- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
41-42

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reuterskiöld. 2. Karl Ludvig August Axel - Reuter's Office. Se Reuter, P. J. von. - Reuterswärd, adelsätt. 1. Patrik Oskar R. - Reuterswärd. 2. Matilda Jungstedt-R. Se Jungstedt 3. - Reutlingen - Reutte l. Reute - Rewa. 1. Vasallstat i Brittiska Indien - Rewa. 2. Hufvudstad i Rewa 1. - Revaccination - Révai, Miklós (Nikolaus)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

statsrätten är hufvudämnet för R:s nuvarande professur,
faller hufvudparten af hans författarskap inom
statsrätten och politiken. Bland R:s arbeten på detta
område, i hvilka en bestämd högerståndpunkt emellanåt
poängteras, må nämnas hans doktorsafhandling Till
belysning af den svensknorska unionsförfattningen
och dess tidigare utvecklingshistoria
(1893),
Öfversigt af den svenska riksdagens sammansättning
och verksamhetsformer efter 1809
(1895), Om stater
och internationella rättssubjekt
(1896), Utkast till
ett rösträttsförslag från svensk högerståndpunkt

(1902) samt den utförliga, på offentligt uppdrag
utarbetade framställningen Om utvecklingen och
tillämpningen i utlandet af idéen om kvinnans
politiska rösträtt
(1911), hvartill kommer ett
flertal tidskriftsuppsatser, mestadels i den af
R. 1897 grundlagda och under ett par år af honom
utgifna "Statsvetenskaplig tidskrift för politik,
statistik, ekonomi". Väsentligen förvaltningsrätt
innehåller arbetet Föreläsningar i svensk stats-
och förvaltningsrätt I
(1914). Internationell rätt
har R. behandlat i åtskilliga uppsatser i "Journal du
droit international privé" samt i sina Föreläsningar
öfver privat internationell rätt
(I 1905-09; II
1907, 2:a uppl. 1912), hvarjämte R. är författare
till den inom flottans stab utarbetade, officiellt
antagna Handbok i internationell rätt för svenska
flottans befäl
(1905, ny uppl. 1911). Den juridiska
encyklopedien, som några år tillhörde R:s läroområde
vid universitetet, har han riktat med arbetena
Ueber rechtsauslegung (1899) och Grunddragen af den
allmänna rätts- och samhällsläran
(1908-12). Från R:s
hand härrör slutligen ett stort antal broschyrer och
artiklar, icke sällan af polemiskt innehåll, i olika
dagsfrågor. 1. (S. C.) 2. C. G. Bj.

Reuter’s Office [rö’j- å’fis]. Se Reuter, P. J. von.

Reuterswärd [röj-], adelsätt, härstammande från
majoren Anders Hof, f. 1651, d. 1714, 1690 adlad
och 1693 introducerad under namnet R.
illustration placeholder

1. Patrik
Oskar R
., bruksidkare, politiker, f. 22 nov. 1820
på Ribbingshof i Östergötland, d. 24 aug. 1907
på Baggå bruk i Västmanland, beträdde 1839 som
underlöjtnant vid Första lifgrenadjärregementet
den militära banan, som han dock 1855 lämnade med
kaptens rang för att egna sig åt skötseln af de "stora
bruks- och landtegendomar i Västmanland, Dalarna,
m. fl. provinser, i hvilka han var intressent. Som
sådan utöfvade han liflig verksamhet och stod
äfven i spetsen för sjö- och myraftappningar
samt vägbyggnader. 1874 bildade han Porla brunns
aktiebolag, var under en följd af år styrelseledamot
och 1878-80 verkställande direktör i Motala mekaniska
verkstads aktiebolag. Fr. o. m. 1844-45 års riksdag
deltog han i riddarhusets förhandlingar vid samtliga
riksdagar, fr. o. m. 1856 städse placerad
i bevillningsutskottet. Efter den med hans röst
genomdrifna representationsförändringen tillhörde
han Första kammaren 1867-99, under första perioden
representerande Kopparbergs och sedermera Västmanlands
län. 1867 led. af bankoutskottet, 1884-85 af
konstitutionsutskottet samt 1878-83 och 1886-91 af
bevillningsutskottet, hade R. dock ej spelat någon
mera framträdande roll, förrän han i midten af
1880-talet framträdde som en af protektionismens
mest öfvertygade och energiska kämpar och tillika
som en fullödig exponent för de starkt konservativa
strömningar, som en lång tid framåt utmärkte Första
kammarens majoritet, inom hvilken R. åtnjöt en
sannskyldig patriarkställning. Fr. o. m. 1892 års
urtima riksdag t. o. m. 1898 hade han alltjämt plats i
talmanskonferensen och var led. af 1895 års hemliga
utskott. Ledamot af Västmanlands läns landsting
1866-96, var han 1872-73 dess vice ordf. och 1874-96
dess ordf. Under flera år ordf. i Västmanlands läns
hushållningssällskap, blef han 1881 led. och 1895
hedersled. af Landtbruksakad. 1878 erhöll han
hofmarskalks titel. Af K. M:t anlitades han 1876
som ledamot af kommittén för utredning af frågan om
väghållningsbesvärets ordnande på landet.

2. Matilda Jungstedt-R. Se Jungstedt 3.
1. (V. M.)

Reutlingen [röjt-], hufvudstad i württembergska
Schwarzwaldkretsen, 14 km. s. ö. om Tübingen, vid
foten af Schwäbische alp. 29,763 inv. (1910). Staden
är ålderdomlig, men välbyggd, med många vackra
hus. Särskildt förtjänar nämnas den 1247-1343
byggda gotiska Maria-kyrkan, en af de vackraste i
Württemberg. Gymnasium, realskola, väfskola samt
pomologiskt institut. Förnämsta industrigrenarna
äro väfverier, maskintillverkning och garfverier
m. fl. I R. föddes nationalekonomen List, åt
hvilken en staty där restes 1863. - R. blef 1240
fri riksstad. Det var den första stad i Schwaben,
som omfattade reformationen. 1802 förenades staden
med Württemberg. Vid R. stod 14 maj 1377 ett slag,
i hvilket stadens borgare besegrade grefve Ulrik
af Württemberg. Jfr Werner, Gustav Albert.
(J. F. N.)

Reutte 1. Reute [röjte], köping i Tyrolen, vid Lech,
nära bajerska gränsen. Omkr. 1,500 inv. Det vackra
läget i Lechdalen, som omges af höga berg, gör,
att orten mycket besökes af turister.

Rewa [réVöJä]. 1. Vasallstat i Brittiska Indien i
agentskapet Baghelkand i Central-India, begränsad
i n. af United provinces, i ö. af Bengalen och i
s. af Centralprovinserna. 33,670 kvkm. 1,514,843
inv. (1911), de fleste hinduer jämte många gonder
och kolh. Fursten är en rajput. - 2. Hufvudstad
i nyssnämnda stat. 26,247 inv. (1911). Den
har en "high school" och ett zenanasjukhus.
l o. 2. J. F. N.

Revaccination (af lat. re, åter), omvaccinering. Jfr
Vaccination.

Révai, Miklós (Nikolaus), ungersk språkforskare,
f. 1750, d. 1807 som professor i ungerska språket
och litteraturen vid Budapests universitet,
är den egentlige grundläggaren af den ungerska
språkvetenskapen och gaf i viktiga afseenden det
ungerska skriftspråket dess på historisk basis
grundade, nuvarande form. Hans förnämsta arbeten äro
Antiquitates literaturæ hungaricæ (1803) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:48 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free