Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reusner. 3. Kristofer R., d. 1698 - Reuss, biflod till Aar - Reuss, två suveräna furstendömen i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Momma; 1676 utnämndes han till drottning Hedvig
Eleonoras hofbokbindare. År 1685 blef han af
stadsmyndigheterna befriad från "borgerlig tunga",
men aflade ej borgared förrän 1697. Sin verksamhet
fortsatte han i verkstaden i Kolmätargränd till
sin död. R. var utan tvifvel en af det karolinska
tidehvarfvets förnämsta bokbindare, anlitades
af konungahuset och de förnäme samt de största
boksamlarna i hufvudstaden (Hedvig Eleonora,
M. G. De la Gardie, E. Dahlbergh m. fl.). Ej få
af hans bästa band och praktband förvaras nu i
k. biblioteket. Han uppträdde äfven som förläggare och
var vid sin död bankens bokbindare. Jfr C. Eichhorn,
"Bokbindare och bokband i Sverige till år 1720" (1888).
1–3. –rn. (I. Collijn.)
Reuss [röjs], biflod fr. h. till Aar i Schweiz,
uppstår af flera alpströmmar från trakten af S:t
Gotthard: den på Furka upprinnande Realper R.,
som flyter genom Urserendalen, Gotthard R. från
Lucendroglaciären på västra sidan af S:t Gotthard,
hvilken förenar sig med den förra vid Hospental,
samt Talbach från Oberalp och Unteralp, hvilken
inträder i Urserendalen vid Andermatt, hvarifrån
floden heter R. Nedanför Andermatt genombryter
R. skummande och brusande en tvärås, genom en trång,
djup dalklyfta, där först 1820–32 en ordentlig väg
byggdes, till en del insprängd i bergväggen utmed
det hemska bråddjupet, en väganläggning, som på sin
tid väckte världens förvåning (Urner loch, en 66
m. lång tunnel genom berget, samt Teufelsbrücke
öfver R.). Vid Göschenen, där norra ingången till
Gotthardstunneln ligger, förenar sig Göschenen R. med
hufvudströmmen, som längre ned upptar Meienreuss
fr. v. och Kärstelenbach fr. h. Därefter börjar
dalen vidga sig, och den kanaliserade R. faller
nedanför Altdorf ut i Vierwaldstättersjön. Vid
Luzern lämnar floden åter sjön och berglandet såsom
en klart grön, bred och segelbar flod, vänder sig,
sedan den upptagit Kleine Emme, mot n. ö., därefter
mot n., upptar Lorze från Zugsjön samt förenar sig
vid Windisch nedanför Brugg med Aar. Flodens längd
utgör 159 km., flodområdet 3,425 kvkm., hvaraf 134
kvkm. äro glaciärer.
(J. F. N.)
Reuss [röjs], två suveräna furstendömen i Tyskland:
Reuss-Greiz (R. af äldre linjen) och R.-Schleiz-Gera
(R. af yngre linjen). Deras område består af två
skilda delar, af hvilka den norra, Unterland, gränsar
till preussiska reg.-omr. Merseburg, hertigdömet
Altenburg och storhertigdömet Sachsen-Weimar, och
den södra, större delen, Oberland, till furstendömet
Schwarzburg-Rudolstadt, preussiska reg.-omr. Erfurt,
storhertigdömet Sachsen-Weimar, konungariket Sachsen,
Bajern och hertigdömet Sachsen-Meiningen. Sammanlagda
arealen utgör 1,143 kvkm., hvaraf 316 kvkm. komma på
R.-Greiz, hvilket utgör en del af Oberland och
består af tre större och flera mindre parceller,
och 827 kvkm. på R.-Schleiz-Gera,
till hvilket höra en del af Oberland och hela
Unterland. I allmänhet är landet bergigt, uppfylldt
af en del af Thüringerwald, som här kallas
Frankenwald. Hufvudfloder äro Saale och Weisse
Elster. Omkr. 37 proc. upptas af skog, hvaraf i
R.-Greiz hälften tillhör staten och i R.-Schleiz-Gera
nära hälften är furstens egendom. Jordbruket drifves
med omsorg, men fyller till följd af landets bergiga
beskaffenhet ej
befolkningens behof af brödföda. Däremot lämnar
ladugårdsskötseln afkastning för utförsel. Järnmalm
brytes på flera ställen, och vid Köstritz i Unterland
ligger salinen Heinrichshall. Fabriksrörelsen,
särskildt vissa grenar af textilindustrien
(ylleväfnader och stickade varor), är mycket liflig
och har sina centralpunkter i Greiz, Zeulenroda
och Gera. En egen industri bildar tillverkningen
af munharmonikor och dragspel (ackordion) i
Gera. Industrialster, trävaror, nötkreatur, smör och
järn utgöra förnämsta utförselartiklarna. Folkmängden
uppgick 1910 till 225,521 pers., hvaraf 72,769 i
R.-Greiz och 152,752 i R.-Schleiz-Gera. De allra
fleste äro protestanter. – Båda furstendömena
äro konstitutionellt monarkiska. R.-Greiz’
författning är af 1867 (med ändring senast 1913),
R.-Schleiz-Geras af 1852 med tillägg af 1856, 1871
och 1913 (ny vallag). Regeringen i båda furstendömena
är ärftlig på manslinjen efter förstfödslorätt;
utslocknar en linje, succederar den andra. Furstarna
bära predikatet "durchlaucht" och samma titel:
"suverän furste af R., grefve och herre till Plauen,
herre till Greiz, Kranichfeld, Gera, Schleiz och
Lobenstein" etc. Alla furstar och prinsar bära sedan
äldre tid tillbaka namnet Henrik, hvarvid den äldre
linjen räknar till 100 och därefter börjar med 1,
men den yngre fortsätter ordningsföljden endast till
århundradets slut och betecknar den prins, som födes
först i hvarje nytt århundrade, med ordningssiffran 1.
För närvarande regerar i R.-Greiz Henrik XXIV
(f. 1878), den siste af sin ätt. Som han är svagsint,
styres landet sedan 1908 af fursten i R.-Schleiz-Gera
Henrik XXVII (f. 1858), och efter den förres död
komma de båda länderna att förenas i en personalunion
under furstarna i R.-Schleiz. Landtdagen i R.-Greiz
består af 15 ombud, nämligen förste borgmästarna i
städerna Greiz och Zeulenroda, 3 af fursten utnämnda,
de öfrige valda direkt för 6 år (2 af de större
godsegarna, 3 af städerna, 4 af landskommunerna och
1 af och bland kommunalordförandena på landsbygden),
i R.-Schleiz-Gera af 21 ombud, nämligen den furstlige
egaren af R.-Köstritz, 3 ombud för de högst beskattade
och 17 genom allmänna direkta val för 4 år. I
R.-Greiz ledes förvaltningen af "landesregierung"
i Greiz, i R.-Schleiz-Gera af en ministär af 3
pers. Högsta domstolsinstansen för båda furstendömena
är thüringska oberlandesgericht i Jena. R.-Greiz har
3 amtsgerichte och 1 landgericht, R.-Schleiz-Gera
5 amtsgerichte och 1 med Sachsen-Weimar gemensam
landgericht i Gera. Hvartdera furstendömet har
1 representant i tyska riksdagen och 1 röst i
förbundsrådet. Statsinkomster och utgifter i
R.-Greiz upptogos för 1914 till 1,808,720 mark;
någon statsskuld finnes icke. Den yngre linjens
budget för 1914–15 upptog de årliga inkomsterna
och utgifterna till 3,237,672 mark; statsskulden
var 1914 1,040,550 mark. I budgeten upptas icke
utgifterna för civillistan, som har sina inkomster
af domänerna. Furstarna äro mycket rika, enär
en stor del af furstendömena är deras enskilda
egendom. De båda furstendömena uppställa tillsammans
med Schwarzburg-Rudolstadt ett infanteriregemente,
tillhörande 11:e armékåren. Furstendömenas vapen
har 4 fält: i 1:a och 4:e ett upprättstående
gyllene lejon i svart (för R.), i 2:a och 3:e en
gyllene trana (ty. kranich) i silfverfält (för
Kranichfeld). Tillsammans utdela de båda furstarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
