Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhenprovinsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vänstra sida. Södra och större delen fylles
af Rhenska skifferbergen (se d. o.). På högra
Rhenstranden träda utlöpare af Westerwald ända till
strömmen (dit hör äfven Siebengebirge), hvaremot
grenarna af Sauerland vid Sieg och Wupper samt af
Ruhrs stenkolsområde ej nå Rhen. Endast få punkter
äro här öfver 500 m., ingen öfver 600 m. På vänstra
stranden ligga Hunsrücks och Eifels höga platåer,
skilda från hvarandra genom Mosels djupa dal och
djupt fårade af andra floddalar. Längst i norr är
R. slätt. Bergen äro i allmänhet skogbevuxna ; dock
är Eifels skog mycket gles, och stora sträckor äro
öde hedar. Vid detta bergs norra kant ligger Hohes
Venn med väldiga torfmossar på sin rygg. Nästan hela
provinsen tillhör Rhens flodområde; endast ett litet
område i n. v. vattnas af bifloder till Haas. Rhens
förnämsta bifloder inom provinsen äro Nahe, Mosel,
Ahr och Erft fr. v. samt Sieg, Wupper, Ruhr, Emscher
och Lippe fr. h. Den enda sjön af någon betydenhet
är Laach-sjön, den största af kratersjöarna på
Eifel. Klimatet är på slättlandet och i dalarna
mildare än i någon annan del af Preussen, med en
årstemperatur i Aachen af 9,10° (jan. 1,8°, juli
17,1), i Köln af 10,1° (jan. 2,1°, juli 18,5°), i
Trier af 9° (jan. 0,6°, juli 17,5°). Det dimmiga och
snörika Hohes Venn, Eifel och delar af Hunsrück ha
däremot ett ogynnsammare klimat än Ostpreussen; på
de högsta trakterna är medelårstemperaturen endast
5-6°. Nederbörden är i medeltal 700-750 mm. med
ortliga växlingar (i nedre Moseldalen t. ex. blott
500 mm. och i en del af Rhendalen, mellan Lorch och
Geisenheim, blott 430 mm.). Största nederbörden har
Hohes Venn (1,400 mm.), äfvensom mellersta Wupperdalen
(1,350 mm.). Antalet snödagar är i Rhendalen 24 på
året, i Hohes Venn 60, i bergen på högra Rhenstranden
40.
Af arealen utgjorde (1900) 44,5 proc. åker, 0,53
proc. vinland, 7,8 proc. äng, 9,3 proc. beten och
impediment, 30,9 proc. skog, 1,25 proc. trädgårdar,
resten vägar, bebyggd mark och vattendrag. Jordbruket
är ej synnerligen utveckladt, beroende delvis
på att stora trakter äro mycket litet gifvande;
på högslätterna bedrifves jordbruket synnerligen
primitivt. Provinsen kan därför icke producera, hvad
den själf behöfver. I äldre tider voro hafre och råg
de viktigaste sädesslagen, och än i dag äro de jämte
potatis högslätternas skörd. I de fruktbarare delarna,
såsom trakten mellan Aachen och Düsseldorf-Bonn, samt
åtskilliga andra områden i provinsens mellersta del
odlas hvete, majs o. a. spannmålsslag, sockerbetor,
humle, tobak, hampa och lin samt oljeväxter. Endast
få trakter ha finare frukt; körsbär äro föremål för
export. Största skörden (näst potatis) lämna råg,
hafre och hvete (1913 resp. 565,600, 596,300 och
246,000 ton). Vinodling bedrifves vid Rhen, Mosel och
några andra af Rhens bifloder, och vin är en viktig
exportvara. 1911 upptogo vingårdarna 12,952 har och
lämnade 461,900 hl. drufmust (värde 35,5 mill. mk). De
bästa rhenvinerna växa dock utanför R. - Djurstocken
omfattade 1912 211,350 hästar, l,17 mill. nötkreatur,
något öfver l mill. svin, 303,800 getter och 94,000
får. - Skogsskötseln är af stor betydelse; skogarna
upptogo 1900 en yta af 8,350 kvkm., hvaraf 73,5
proc. löfskog och 26,5 proc. barrskog. - Emellertid
är R:s
viktigaste rikedomskälla dess stora tillgångar på stenkol
och järnmalm samt därpå grundade industri. Stenkol
finnas i tre stora bäcken: vid Aachen, vid Saar i
södra R. och vid Ruhr, ur hvilka 1910 befordrades i
dagen 42,12 mill. ton (värde 450 mill. mk). Därtill
komma brunkol i Westerwald, i Vorgebirge och kring
Aachen (13 mill. ton 1910, värde 38 mill. mk). Af
andra malmer har R. blymalm (1912: 42,525 ton) i
Eifel och vid Lahn, zinkmalm (1912: 105,380 ton)
vid Gummersbach och vid Aachen, kopparmalm (1912:
61,465 ton), kobolt- och manganmalmer, dock i ringa
mängd. Järnmalm finnes vid Saar och vid Sieg samt
f. ö. på flera andra ställen (brytning 1910 1,4
mill. ton). - R. är synnerligen rik på mineralkällor;
ensamt på Eifel finnes öfver 500. Vid flera ha
uppstått berömda brunns- och badorter, såsom vid
Aachen, Burtscheid, Neuenahr, Kreuznach o. a. Från
flera kolsyrehaltiga källor eger stor vattenexport
rum, såsom från Apollinariskällan i Heppingen
m. fl. - Med hänsyn till industrien intar R. främsta
platsen bland Preussens provinser. Den förekommer
mest på högra Rhenstranden, men hufvudsakligen
blott i vissa områden på den vänstrar såsom omkring
Köln, mellan Krefeld och Aachen och i Saarområdet;
däremot saknas den på högslätten v. om Rhen samt
i den nordligaste delen af provinsen. Järnmalm,
delvis sådan från Sverige, Spanien, Luxemburg och
Lothringen, smältes vid 31 verk (1910) till 5,87
mill. ton tackjärn. Stora järnverk finnas i Essen
(bl. a. Krupps etablissemang), i Oberhausen, Duisburg,
Düsseldorf, Köln-Deutz, Eschweiler, Neunkirchen,
Quint vid Trier etc., medan tillverkningen af
eggjärn och andra mindre metallarbeten i stor skala
bedrifves i Solingen, Remscheid o. a., järnbleck
framställes i Dillingen vid Saar, nålar i Aachen och
Burtscheid, mässingsbleck i Stolberg (vid Aachen),
- I fråga om klädes- och herrbeklädnadstyger stå
Aachen och Burtscheid främst, ehuru under täflan
med många andra orter. Krefeld är den förnämsta
produktionsorten i Tyskland af siden och sammet, stora
bomullsspinnerier finnas i Köln, München-Gladbach,
Duisburg o. a.; där finnas också bomullsväfverier,
men i denna industrigren stå Elberfeld och Barmen
främst. Linnevaror tillverkas i Neuss och i kretsarna
Gladbach och Grevenbroich; garfverihandteringen
blomstrar i Malmedy, S:t Vith o. a. Glashyttor
finnas mest i Saars koldistrikt och i Stolberg;
stengods och fajans produceras flerstädes bl. a. i
Mettlach vid Saar, i Trier finnas stora stenhuggerier;
papperstillverkningen är viktigast i kretsarna Düren
och Jü<b></b>lich samt i Bergisch-Gladbach; kemikalier
framställas i Duisburg, i Ruhrområdet samt i trakten
af Aachen. 1910 hade R. 10 sockerfabriker och 8
raffinaderier, 603 bryggerier och 1,576 brännerier. År
1907 funnos inalles 342,707 industriella företag af
olika slag med 1,753,466 anställda personer. Af dem
voro grufvor, hyttor etc. 563 med 239,067 pers.,
metallbearbetningsverk 20,851 med 160,040 pers.,
maskin- och instrumentfabriker 7,683 med 122,624
pers., textilfabriker 13,338 med 174,707 pers.,
närings- och njutningsmedel 29,865 med 113,306
pers. o. s. v. I handel voro anställda 233,109
pers. Denna näring är storartad i ett land med så
liflig industri, afsedd för omsättning öfver hela
jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
