Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Restaurang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reflekteras mot plattor (P15 P2, P3, P4) af
ifrågavarande material, hvarefter det får träffa en
konkav spegel (S), med hvars tillhjälp det slutligen
koncentreras till en punkt (T), där med tillhjälp
af ett termoelement eller en bolometer (se
d. o.) intensiteten hos de reflekterade strålarna
kan bestämmas. Om ämnet kan reflektera vissa strålar
metalliskt, komma dessa att endast i ringa grad
försvagas, under det att intensiteten hos alla andra i
hög grad förminskas. Med tillhjälp af en spektrometer
(se d. o.) kan våglängden hos de till punkten
(T) reflekterade strålar, som äro mest verksamma,
bestämmas, hvarigenom det område i spektrum, inom
hvilket ämnet har förmågan att reflektera metalliskt,
sålunda fastställes. De strålar, som efter upprepade
reflexioner finnas kvar, kallas reststrålar. -
Eeststrålarna ha fått särskildt vetenskapligt
intresse därför, att man på grund af teoretiska skäl
kan förutsäga, att alla ämnen måste ha förmåga att
reflektera metalliskt inom något visst område af
spektrets ultraröda del. Då reststrålarna delvis
uppträda i den yttersta delen af det ultraröda,
har man i metalliskt reflekterande ytor ett medel
att påvisa och isolera strålar af stor våglängd. Man
har sålunda kunnat påvisa, att i strålningen från
en varm kropp finnas strålar med en våglängd af
ända upp till 0,oi mm. Då man lyckats åstadkomma
elektriska vågor af endast 0,5 mm. våglängd, har
sålunda området för de elektriska vågorna kommit
mycket nära intill det område i spektrum, som
upptas af de från varma kroppar utgående vågorna.
T. E. A.
Resulider, arabisk dynasti. Se Arabien, sp. 1274.
Resultant (jfr Resultat). Se Krafternas parallellogram.
Resultantlagen, psyk. Se Relationslagar.
Resultat (af lat. resultäre, hoppa tillbaka,
åter-studsa), slutlig verkan, påföljd, utgång,
slutföljd, slutsats, frukt. - Resultera, härröra,
uppstå, följa, framgå, bli en frukt (af).
Resulterande kraft (Resulterande hastighet), fys.,
resultant till vissa krafter (viss hastighet).
Resumé, Resymé (fr. resumé, af lat. resumere,
ånyo taga, åter börja), kort sammanfattning, öfver-
sikt af hufvudpunkterna. - Resumera, i korthet upprepa
1. anföra hufvudpunkterna af.
Resupinerad (af lat. resupinus, lutad bakåt), bot.,
säges om en blomma eller ett blad, som genom vridning
af skaft, fruktämne eller skifva kommer att vända
den öfre delen nedåt. Resupinerade blommor utmärka
i synnerhet de flesta orkidéerna, men finnes äfven
inom andra familjer, t. ex. Legu-minoscB (Clitoria,
Erythrina). Resupinerade blad finnas t. ex. hos
Alstroemeria (Amaryllidacew) och några gräs. Jfr Hatt,
bot., sp. 80.
G. L-m.
Resurrectio Domini, lat., "Herrens uppståndelse", namn på påskdagen.
Resurrektion (lat. resurrectio), återuppståndelse
från de döda.
Resurrektionister, Congregatio Resurrectionis
(däraf förkortn. C. R.), kyrkohist., är en af de
många katolska religiösa kongregationerna, som af
löst de egentliga munkordnarna. Den stiftades 1836 i
Paris af två polska präster och fastställdes af påfven
1860. Hufvudsätet är nu i Rom, där resurrektionisterna
leda det polska prästseminariet. Kongregationens
ursprungliga mål är att utbilda dugliga polska
präster; men därjämte arbetar den för Rom genom
unerade kyrkor i Galizien (med kolonier i Lemberg
cch Krakau), bland bulgarer och rutener. I
Adrianopel har den ett prästseminarium. Den
är utbredd äfven i Nord-Amerika. Medlemmarnas
antal är omkr. 300. Se Heim-bucher, "Orden
und kongregationen" (III, 2:a uppl. 1908).
Hj. H-t.
Resurrektionsmän (eng. resurrection men,
"uppståndelsemän"), hist., kallades i början
af 1800-talet i England förbrytare, som
uppgräfde lik för att sälja dem åt anatomer för
dissektionsändamål. Stundom rent af mördade dessa
förbrytare människor för att sälja liken
(jfr Burke, William). Först sedan en parlamentsakt
1828 stadgat, att liken af personer, som dött i
fängelse eller på fattighus, skulle aflämnas till
anatomisalarna, när efterlefvande släktingar ej
motsatte sig detta, ökades tillgången på lik för
anatomisering så mycket, att likstöld upphörde
att utöfva lockelse som förvärf sgren. Jfr Bailey,
"The diary of a resurrectionist, 1811-1812" (1896).
V. S–g.
Resurs (fr. ressource), hjälpmedel, hjälpkälla,
utväg, tillgång, penningmedel.
Resvirke, bygnk. Se Liggvirke.
Resvoll, Thekla Ragnhild, norsk botanist. f. 22 maj
1871 i Vaage, tog 1899 matematisk-naturvetenskaplig
ämbetsexamen, studerade biologi och ekologi i
Köpenhamn och Munchen och blef 1902 amanuens vid
Kristiania universitets botaniska laboratorium. Bland
hennes vetenskapliga skrifter märkas Nogle
arktiske ranunklers morfologi og anatomi (1900),
Den nye vegetation på lerfaldet i Vcerdalen
(1903), Pfianzenbiologische beobachtungen aus dem
fiugsandgebiet bei Röros (1906), Win-terknospen der
norwegischen gebirgsweiden (1909), Vinterflora (1911)
samt Lczrebok i botanik for gymnasiet (3 uppl.),
hvarjämte hon skrifvit afdelningen Vcekstlivet för
flera amt i A. Hellands "Norges land og folk" och
är medarbetare i "111. norsk konversationsleksikon".
C. Lmn.
Resvoll-Holmsen, Hanna, den föregåendes syster,
norsk botanist, f. 11 sept. 1873 i Vaage, var flera
år lärarinna, tog 1910 matematisk-natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
