Frukosten
(en herre och en dam, museet i Frankfurt). R. deltog
i impressionisternas utställningar 1874–77 och var
en af rörelsens hufvudmän. Hans sökande efter ökade
måleriska uttrycksmedel, efter friluftsverkan, största
möjliga ljus och rik, men likväl ej brokig färg förde
honom till den impressionistiska metoden att upplösa
formen i färg och att sätta färgerna oblandade på
duken. Ytterst alsterrik, sökte han sig outtröttligt
fram inom olika motivkretsar. Med förkärlek målade
han naket – badande kvinnor ute eller inne, ensamma
eller i grupp – samt porträtt af barn och unga damer
(ett flickporträtt, från omkr. 1879, i Stockholms
Nationalmuseum). Bland hans större målningar från
detta skede märkas Kanotroddarnas frukost (1881),
Dansande par (tre olika taflor, 1883), Efter middagen
(tre små flickor i ett soluppfylldt rum, 1884,
Nationalgalleriet i Berlin), Vid pianot (1892,
Luxembourg), äfvensom stilleben, landskap,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>