Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resevera - Reservfond ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1457
Reservfond-Reservstater
1458
vara, spara för kommande behof; förbehålla. -
Reservé, reserverad (fr. réservé], tillbakadragen,
förbehållsam, varsam, försiktig i tal och
uppförande. - Reservera sig, förklara, att man ej
instämmer i ett fattadt beslut. - R e-serva’nt,
person, som reserverat sig beträffande något
behandladt ärende. Jfr Reservation 1.
Reservfond [-får^d], penningmedel, som inom ett
aktiebolag hållas sparade för att täcka kommande
oförutsedda förluster och ge trygghet, för att
grundfonden hålles orörd.
Reservist, soldat, som tjänar i reserven. Se Reserv.
Reservkapitalet kallades en understödskassa för det
indelta kavalleriet, bildad af Karl XI 1690. Kassan,
till hvilken rusthållarna för hvarje nummer årligen
måste erlägga först 3, sedan 6 dal. smt, fick
anlitas, endast om något hemman brann eller någon
mundering blef skadad i tjänsten. Dess tillgångar
skulle förräntas, men då tillfälle därtill icke
fanns, nedlades de i Statskontoret och stego
vid Karl XI :s död till något mer än 1/<2 million
dal. smt. Under Karl XII:s krig förbrukades kassan,
hvarefter den upphörde att vidare finnas till.
C. O. N.
Rese’rvlöjtnant. Se Reserv.
Rese’rvnäring, Upplagsnäring, löt. Produkterna af
växternas assimilation föras antingen genast till
växtpunkterna i de under tillväxt eller utveckling
varande delarna, för att där förbrukas, eller också,
då de icke behof vas för pågående tillväxt, till
särskilda celler eller väfnader (förråds-väfnad),
ofta belägna i särskilda för ändamålet danade organ,
där de reserveras eller uppläggas oförändrade eller
ombildade till användning vid framtida behof. En sådan
uppläggning af näringsmedel eger rum i synnerhet mot
slutet af en växtperiod, således i kallare klimat
under eftersommaren och hösten. De organ, som hysa
sådan upplagsnäring, bevara den i hvila under
öfvervintringen. Men när en ny växttid följande
vår åter inträder, användes reservnäringen till
frambringande och utveckling af nya växtdelar, blad,
stjälkar o. s. v., såsom det sker under löfsprickning
och groning. Upplagsnäringen förbrukas sålunda, och
behållarna bli till sist tomma, bortdö därefter, såsom
orkidéernas jordstamsknölar, potatis o. s. v. Reserv-
1. upplags-näringsorganen äro af flerfaldig art. Först
cch främst äro alla frön reservnäringsorgan. Hos
olika växters frön är denna näring af olika slag,
såsom stärkelse (t. ex. i alla sädesslag, ärtor cch
bönor, bohvete etc.), ägghviteämnen (aleuronkorn),
jet olja (t. ex. i mandel, nötter, linfrön, roffrön
etc.), amy-loid (reservcellulosa; hos palmer,
Tropceolumm. fl.) och därjämte mineralämnen, såsom
fosforsyra, mag-nesia, kalk, kali o. s. v. - Träd och
buskar upplägga reservnäring (stärkelse eller olja) i
stammarnas olika delar, mest i märgen, märgstrålarna
och vedens parenkym. I sockerrörets stam utgöres
reservnäringen af socker. Mångfaldiga underjordiska
stammar och rötter, hos 2- och fleråriga örter,
upptaga reservnäring och äro för detta ändamål
icke sällan omdanade på ett särskildt sätt till
s. k. "ammor-gan", såsom olika slags stjälkknölar
och flera lökformer, eller till "ammrötter", hvilka
vanligen äro uppsvällda, knölformiga, tjocka och
köttiga. Hos potatis, palsternacka och många andra
utgöres re-
servnäringen af stärkelse, hos cikoria och
jordärt-skocka af inulin, hos betor, morot, rofva och
många lökar af socker, och hos jordmandel finnes fett.
O. T. S. (G. L-m.)
Reservoar (fr. réservoir], förvaringskärl,
förvaringsrum, behållare.
Reservoärdamm, väg- o. vattenb. Se Damm, sp. 1221
och 1227 med fig.
Reservoarpenna (jfr Reservoar), ett så an-ordnadt
pennskaft med skrifpenna, att bläck kan fyllas
däri. Genom det tryck, som vid skrif ningen utöfvas på
skrif pennan, sipprar bläcket fram till denna genom
en kanal från skaftet. Själfva skrif-pennan utföres
vanligen i guld med en spets af iri-dium, hvarigenom
den blir både kemiskt och mekaniskt hållbar.
G. o-i.
Reservofficersaspirant 1. Reservofficers-volontär,
krigsv., kallas sådan officersvolontär, som afser
att bli officer i reserven. Se Reserv.
Reservratiön. SeRation.
Reservrytteri, krigsv., kallades förr det
kavalleri, som icke var fördeladt på en
armés olika högre afdelningar, utan samlades
i en reserv för att såsom en enhet insättas i
striden. Reservrytteriet motsvaras af nutidens
kavalleridivisioner, mö’ligen kavallerikårer.
C. O. N.
ReseYvsergeant. Se Reserv.
Rese’rvskjuts, eg. Håll- och reserv-skjuts, jörv. Se
Gästgifvarskjuts.
Reservstater, en för armén och en för marinen,
skapades genom 1914 års härordning och uppsättas
från början af 1916. Reservstaten för armén
utgöres af officerare (äfven vid intendentur-kåren),
militärläkare och underofficerare till ett antal, som
ännu icke är slutligt fastställdt. Till reservstaten
ega öfvergå officer med minst 12 års tjänstetid såsom
officer, militärläkare och underofficer enligt olika
bestämmelser, hvarvid öfver-gång sker till samma eller
i vissa fall till närmaste grad öfver den vederbörande
innehar. Löjtnanter och sergeanter befordras till
kaptener eller fanjunkare i samma ordning som med dem
jämnåriga på aktiv stat. Reservstatens personal uppbär
viss bestämd lön och är i fredstid underkastad viss,
kortare tjänstgöring, men inkallas i öfrigt endast
vid mobilisering af armén eller af äldre årsklasser
värnpliktigt manskap. Vid uppnående af vanlig
pensionsålder öfverföres personalen till reserven
(se Reserv) mot uppbärande af pension till särskilda
bestämda belopp. - Den samtidigt med reservstaten
för armén tillkomna nya reservstaten för marinen
afser dennas såväl officerare som underofficerare
gemensamt, räknar underafdelningar för flottan
och kustartilleriet samt är grundad på ett slags
"förtidspensionering". Den första uppsättningsperioden
(1916-20) skall omfatta 10 officers-och 4
underofficersbeställningar vid flottan samt respektive
8 och 8 vid kustartilleriet. För öfver-gång till denna
reservstat fordras 10 tjänstår som officer eller 8
som underofficer samt uppnådda 32 lefnadsår. Yiss
tjänstgöringsskyldighet (45-22 dagar årligen)
äfven under vanliga fredsförhållanden är stadgad,
hvarunder dagaflöning m. m. åtnjutes efter samma
grunder som för den aktiva personalen, hvarförutom
personalen på reservstat uppbär fast lön af något
lägre årligt belopp än motsvarande stampersonals.
C. O. N. H. W-l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
