Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reval (ry. Revel; Kolyvan; estn. Tallinna l. Tannilin) - Revalenta arabica - Revan, persiskt namn på Erivan (se d. o.). - Revansch - Rewbell, Jean François - Revdinsky zavod - Reveillère, Paul Émile Marie - Revelation - Revelj - Revelstoke - Revenons à nos moutons - Reventlow, holsteinsk adlig ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och synnerligast de kring staden gingo ytterst
långsamt, beroende på borgerskapets fattigdom och
oförmåga. När kriget utbröt 1700, voro därför endast
3 bastioner något så när färdiga; nu påskyndades
arbetena, särskildt vid kontereskarpen, som 1704 var
nästan färdig, men 1707 måste Palmqvist vidtaga
anordningar för stadsbefästningarnas provisoriska
afslutande samt det närliggande och behärskande
Tönnisbergets afkammande; och dessa arbeten
voro liksom slottsbefästningen tämligen färdiga
vid ryssarnas annalkande 1710. Sedan R. kommit
under Ryssland, färdigbyggdes dess befästningar
och underhöllos sedan till in på 1880-talet, då
de öfverlämnades till staden, och äro nu till
största delen raserade. Sedan den nyanlagda
örlogshamnen vid Libau, Alexander III:s hamn,
1907 slopats som sådan och flera förslag till ny
marinstation diskuterats, beslöts emellertid, att
R. skulle härför anordnas, och 12 juli 1912 lades
grundstenen till den nya örlogshamnen. Åtskilliga
befästningar hålla nu äfven på att anläggas omkring
R. och särskildt på en i öster utskjutande halfö,
där bestyckningen skall bestå af 20 st. 30,5 cm.,
40 st. 25 cm. och 70 st. snabbskjutande lättare
kanoner i pansartorn samt 40 st. 20 cm. haubitser,
och på Nargö; och tillsammans med äfvenledes under
byggnad varande fort och batterier i den n. om
R. belägna delen af finska skärgården skola R:s
befästningar bilda den sålunda nu under anläggning
varande väldiga "kejsar Peter den stores sjöfästning"
(se härom vidare Ryssland. Det fasta försvaret).
L. W:son M.
Revalenta arabica benämndes ett slags mjöl,
som af firman Barry du Barry utpuffades som
ett utomordentligt kraftigt näringsmedel,
hvilket tilllika skulle af hjälpa alla möjliga
svaghetstillstånd. Det bestod hufvudsakligen af
mycket fint siktadt mjöl af korn och egyptiska röda
linsärter, af hvilkas vetenskapliga namn, Ervum Lens
L., it. Ervalenta, genom förvrängning gjordes
namnet "revalenta". Detta humbugsmedel hade sin
glansperiod under början af 1850-talet, men föll snart
i glömska, då dess verkliga beskaffenhet och värde
blefvo kända. Man sökte sedermera, ehuru förgäfves,
sprida "kraftmjölet" under namnet Revalescere.
O. T. S.*
Revan, persiskt namn på Erivan (se d. o.).
Revansch (fr. revanche), hämnd, upprättelse,
vederlag, skadestånd; nytt spelparti, som af ser att
bereda den, som tappat, en möjlighet att vinna.
Rewbell [rebä’ll], Jean François, fransk
statsman, f. 8 okt. 1747 i Kolmar, d. där 23
nov. 1807, blef advokat i sin födelsestad och valdes
1789 till medlem af tredje ståndet i riksförsamlingen,
öfvertygad republikan, gjorde han allt för att
angripa rojalisterna och vann snart på grund af
sin vältalighet och sin grundliga juridiska kunskap
inflytande i nationalförsamlingen, hvars president
han var 1791. Invald i nationalkonventet 1792, var
han en af de ifrigaste förfäktarna af Ludvig XVI:s
afrättning. Vid omröstningen därom var han dock som
konventskommissarie vid Mainzarmén frånvarande. Han
åtalades sedan för utpressningar, men frikändes
och uppträdde efter Robespierres fall som en af
jakobinernas hätskaste motståndare. R. blef 1794
medlem af välfärds- och säkerhetsutskotten och valdes
i 17 departement till medlem af "de femhundras råd", hvars sekreterare han
blef. 1 nov. 1795 blef han medlem af direktorium
och åtog sig som sådan ledningen af justitie-,
finans- och utrikesdepartementen. Han motsatte sig
skarpt sträfvandena att göra slut på revolutionen
och var en af tillskyndarna till revolutionen
18 fructidor år V (4 sept. 1797). Han bidrog
äfven kraftigt att skapa Helvetiska republiken
1798. S. å. var han president i direktorium,
hvarur han afgick 1799 genom lottning. Han invaldes
då i "de gamles råd" Efter Bonapartes statskupp
18 brumaire år VIII (9 nov. 1799) drog han sig
tillbaka till privatlifvet. Han efterlämnde en
stor förmögenhet, som dock bortslösades af hans
söner. Se Sciout, "Le directoire" (4 bd, 1895-97).
E.A-t
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
