- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1497-1498

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Retté, Adolphe - Retterting. Se Kongens ting - Rettig. 1. Per Fredrik von R. - Rettig. 2. John R. - Rettighetsmænd - Retty, Rosa - Retur - Retusaari, finska namnet på ön Kotlin (se d. o.) - Retusch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1497

Retterting-Retusch

1498

på "fri vers", kunna nämnas Cloches en la nuit
(1889), Une belle dame passa (1893), L’archipel en
fleurs (1895), Campagne premiére (1897), Lumiéres
tranquilles (1901) och Poémes de la jorét (1903);
Poésies, 1897-1906 (1907) är ett urval. Han har äfven
författat litterära och sociala uppsatser (Aspects,
1897, Arabesques, 1899, m. fl.) och romaner. Du diable
å Dieu (med företal af F. Coppée) gaf 1907 Ull känna
hans omvändelse till troende katolik, och han har
sedan skrifvit flera arbeten af religiöst innehåll
(Dans la lumiére d1 Ars, 1912, m. fl.).

Retterting. Se Kongens ting.

Rettig. 1. Per Fredrik von R., finländsk
industriidkare och mecenat, f. 12 jan. 1843 i
Gäfle, d. 17 okt. 1914 på Radelma nära Åbo, egnade
sig efter af slutade skolstudier åt fäderneyrket,
tobaksindustrien, för hvilken han utbildade sig i
Sverige och utlandet. 1867 upptogs han af farbrodern,
Per Cerelius R. (f. 1811, donator), i dennes i Åbo
grundlagda tobaksindustriaffär. Efter farbroderns
död 1871 blef han ensam innehafvare af Åbofirman
P. C. Rettig & c:o, hvilken han därefter utvecklade
till en af landets förnämsta, med tillverkning
af både cigarrer och cigarretter samt kardustobak
och snus. Äfven i flera andra industriella företag
deltog R.; med stort nit egnade han sig åt skötseln
af sin natursköna egendom Radelma nära Åbo. Varmt
socialt intresserad, sökte R. som arbetsgif-vare
tillgodose arbetarnas bästa. 1874 upprättade han ett
fabriksarbetargille, den första arbetarföreningen
i landet; i samband därmed stod en läsesal
samt en sjuk- och begrafningshjälpskassa. Af
denna sistnämnda bildade R., sedan gillet 1880
upplösts, Åbo arbetares sjuk- och begrafningskassa,
som han länge understödde och hvilken med sina
mönster-stadgar fick en anmärkningsvärd framgång. 1884
stiftade han, efter mönster från Mulhausen, Åbo
arbetarbostadsaktiebolag, som haft till uppgift att
låta arbetarna småningom på billiga villkor inlösa
bostäderna till egna hem. Särskildt ifrade R. för
folkbildningen. Under årtionden tillhörande folkskole-
och folkbiblioteksdirektionerna, upprättade han ett
stadsbibliotek för de längre hunna folkelementen. För
detta och folkbiblioteket lät han uppföra ett
ståtligt hus, som han 1903 skänkte staden. Sedermera
förenade till ett, utgöra dessa nu jämte ett talrikt
besökt barnbibliotek, som han särskildt omhuldat,
nordens modernaste bibliotek. Ett annat monument
reste R. åt sig i Åbo stads historiska museum,
i hvars styrelse han från början (1881) var
ordförande och skattmästare. Till detta museum,
som, inhyst i det gamla Åbohus och f. n. (1915)
upptagande 66 rum, ernått en lysande utveckling,
skänkte han .otaliga föremål och penningbelopp för
olika ändamål; folkparken kring slottet är likaledes
hans verk. Praktverket öfver museet har bekostats af
honom. Likaså tillsköt han minst halfva kostnaden
för de publikationer (tills vidare 25 häften), som
utges af Sällskapet för utgifvande af bidrag till
Åbo stads historia. Han bekostade äfven till större
delen utgräfningarna af det "gamla Åbo". Många andra
företag och inrättningar ihågkommos äfven af honom med
donationer. Han blef kommerseråd 1883, upphöjdes 1898
i adligt stånd och antog då namnet T ön Rettig. 1887
kallades han till led. af

Svenska landtbruksakademien. Han egde en af de
vackraste tafvelsamlingarna och måhända det största
privata biblioteket i Finland.

2. John R., den föregåendes broder, kommunalman,
riksdagsman, f. 18 aug. 1847 i Gäfle, d. 22
juli 1907, trädde efter faderns död (1886)
i spetsen för Gäfleafdelningen af firman
P. C. Rettig & c:o. I Gäfle var han många år
stadsfullmäktiges ordförande, i hvilken egenskap
han vid den stora industriutställningen 1901
utöfvade ett lysande värdskap. Från 1893 till
sin död var han medlem af Första kammaren och
blef led. i flera kommittéer, såsom frilagers-
och frihamnskommittén, i kommunalskattekommittén,
handels- och sjöfarts-kommittén m. fl. samt från
1895 i bankoutskottet, där han slutligen blef
ordförande. 1. T. C. 2. J- C.

Rettighetsmaend [-män], de i Finnmarken, Norge,
hemmahörande personer, som ha att erlägga vissa
afgifter, närmare bestämda i förordn. 1863 och af
ålder kallade "rettigheder", enär de tillföllo vissa
kyrkliga och civila tjänstemän. 1905 bestämdes genom
lag, att dessa rettigheder skola bortfalla inom viss
tid, hvarför den särskilda klassen af medborgare
snart upphört att finnas till. K- V. H.

Retty, Rosa, tysk skådespelerska, f. 1875 i Hanau,
har varit anställd vid Deutsches theater och
Lessingtheater i Berlin och är sedan 1904 fäst vid
Burgteatern i Wien. Hon har spelat Franziska i "Minna
von Barnhelm", Marianne i Goethes "Die geschwister",
Käthe i "Alt-Heidelberg" m. fl. mest naiva roller.

Retur (fr. retour), återgång; återresa; återsänd-ning
(af varor, bref o. s. v.). V a r a p å r e t u r,
börja aftaga, förfalla. Jfr Tur. - Returbiljett,
biljett, som gäller för återresan. Vid statsbanorna
har numera detta uttryck ersatts af "dubbelbiljett",
sedan ingen rabatt lämnas vid köp af dylik. -
Returdiskonto. Se Riksbanken. - Returhandel,
byteshandel. - Returräkning, returväxel. Se
Växel. -:Returnéra, skicka tillbaka.

Retusaari [re’tosäri], finska namnet på ön Kct-lin
(se d. o.).

Retu;SCh (jfr Retuschera), jotogr., eg. af-hjälpande
af brister och fel, borttagande af fläckar,
ojämnheter o. d. på den fotografiska bilden genom
manuell behandling. Utföres detta arbete på negativet,
kallas det negativretusch, utföres det på den positiva
bilden, kallas det positivretusch. I regel utföres
den nödvändiga retuschen både på den negativa och
den positiva bilden. Retuschens nödvändighet är till
stor del en följd af den fotografiska plåtens oförmåga
att rätt återge föremålets färgvalörer, hvilket gör,
att t. ex. i verkligheten svagt synliga fräknar
bli mera framträdande på den fotografiska bilden,
och af fotografiens egenskap att lika noggrant
återge oväsentliga detaljer som det väsentliga
hos föremålet. Retuschen kan sålunda innebära
en mer eller mindre ingående omarbetning af den
fotografiska bilden i afsikt att borttaga störande
oväsentligheter för att erhålla en fördelaktigare
bildverkan. I porträttfotografien af-ser retuschen
dessutom ofta en försköning, genom mildrande af rynkor
och skarpt framträdande drag; sådan retusch måste
naturligtvis utföras med förstående och känsla för
det karakteristiska. - Fotografiska bilder, afsedda
för reproduktion i autotypi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free