- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1499-1500

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Retusch - Retuschera - Retyezát. Se Karpaterna, sp. 1147 - Retz, Rais, Gilles de Laval de - Retz. 1. Albert de Gondi - Retz. 2. Jean François Paul de Gondi - Retz., vid växt- och djurnamn förkortning för A. J. Retzius (se Retzius 1) - Retzia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1499

Retuschera-Retzia

1500

eller annat fotomekaniskt reproduktionsförfarande,
underkastas ofta en ingående s. k. amerikansk retusch,
som hufvudsakligen af ser att genom öfver-täckande
af vissa bildpartier (olämpliga fonder o. d.) och
samtidigt utarbetande och framhållande af andra
bildpartier och detaljer ernå en reproduktion af
önskad effekt. - Eetuschen utföres med pennor,
penslar och färger af olika slag. Vid mera ingående
retusch, t. ex. amerikansk re-tusch, användes
ofta s. k. air brush 1. luftpensel (se d. o.).
J- Htzg.

Retuschera (fr. retoucher, eg. åter vidröra),
förbättra, hjälpa upp, rätta små felaktigheter (på en
målning, teckning, fotografi o. s. v.), utföra retusch
(se d. o. och jfr Fotografi, sp. 998). - Retuschor,
fem. Retuschos (fr. re-toucheur, -cheuse), hos
fotograf anställd person, som har till sysselsättning
att retuschera.

Retyezåt. Se Karpaterna, sp. 1147.

Retz, Rais [rass], Gilles de Laval de, marskalk
af Frankrike, f. 1404, afrättad 26 okt. 1440 i
Nantes, var äldste son till Guy de Laval, som ärft
en betydande förmögenhet efter den gamla familjen
Retz från Bretagne, härstammade på mödernet från
Du Guesclin och gifte sig med en rik arftagerska
från Poitou. Han tog kraftigt parti för Karl VII
och blef en af Jeanne d’Åres trognaste anhängare i
striden mot engelsmännen. Han biträdde vid konungens
kröning i Reims 1429 och blef då utnämnd till marskalk
af Frankrike. Sedan han en tid tillsammans med La
Trémoille lifligt deltagit i kriget mot England,
drog han sig tillbaka till sina gods, omgaf sig med
en slösaktig prakt och ett fullständigt hof, ständigt
rof för ett omättligt begär att lysa. Han hängaf sig
hejdlöst åt smaken för teatraliska föreställningar
och alke-mien, tillkallade svartkonstnärer från
Italien och gjorde sig skyldig till alla den
dåtida svartkonstens skändligheter med en grymhet
och galenskap, som trotsa all beskrifning. Man
beräknar, att han offrat omkr. 200 barns lif för sin
vidskepelse. Slutligen blef han ställd inför rätta
för en särskild domstol i Nantes, som dömde honom att
å båle brännas. R. har antagligen varit modellen för
"Barbe-bleue" (Riddar Blåskägg) i Perraults saga. Se
Bossard, "G. de R." (1886). E. A-t.

Retz [rass]. 1. AlbertdeGondi, kallad mars kalken
af R. (de R.), f. 1522 af en ädel familj i Florens,
d. 1602, kom med sina föräldrar 1547 till franska
hofvet, där han genom Katarinas af Medici gunst blef
kammarherre. Genom gifte fick han 1565 baroniet
Retz (i dep. Loire-inférieure) och vann 1573
marskalksstafven. Han deltog i hugenottkrigen och
stod högt i gunst både hos Karl IX och hos Henrik III,
som han åtföljde till Polen. Efter dennes död (1589)
slöt han sig till Henrik IV. - 2. Jean F r a n c o
i s Paul de Gon d i, känd under benämningen k a r
d i-nalenafR. (de R.), den föregåendes sonson, f. i
gept, 1613 (icke 3 okt. 1614, som vanligen uppges),
d> 24 aug, 1679 i Paris, bestämdes för det andliga
ståndet, för hvilket han alldeles saknade sinne.

Efter en i utsväfningar tillbragt ungdom kastade han
sig in i de politiska intrigernas hvirfvel, ådrog
sig genom sin Histoire de la conjuration de Fiesque
(1632) Richelieus misstankar som "en farlig talang"
och lyckades först efter Richelieus död (1642)
få den eftersträfvade platsen som koadjutor åt
ärkebiskopen af Paris. Såsom predikant utöfvade han
redan sedan längre tid tillbaka ett stort inflytande
på folket. Drifven af ärelystnad, riktade han
t. o. m. från predikstolen skarpa anfall på Mazarin
och hofvet; och i de oroligheter, som kallas Fronden,
fann han sin rätta atmosfär. "Koadjutotfn" blef nu en
lika farlig j som oberäknelig makt i | staten. Efter
den tillfälligaförsoningen emellan partierna i Ruel
(mars 1649) vidmakthöll han jäsningen i Paris, men of
ver gick, då han icke kunde draga jämnt med Condé,
på hofvets sida emot denne. Då emellertid Mazarin
motarbetade hans planer på kardinalshatten, slog han
åter om, utverkade Condés befrielse ur fångenskap och
bearbetade opinionen emot Mazarin, så att denne måste
fly ur landet (febr. 1651). I sept. 1651 vardt han
kardinal; men hans ränker förde honom slutligen, sedan
han genom sin förnyade söndring med Condé förspillt
folkgunsten och sedan Ludvig XIV åter-vändt till
Paris, i Vincennes’ fängelse (dec. 1652). Flyttad till
ett lindrigare fängelse, i Nantes (1654), lyckades han
komma undan till Spanien och Rom, hvarefter han för
att undvika Ludvig XIV:s polis måste genomirra halfva
Europa. Vid Mazarins död (1661) erhöll han tillåtelse
att återvända mot det att han uppgaf sina anspråk på
ärkebiskopsdömet Paris. Han fick nu stora prästgäll
(bl. a. abbot-stiftet S:t Denis) och lefde för det
mesta i tillbakadragenhet på sina gods, där han i
vänners och beundrares krets arbetade på sina berömda
Mémoires, som utgåfvos första gången, ofullständigt,
1717 (3 bd). Den nyaste upplagan ingår i R:s Oeuvres
complétes, utg. af Feillet, Gourdault och Ghantelauze
(9 bd, 1870-88). Litt.: se under art. Fronden. Jfr
biografier af Ca-boche (1860), Curnier (1863) och
Topin (1872) samt arbeten af Chantelauze (1878-82)
och Gazier (1876). ^ ^
1-2. KJ.*

Retz., vid växt- och djurnamn förkortning för
A. J. Retzius (se Retzius 1).

Re’tzia King, paleont., ett till
fam. Spiriferidce hörande brachiopodsläkte
med böjd låsrand och genomborrad snabelspets
samt punkteradt skal. Släktet förekommer med
många arter från silur-, devon-, karbon- och
triassystemen. Mest bekant är R. trigonella
Schl. från Syd-Alpernas och Tysklands musselkalk.
A. Ung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free