Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resekostnadsersättning - Resekreditiv. Se Kreditiv - Resektion - Resektionstänger - Resele, socken i Västernorrlands län - Resen. 1. Hans Poulsen R. - Resen. 2. Peder R. - Resener (af lat. resina, harts). Se Harts - Resereglemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1451
Resekreditiv-Resereglemente
1452
som ej sammanhänga med tjänstemannabefattning, men
som dock betinga resekostnadsersättning, må nämnas
ledamotskap af riksdagen, af allmänt kyrkomöte och
af statsrevisionen, landstingsmannaskap, uppdrag
att vara landstingsrevisor, markegångs-deputerad,
ledamot af pröfningsnämnd o. s. v. Jfr Dagtraktamente.
K. II. B. (E. V.)
Resekreditiv. Se Kreditiv. Resektion (af
lat. resecäre, afskära), med., en operation,
hvarigenom man afskär eller afsågar en del af
ett organ, t. ex. ett ben, en nerv o. d. Oftast
betecknas därmed en operation, hvarigenom benytorna
och kapseln i en sjuk ledgång borttagas. White,
Park och Moreau, som i slutet af 1800-talet
införde detta förfarande, ha funnit efterföljare
inom alla länder. Tack vare den nutida aseptiken
ha resultaten alltjämt förbättrats. Denna
operationsmetod har stor betydelse i synnerhet
inom den moderna konservativa kirurgien, som söker
bevara så mycket som möjligt af kroppens lemmar.
F. B. (J. Å.) Resektiönstänger (jfr Resektion),
tandl., äro ett slags tandtänger med skarpt slipade
munbranscher för att därmed, vid tanduttagning, kunna
omfatta och afskära äfven det tandrötterna omgif-vande
benpartiet. De efterlämna därför större sårytor i
detta senare än de vanliga tängerna. Ugn. Resele,
socken i Västernorrlands län, Ramsele och Resele
tingslag. 54,061 har. 2,523 inv. (1914). R. utgör ett
pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands sydvästra
kontrakt.
Resen. 1. HansPoulsenR., dansk teolog, f. 2
febr. 1561 i byn Resen vid Holstebro, d. 14
sept. 1638, blef student i Köpenhamn 1581, filos,
magister i Wittenberg 1589, professor vid Köpenhamns
universitet i dialektik 1591 och i teologi 1597
samt därjämte biskop på Själland 1615. R. var en
rikt utrustad personlighet, lärd och skarpsinnig
samt i hög grad nitisk för den rena lutherska
läran. 1605 utgaf han på latin en lärobok i logik
(öfv. till da. 1610) och af-slutade kort därefter sin
bibelöfversättning (1607), hvilken alltför slafviskt
återgaf fornspråkets ordalydelse, men föga uppfyllde
fordringarna på ett godt danskt språk. Detta oaktadt
lades hans arbete till grund för den senare utkommande
auktoriserade öfversättningen. R:s bibelöfversättning
och föreläsningar gåfvo anledning till strider med
kryptokalvinismen, hvilken räknade ganska många
anhängare bland prästerskapet. R. blef den segrande,
hans farligaste motståndare dömdes sina ämbeten
förlustiga, bl. a. filos, professoren I. Stub och Fyns
biskop H. Knudsen, och den lutherska ortodoxismen
fick för 200 år ett obestridt herravälde inom
danska kyrkan. 1614 skref R. på biskoparnas begäran
De sanda f de (på danska Om den hellige tro], det
djupsinnigaste försök den äldre danska litteraturen
har att uppvisa i spekulativ utveckling af den
kristna trosläran. Bland R:s öfriga arbeten må nämnas
Om det höjcervwrdige Herrens nadveres sacramente. Som
biskop vakade R. strängt öfver prästernas vandel och
gaf 1629 uppslaget till en vidlyftig förordning om
kyrkotukt. - 2. Peder R., den föregåendes sonson,
jurist, historiker, f. 1625, d. 1688, tog 1653
juris doktorsgrad i Pa-dua och blef professor i
sedelära 1657 samt i lag-farenhet 1662. Därjämte
blef han 1664 borgmästare och 1672 president i
Köpenhamn, 1669 dessutom hö-jesteretsassessor. 1689-81
medverkade R. till den slutliga revisionen af Danske
lov. R. adlades 1686. Som författare är han bekant
genom den okritiska, men underhållande Kong Frederik
den andens krö-nike (1680), hvartill förarbeten gjorts
af Lyschan-der; men han ledde äfven utgifningen af
flera gamla danska lagar, Snorres Edda och de af den
isländske studenten GuÖmundur Andrésson bearbetade
delarna af den äldre Eddan samt af Andréssons
isländsk-latinska ordbok (1683). Däremot fick han
ej färdigt sitt eget hufvudverk, Atlas danicus, som
han påbörjat redan 1666; blott ett par afdelningar
(Samsö och Köpenhamn) utgåfvos 1675-77. Bilderna
stuckos i koppar, men plåtarna förstördes jämte hans
samlingar i 30 folioband, då universitetsbiblioteket,
till hvilket de skänkts, brann 1728. Blott några
afskrifter af hans bearbetningar och planscherna äro
i behåll. l o. 2. E. E!J£-
Resener (af lat. reslna, harts). Se Harts.
Resereglemente, en sammanfattning af bestämmelser,
gifna af K. M:t till efterrättelse vid beräkning af
resekostnads- och traktamentsersättning för extra
förrättningar i statens ärenden. Redan 1681 utfärdades
ett sådant ressreglemente. Nu gällande resereglemente
är gifvet 13 dec. 1907. Enligt detta äro ämbets- och
tjänstemännen fördelade i sex klasser, för hvilka
olika resekostnads- och trak-tamentsersättningar
äro bestämda. Så t. ex. må inom första klassen
beräknas dels 15 kr. dagtraktamente, dels lega
för två hästar eller afgift för dubbel hyttplats
på ångbåt eller för plats i första klassens vagn
på järnväg. Inom sjätte klassen däremot åtnjutes,
förutom 4 kr. dagtraktamente, vid färd med skjuts
ersättning för endast en häst, vid färd med
ångbåt ersättning för däcksplats eller, då resan
eger rum under natten, för billigaste plats under
däck samt vid färd på järnväg för plats i tredje
klassens vagn eller, när denna klass ej finnes, andra
klassens. Resekostnadsersättning utgår efter det eller
de olika sätt att färdas, med skjuts, på ångfartyg
eller på järnväg, som för resan tagits i anspråk,
dock att ersättningen icke må beräknas med högre
belopp, än som skulle utgått, om förrättningsmannen
begagnat sig af den väg och det fortskaffningssätt,
som varit lämpligast såväl med hänsyn till resans
ändamål som för åstadkommande af minsta sammanlagda
rese- och traktamentskostnad. Då förrättningsman
färdas al-giftsfritt på kronans fartyg eller på
statens järnvägar eller eljest åtnjuter fri resa på
ångfartyg eller järnväg, må kostnad för biljett icke
beräknas. Om för färd på ångfartyg eller järnväg tur-
och retur-, kombinerad eller annan dylik biljett
kunnat, till nedbringande af kostnaden, för resan
begagnas och sådant låtit sig på förhand beräknas,
må ersättningen icke utgå med högre belopp, än sådan
biljett betingat. Om den resande vid färd nattetid på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
