- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
61-62

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Revolutionssolidum - Revolutionstribunalet - Revolutionär. Se Revolution - Revolutiv - Revolver - Revolverhandmörsare. Se Mörsare, sp. 347 - Revolverjournalistik - Revolverkanon. Se Kulspruta, sp. 217 - Revue - Revue des deux mondes - Revy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finnes en enkel regel, det s. k. Guldins teorem
(se Guldin).

Revolutionstribunalet (fr. tribunal révolutionnaire),
kallades under den stora franska revolutionen
två politiska domstolar. Den första inrättades
17 aug. 1792 och upphäfdes 29 nov. s. å. Den är
mindre beryktad än den andra, som inrättades af
nationalkonventet 10 mars 1793 efter förslag af
Danton och efter petition från flera af Paris’
sektioner. Denna "extra-ordinära brottsdomstol,
som skulle taga kännedom om alla kontrarevolutionära
företag, om alla attentat mot friheten, jämlikheten
och republikens enhet och odelbarhet samt mot
statens inre och yttre säkerhet, och om alla anslag,
som afsågo konungadömets återupprättande eller
inrättandet af någon annan för friheten, jämlikheten
och folksuveräniteten farlig myndighet", fick sitt
säte i Paris och bestod till en början af 5 domare,
12 jurymän samt en offentlig åklagare (accusateur
public
) med två vikarier (substituts). Sedermera
ökades personalen och domstolen arbetade på
flera afdelningar. Ursprungligen tillkommet under
fruktan för den främmande invasionen, blef det
så småningom skräckväldets förnämsta verktyg att
bortskaffa politiska motståndare. I början hade
endast nationalkonventet rätt att besluta anklagelse
inför tribunalet, och detta skulle öfvervakas af
en konventskommission, men 2 april 1793 afskaffades
denna, och 5 april beslöts, att konventets medgifvande
till åtal endast skulle gälla dess egna medlemmar,
ministrar och generaler och att åklagaren kunde åtala
hvilken som helst annars. Straffet var döden, och
intet vad tilläts. Dödsstraffet verkställdes först
på Karusellplatsen, senare på Revolutionsplatsen;
domstolens speciella fängelse var Conciergeriet. Genom
den af Robespierre och Couthon genomdrifna lagen
af 22 prairial år II (10 juni 1794), beslöts, att
då materiella eller moraliska bevis funnos mot de
anklagade, behöfde ej vittnen höras, och att de
anklagade ej längre skulle ha rätt till juridiskt
biträde såsom dittills. Samtidigt upphäfdes förbudet
mot att utan konventets bifall anklaga dess egna
ledamöter inför tribunalet. Bland domstolens
presidenter märktes bl. a. Montané och Herman,
bland dess öfriga medlemmar Foucault, Coffinhal och
Scellier, bland jurymännen exmarkisen de Montflabert
(som kallade sig Dix-août), Trinchard, Vilate och
David, alla för sin hänsynslöshet och ursinniga
demagogi kända revolutionsmän. Från 6 april 1793, då
den första dödsdomen afkunnades, till 27 juli 1794 (9
thermidor år II), då Robespierre störtades, afkunnade
revolutionstribunalet i starkt crescendo omkr. 2,400
dödsdomar. Särskildt efter antagandet af lagen af 22
prairial steg dödsdomarnas antal i raskt tempo. Under
veckan 23-30 prairial afkunnades 228, under månaden
messidor (19 juni-18 juli) 796 och under de nio första
dagarna af månaden thermidor 342 dödsdomar. Slutligen
blefvo Robespierre, "skräckväldets själ", och 21
af dennes trognaste anhängare dömda till döden af
tribunalet och afrättade 10 thermidor. Sedermera
sjönk småningom dödsdomarnas antal, i synnerhet sedan
l aug. 1794 prairiallagen upphäfts och tribunalet 10
aug. s. å. fått helt ny besättning. 28 dec. undergick
det ännu en ombildning i moderat riktning och 17
maj 1795 upphäfdes det alldeles. Litt.: H. Wallon,
"Histoire
du tribunal révolutionnaire de Paris" (6 bd,
1880 -89), och Georges Lenôtre, "Le tribunal
révolutionnaire 1793-95" (20:e uppl. 1910). E. A-t.

Revolutionär. Se Revolution.

Revolutiv (af lat. revolvere, åter upprulla), bot.,
detsamma som tillbakarullad (se Bladläge).

Revolver (af eng. revolve, svänga, vrida omkring),
handeldvapen, afsedt att användas med en hand
vid handgemäng eller själfförsvar och försedt med
roterande kammarstycke bakom pipan. Se Handeldvapen,
sp. 1317.

Revolverhandmörsare. Se Mörsare, sp. 347.

Revolverjournalistik, tidningsverksamhet, som genom
att hota med att "afslöja" och göra skandal söker
pressa ut penningar.

Revolverkanon, krigsv. Se Kulspruta, sp. 217.

Revue [rovy7], fr. (eg. granskning, mönstring),
titel på åtskilliga franska tidskrifter. Jfr Revy.

Revue des deux mondes [revy7 dä dö m37d], "granskning
af två världar" (gamla och nya), fransk tidskrift,
som utkommer i Paris med två häften i hvarje månad
och som offentliggör artiklar om såväl fransk som
utländsk litteratur och konst, historia och politik
m. m., vittra alster o. s. v. - Revyn uppsattes
1829 af Ségur-Dupeyron och Mauroy,
men upphörde redan 1830. Den började 1831 utges
ånyo med F. Bu1oz som hufvudredaktör. Under
dennes kraftiga och skickliga ledning förändrades
den 1833 från en uteslutande litterär till en på
samma gång litterär och politisk tidskrift. Ehuru
den redan då räknade bland sina medarbetare de
ypperste författare, lyckades den först efter
1848 tillkämpa sig den inflytelserika ställning,
som den sedan dess innehaft. I väsentlig mån har
den därför att tacka den själfständighet, som den
under alla skiften förstått att bevara såväl emot
myndigheter som mot enskilda. Utan partihänsyn har den
upplåtit sina spalter åt skriftställare, tillhörande
motsatta läger. Under andra kejsardömet fick den
flera varningar och var ämnad att tagas i beslag af
kommunens män, då Paris befriades från dem. Revyn
har i öfrigt haft en hård strid att utkämpa med den
belgiska förlagsfirman Méline, hvilken under flera
år intill 1852 olofligen aftryckte och till utlandet
befordrade sina eftertryck i tusentals exemplar. Just
i afsikt att förebygga täflan, åtminstone med äldre
franska tidskrifter, inköptes 1834 "Revue de Paris",
som vid sidan af "Revue des deux mondes" till 1845
utgafs såsom ett uteslutande litterärt organ. 1851-68
utkom ett viktigt bihang till tidskriften, Annuaire
des deux mondes, histoire générale des divers états,

som årligen lämnade omständliga uppgifter öfver
historiska, politiska, militära, ekonomiska och andra
märkliga förhållanden inom de olika staterna. Af
största nytta äro också de innehållsförteckningar
(Table générale etc.), som 1875 och 1886 utgåfvos
särskildt. Vid F. Buloz’ död, 1877, öfvertog hans
son, Ch. Buloz, tidskriftens ledning. Den ekonomiska
förvaltningen handhas af ett aktiebolag. 1893-1906 var
F. Brunetière tidskriftens hufvudredaktör; han
efterträddes af senatorn Francis Charmes. J. M-r.*

Revy (fr. revue, eg. granskning, mönstring), ofta
använd benämning för parad, äfven då denna åtföljes af
förbimarsch (defilering) eller större stridsöfning;
tidskrift; öfversikt; ett slags på scenen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free