Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Restaurang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företagas. Genomförandet af restitutionsediktet skulle
ha medfört ett dråpslag för protestantismen, ty äfven
dess lutherska gren, hvars existensberättigande dock
erkändes, skulle genom restitutionen af de af ediktet
berörda riksomedelbara och riksmedel-bara kyrkliga
områdena ha förlorat den territoriella grundvalen för
sin ställning i riket. För de katolska furstehusen
öppnades lysande utsikter till maktutvidgning, som
fullföljdes under inbördes täflan. Gustaf Adolfs
uppträdande i Tyskland afbröt den territoriella
revolutionen. Genom Pragfreden (1635) af stod kejsaren
tills vidare, genom westfaliska freden (1648) alldeles
från restitutionsediktets verkställande; i den senare
freden föreskrefs, att de kyrkliga områden, som voro
sekulariserade före 1624, ej skulle återlämnas till
den katolska kyrkan. Litt.: Tupetz, "Der streit um
die geistlichen giiter und das restitutionsedikt
1629" (1883), M. Ritter i "Historische zeitschrift"
1896 och "Deutsche ge-schichte im zeitalter der
gegenreformation und des dreissigjährigen krieges"
III samt bland lokalhistoriska arbeten Gebauer,
"Kur-Brandenburg und das restitutionsedikt von 1629"
(1899), och Giinter, "Das restitutionsedikt von 1629
und die katho-lische restauration Altwirtembergs"
(1901). B. B-s.
Restladdning, fys. Om de båda beläggen vid en laddad
Leidenflaska eller vid en annan kondensator urladdas,
t. ex. medelst en urladdare (se Låd d-flaskan),
därigenom, att den ena kulan sättes i förbindelse
med det ena och den andra närmas till det andra
belägget, uppkommer en gnista. Kort efter denna
första urladdning kan man på samma sätt erhålla en
ny om också svagare gnista, och detta kan upprepas
flera gånger. Leidenflaskan urladdas sålunda icke
fullständigt vid den första urladdningen, utan en viss
mängd elektricitet, restladdningen (residuum), hålles
fortfarande bunden, hvilken elektricitetsmängd först
småningom kan frigöras. Restladdning förekommer icke
vid kondensatorer, där det isolerande ämnet mellan
beläggen utgöres af luft eller ämnen, som äro fullt
homogena. Till förklaring af restladdningen antar
man, att de oliknämniga elektriska laddningarna vid
hvartdera kondensatorbelägget i någon mån tränger
in i det isolerande skiktet mellan beläggen och
att dels till följd häraf, dels till följd af att
efter uppkomsten af gnistan spänningsskillnaden
sjunker, icke all den elektricitet, som bindes
i kondensatorn, urladdas genom den gnista, som
uppkommer vid den första urladdningen. Först sedan
den luftsträcka, genom hvilken gnistan passerar,
minskats tillräckligt, kan en ny urladdning ega rum.
(T. E. A.)
Restlängd, kam., en af vederbörlig myndighet
upprättad förteckning öfver allmänna utskylder eller
afgifter, som icke i laga ordning inbetalts, öfver
kronoutskylder samt andra allmänna afgifter, hvilka
enligt gifna bestämmelser skola uppbäras af kronans
uppbördsman, skall denne genast efter uppbördsstämmans
slut upprätta restlängd, hvarvid iakt-tages, att
särskilda sådana uppgöras för skattskyldiga, som af
flyttat från skattskrifningsorten. Indrif-ning af de i
längderna upptagna beloppen skall skyndsamt ombesörjas
af uppbördsmannen, och den skattskyldige är därvid
omedelbart underkastad utmätning. Restlängden,
innehållande upplysning om de skattskyldiga
personerna, de utestående
posterna, verkställd utmätning och begärd
handräckning, och som bör åtföljas af pantlista
öfver det i mät tagna godset, skall biläggas
uppbördsmannens redovisning såsom verifikation till
det af uppbörden utestående. Af kommunalutskylderna
upptas och redovisas landstingsmedlen (se d. o.) i
samband med kronoutskylderna. Beträffande åter
primärkommunerna skall öfver kommunalutskyl-der,
hvilka icke vid utsatta uppbördsstämmor inbetalts
och för hvilka icke afskrifning medgetts, särskild
restlängd upprättas af drätselkammare i stad och
kommunalnämnd på landet. Denna restlängd skall för
de resterande utskyldernas indrif-vande öfverlämnas
till magistraten i stad och till kronofogde på
landet. I fråga slutligen om präst-löneafgifter,
utgående enligt lönereglering, fastställd på grund
af k. förordn. 11 juli 1862, upprättas restlängd
af den särskilde uppbördsman, som är tillsatt för
uppbörd af sådana afgifter, och tillställes, efter
granskning på kyrkostämma, kronofogde på landet
och underexekutor i stad för omedelbar indrifning.
K. H. B. (C. v. O.)
Restmetoden, filos. Se Mill, sp. 516.
Restout [rostö], fransk målarsläkt. Dess stamfader
var Ma re R. från Caen, f. 1616, d. 1684. Hans
sonson Jean R., f. 1692 i Rouen, d. 1768,
sedan 1760 direktör för målarakademien, målade
religiösa taflor med ganska banala och friserade
figurer; han är representerad i Louvre. Hans
son, Jean Bernard R., f. 1732 i Paris, d. 1797,
akademimedlem 1769, målade antika och religiösa
motiv (Den helige Bruno bedjande i öknen, Louvre).
G-g N.
Restrannsakning, förv., en af landshöfdingen
eller hans ombud på förekommen anledning inom
något uppbördsdistrikt verkställd undersökning,
huruvida de af uppbördsmannen angifna restbeloppen
verkligen utestå hos de skattskyldige. Restrannsakning
påbjöds i 1624 års uppbördsordning och hade först
hufvudsakligen till ändamål att undersöka de
rest-skyldiges förmåga att betala. I senare tider
ha dessa förrättningar i främsta rummet blifvit
ett medel att kontrollera uppbördsmannen. De
skattskyldige och uppbördsmannen kallas att infinna
sig till rannsakning, där de kvitterade debetsedlarna
jämföras med uppbördsmannens specifika restlängd. _
Kbg.
Restriktion (af lat. restri’ngere, draga åt,
inskränka), inskränkande bestämmelse, förbehåll,
villkor. - Restriktiv, som innebär inskränkande
villkor.
Reststrålar, fys. Reflexionen vid metallytor
karakteriseras däraf, att sådana ytor starkt absorbera
de infallande strålarna. Vissa strålar reflekteras på
samma gång starkt, hvarigenom den s. k. metallglansen
uppkommer. Då den metalliska reflexionen i många fall
inskränker sig till ett bestämdt område inom spektrum
(se d. o.), så kommer vid upprepad reflexion vid ytor
af samma material detta område att allt mer framträda,
under det att andra områden helt och hållet eller
delvis försvinna, och häri ligger en möjlighet att
skilja -de metalliskt reflekterade strålarna från de
öfriga. Härpå grundar sig en metod för undersökning,
huruvida ett material reflekterar vissa strålar
inom den osynliga delen af spektrum. Ljuset från en
ljuskälla (L å fig.) får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
